R
a
, ett index (aven kallat
Fargatergivningstal
) for hur en belysningskalla ar balanserad i fargmassigt avseende, dar 100 ar narmast likt referensljuskallan, som for ljuskallor med
fargtemperatur
5000 K (
Kelvin
) eller mer ar
dagsljus
och for lagre fargtemperaturer ar en upphettad
svartkropp
. Pa engelska kallas det aven
CRI
, vilket star for
Colour Rendering Index
. Det bygger pa matmetoder som utarbetats av
International Commission for Illumination, (
CIE
)
.
Da olika referenser anvands for ljuskallor med olika
fargtemperatur
kan R
a
-varden for ljuskallor med fargtemperatur under 5000 K inte jamforas med varden for ljuskallor med hogre fargtemperatur. Eftersom en
glodlampa
i princip ar en
svartkropp
far den ett R
a
-varde nara 100, men dess
spektrum
skiljer sig mycket fran dagsljus, vilket ar den andra referensen, och genom den hoga andelen gult kan den inte aterge farger pa samma satt som dagsljus. Glodlampor kan korrigeras med filter av
neodymoxid
for att ge battre fargatergivning. Vilket dock sanker R
a
-vardet eftersom fargatergivningen da avviker fran referensen. Av detta foljer att R
a
inte anger hur bra farger aterges, utan hur mycket fargatergivningen liknar referensljuskallans.
Lampor
med ungefar samma R
a
-varden sammanfors i grupper:
Hogtrycksnatrium
har grupp 3 eller 4.
Lagtrycksnatrium
ar inte ens klassat.
Metallhalogen
har grupp 1A eller 1B.
- Grupp 1A - R
a
90-100
- Grupp 1B - R
a
80-89
- Grupp 2A - R
a
70-79
- Grupp 2B - R
a
60-69
- Grupp 3 - R
a
40-59
- Grupp 4 - R
a
20-39
Fargatergivning med olika referensljuskallor
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Dagsljuset
har olika spektralsammansattning vid olika tider pa dagen och olika solhojd, liksom vid varierande molntackning. I regel innehaller dagsljus mindre andel av gult an stralningen fran en
svartkropp
. Darfor ser farger inte likadana ut i dagsljus som i ljus fran en
glodlampa
. Glodlampsljus far framst violetta och vissa ljust bla toner att framtrada annorlunda jamfort med dagsljus. Som referensljuskalla har dagsljus en standardiserad sammansattning med fargtemperatur pa 6500 K.
Ogat
kan kompensera for skillnader i
fargtemperatur
, men inte for skillnaden i spektralfordelning mellan de olika referenserna. Detsamma galler for
fotografi
efter att bilden ar tagen. Det beror pa att fargsystemet i ogat bygger pa de tre additiva grundfargerna (se
additiv fargblandning
), dar gult ar en blandfarg. Om man i ett
fotografi
taget i glodlampsljus forsoker filtrera bort gult i den fardiga bilden forandras ocksa rott och gront, sa att saval purpur som cyan drar mot blatt. Om man i stallet filtrerar i den gula delen av
spektrum
nar bilden tas aterges framfor allt purpur mera naturtroget. Av detta foljer ocksa att man inte kan gora den korrektionen vare sig med
mjukvara
i
datorn
eller med
digitalkamerans
vitbalans
. Korrektionen kan goras med
fotografiska filter
antingen pa ljuskallan eller framfor
kamerans
objektiv
.
[
fortydliga
]