Falg
ar en hjulring (hjulskena) pa ett fordonshjul pa vars periferi monteras ett
dack
med, i forekommande fall, innerslang.
Tvarsnitt av dubbelbottnad cykelfalg.
Tvarsnitt av cykelhjul med enkelbottnad falg och dack.
Cykelfalg kallas den yttre delen av
cykelhjulet
, som dack, slang och falgband monteras pa. Cykelfalgen sammanbinds vanligtvis med cykelnavet via tunna och mer eller mindre hart spanda stalekrar. Oftast ar cykelhjulen 32- eller 36-ekrade, men aven andra varianter forekommer.
Bakhjulet pa vissa extrema
racercyklar
bestar dock av en hel skiva, vilket ger ett minskat
luftmotstand
. Pa
mountainbike
-cyklar forekommer det att man monterar pa en heltackande skiva pa hjulsidorna, for att forhindra att grenar ska fastna i bakhjulet och forstora bakvaxeln.
En cykelfalg har huvudsakligen tre olika funktioner.
Cykelfalgar ar vanligtvis gjorda i aluminium eller stal, dar aluminiumfalgar ofta sitter pa battre
cyklar
och stalfalgar foretradesvis sitter pa enklare cyklar av lag kvalitet. Stalfalgar har tva stora nackdelar jamfort med aluminiumfalgar. Dels blir stalfalgar tyngre, vilket ger mer roterande vikt utan att for den sakens skull ge ett starkare cykelhjul. Dels sker en mycket kraftig forsamring av
falgbromsarnas
bromsformaga i blott vaglag pa grund av en finare mikrostruktur i stalmaterialet. Bromsformagan forsamras inte alls lika mycket i blott vaglag med en aluminiumfalg.
Cyklar tillverkade under sent
1800-tal
och tidigt
1900-tal
kunde aven ha
trafalgar
.
Den idealiska cykelfalgen har en fyrkantsprofil, som ger bast forhallande mellan styrka och vikt. Den falgtyp som kommer narmast fyrkantsprofilen ar
tubfalgen
, som dock bara sitter pa finare
racercyklar
. Tubfalgen ar alltid dubbelbottnad.
De dominerande kanttradsfalgarna kan antingen vara enkelbottnade eller dubbelbottnade. En dubbelbottnad cykelfalg blir starkare, da den paminner om den idealiska fyrkantsprofilen. Dessutom blir det inte lika kritiskt med
ekerlangden
som med en enkelbottnad falg, dar nagra millimeter for langa ekrar snabbt kan resultera i punkteringar.
Battre kanttradsfalgar har en klack som det valpumpade kanttradsdacket kan haka fast i. En sadan falg medger ett betydligt hogre lufttyck utan att dacket riskerar att "
glida
" av falgen. Ett valpumpat dack minskar rullmotstandet. Dessutom kan vikbara dack anvandas, som blir betydligt lattare an traditionella kanttradsdack (och darmed minskar hjulets roterande vikt).
For att oka livslangden pa battre aluminiumfalgar, ar ekerhalen forstarkta med stal
oljetter
(engelska
eyelets
). Da tal ekerhalen battre pafrestningen fran ekrarnas spanningsvariationer (som uppkommer nar cykelhjulet roterar under last).
En dubbelbottnad falg kan aven ha hylsor (engelska
sockets
), som innebar att bada bottnarna tar upp pafrestningarna fran ekrarnas spanningsvariationer. Dessutom underlattar hylsorna sjalva hjulbyggandet, da ekernipplarna inte kan forsvinna in i falgen mellan de bada falgbottnarna.
Huvudartikel:
Cykelventiler
Olika ventiler kraver olika diameter pa ventilhalet. Bade traditionell cykelventil (Dunlop) och bilventil (Schrader) kraver ett 8 mm stort ventilhal. En racerventil (Presta) kraver ett betydligt mindre hal. Vill man anvanda racerventil med en falg som ar forberedd for bilventil eller traditionell cykelventil, kan en s.k.
ventilraddare
anvandas.
Cykelfalgar finns i ett flertal olika storlekar och storleken anges numera ofta i
millimeter
. Pa cyklar for vuxna dominerar storlekarna 559 mm (
mountainbike
) och 622 mm (fullstora cykelhjul).
Tidigare angavs hjulstorleken, och darmed aven falgens storlek, i tum, men pa ett baklangessatt da det som angavs var dackets ytterdiameter. Detta betydde till exempel att 26" dackytterdiameter kunde betyda atminstone fem olika falgdiametrar (559, 571, 584, 591 och 597 mm) beroende pa dackets bredd och profil.
Detta system har historiskt anvants till framforallt cyklar, men aven nagra mopeder har haft hjulens storlekar angivna enligt cykelstandard. Exempelvis Crecent Compakt. Det ar skalet till att denna mopeds forhallandevis sma dack anges som 2,5 - 15" trots att falgen bara ar runt 11" stor.
En motorcykelfalg i aluminium fran en
Ducati
motorcykel.
Motorcykelhjul
kan vara gjutna i ett stycke (falg - ekrar - nav) i magnesium eller aluminium eller de kan ha stalekrar mellan falgbana och nav. Falgbana och nav kan vara tillverkade i bade aluminium och stal. Det finns aven hjul till motorcyklar dar ekrarna ersatts av bitar av pressad aluminiumplat och allt skruvats eller nitats tillsammans - Honda Comstar. Ingenjorsmassigt ar det den basta konstruktionen i termer av mojlig styvhet per vikt, men modet foreskriver andra hjul an Comstar idag.
Aldre motorcyklar har ekerfalgar, liksom vissa nyare custommotorcyklar.
For motorcykelfalgar anvands samma standard som for bilhjul, alltsa att huvudmattet som anges i tum ar falgytterdiametern. Sedan anges dackets dimensioner i tum (efter falgen) samt bredden mm eller tum (om profilen ar 100) alternativt i bredden + dackets profil (forhallande mellan hojd och bredd, det vill saga hojden anges som procent av bredden) for dack med lagre profil an 100.
Pressad stalfalg pa en
Volkswagen Typ 1
.
Aluminiumfalg
fran en 1978 ars
Chevrolet Blazer
.
Bilfalgar ar vanligtvis pressade av
stalplat
eller gjutna i aluminium.
Falgar till tavlingsbilar kan aven vara tillverkade av
magnesiumlegeringar
.
Ekerhjul
var vanliga forr men forekommer numera endast av utseendemassiga skal.
Dimensionen hos en bilfalg bestams av
diametern
, bredden, antalet fastpunkter,
bultcirkeln
samt
inpressningsdjupet
. Det stora antalet kombinationer av dessa matt gor att falgar sallan ar utbytbara mellan olika bilmodeller.
Bilfalgar monteras antingen med
hjulskruvar
i skruvhal i navet, eller med
muttrar
pa pinnskruvar som ar monterade pa navet. Den senare varianten kompletteras med dekorativa
navkapslar
eller hjulsidor for att skydda gangorna. Alternativt kan
kupolmuttrar
anvandas for detta andamal.
Antalet hjulskruvar eller muttrar ar tre till fem pa personbilar, pa tyngre fordon anvands ett storre antal. Inom vissa grenar av
bilsport
, till exempel
Formel 1
anvands endast en hjulmutter.
Halbilden ar
diametern
av den tankta
cirkel
runt vilken skruvarna eller muttrarna ar placerade. Halbildens diameter brukar anges i millimeter ihop med antalet hal, till exempel 4/108. Vid ett jamnt antal hal uppmates detta genom att mata fran ett valfritt skruvhals inre kant, till den yttre kanten pa det hal som ar langst ifran. Vid ett ojamnt antal hal (ex.5/120), dar det inte finns nagot hal tvars over, ar det praktiskt att med
skjutmatt
mata diametern pa ett hal, lagga till diametern pa centrumhalet och slutligen lagga till det dubblerade mattet mellan dessa tva hal. Se bildlank:
[
1
]
Falgens inpressningsdjup kallas ET-matt (fran tyskans
Einpresstiefe
) eller offset. ET-mattet anger avstandet mellan dackets
axiella
centrum till falgens monteringsyta mot hjulnavet, vilket oftast ar angivet pa falgen. Pa aluminiumfalgar ar stampeln normalt stansad eller gjuten pa falgens insida, pa stalfalgar oftast stansad pa utsidan.
Vid ett inpressningsdjup pa det nominella vardet 0, ar dackets axiella mittpunkt monterad i linje med hjulnavets monteringsyta. Ar ET-vardet exempelvis 45, sitter dackets axiella centrum 45 mm
innanfor
hjulnavets yta
[
2
]
. Det finns aven
negativa
inpressningvarden, vilket anger hur mycket dackets axiella centrum ligger
utanfor
hjulnavets monteringsyta. Detta forekommer mest typiskt vid forhallandevis breda falgar, med en sa kallad
bred kant
. Finns det ett motstaende hjul i hjulaxelns andra ande (som normalt pa en bil med jamnt antal barande hjul), okar alltsa
sparvidden
ju lagre ET-vardet ar.
- Haventon, Peter (2006). ”Nu aven falgar...”.
Dackets historia : vara hjul fran da till nu
. Stockholm: Dackspecialisternas riksforbund. sid. 138-141.
Libris
10380176
.
ISBN 9163197383
Wiktionary har ett uppslag om
falg
.