Estlands forsvarsmakt
(
estniska
:
Eesti Kaitsevagi
) ar
Republiken Estlands
vapnade styrkor som bestar av
Landforsvarsstyrkorna
,
Flottan
och
Flygvapnet
. Estlands forsvarsmakt assisteras ocksa av
Estlands forsvarsforbund
som samlar ungefar 13 000 soldater.
[
4
]
Estland ar med i bade
Nordatlantiska fordragsorganisationen
(NATO) och
Europeiska unionen
(EU). Den huvudsakliga inriktningen for Estlands forsvarsmakt i krig ar att assistera overgangen till krigsorganisation, underlatta for allierade styrkor och forsvara riket till dess de sistnamnda anlant.
[
4
]
Genom NATO och EU har Estlands forsvarsmakt kommit att delta i flertalet insatser utomlands, bland annat i
Libanon
,
Mali
och
Irak
.
[
6
]
Det estniska flygvapnet aterinfordes den 13 april 1994. Fran 1993 till 1995 fick Estland tva Let L-410UVP transportflygplan, tre Mil Mi-2 och fyra Mil Mi-8 helikoptrar. Tjanstegrenen fick gammal sovjetisk radar- och AAA-utrustning, som sedan tillfordes
AN/FPS-117
,
GM 403
, och
GCA-2020
. Majoriteten av det estniska flygvapnets enheter ar stationerade pa ett militart flygfalt,
Amari flygbas
, dar renoveringen slutfordes 2012. 2023 bestod flygvapnet av strax under 1600 personer.
Estlands president
ar den hogste befalhavaren for Estlands forsvarsmakt och tillika den som i krig leder forsvarsmakten. I fragor som galler forsvaret bitrades presidenten av Nationella forsvarsradet som utgores av talmannen i
Estlands parlament
,
Estlands premiarminister
, chefen for Forsvarsmakten, forsvarsministern, inrikesministern, utrikesministern samt ordforanden i parlamentets forsvarsutskott.
I fredstid ar chefen for Forsvarsmakten den som leder verksamheten, denne utses av parlamentet pa forslag av republikens president.
[
3
]
Standard
Chefen for Estlands forsvarsmakt, generallojtnant
Martin Herem
.
Den hogsta ledningsenheten inom Estlands forsvarsmakt ar Hogkvarteret, 1991?2008 benamnd Generalstaben.
Hogkvarteret lyder under chefen for Forsvarsmakten och star under en brigadgenerals befal. Till Hogkvarterets uppgifter hor att samordna de olika organisationsdelarna, overvaka och folja upp de olika organisationsenheternas resultat, bista de olika organisationsenheterna i den omfattning som ar nodvandigt, inhamta och sammanstalla nodvandig information for forsvarsplaneringen samt besluta om och vidmakthalla erforderlig beredskapsniva.
[
7
]
Hogkvarteret bestar av nio olika avdelningar:
- Allmanna avdelningen
- Strategiska Kommunikationsavdelningen
- Personalavdelningen (J1)
- Operationsavdelningen (J3)
- Logistikavdelningen (J4)
- Analys- och planavdelningen (J5)
- Signalavdelningen (J6)
- Utbildningsavdelningen (J7)
- Ekonomiavdelningen (J8)
Korpral i landforsvarstyrkorna under ovning i Lettland 2014.
Estlands forsvarsmakt har en staende styrka om 6000 man, av dessa ar ungefar halften varnpliktiga. I krigstid uppgar den fullt mobiliserade forsvarsmakten till 16 000 soldater, tillsammans med
Estlands forsvarsforbunds
13 000 soldater bestar alltsa den fullstandiga krigsorganisationen av knappt 30 000 soldater.
[
3
]
[
4
]
Estland har allman varnplikt for man, detta innebar att de man som bedoms lampliga uttas till en militar grundutbildning om 8 eller 11 manader. Var den varnpliktige placeras beror pa dennes hemort. Under utbildningen far de varnpliktiga den utbildning som kravs for att de ska kunna verka i krigsforband. Vissa varnpliktiga utbildas till reservunderofficerare eller reservofficerare som en del av grundutbildningen. Efter grundutbildningen ar den varnpliktige skyldig att underga repetitionsutbildning vart femte ar.
[
2
]
Estland inforde obligatorisk militartjanstgoring i slutet av 1991. Omkring 3200 varnpliktiga, inklusive ett litet antal kvinnor, rycker varje ar in i de estniska forsvarsstyrkornas militara enheter. Det finns inga varnpliktiga i det estniska flygvapnet. Tjanstgoringen ar 11 manader lang for dem som utbildas till underofficerare, forare, militarpoliser och specialister. Ovriga soldater tjanstgor i 8 manader. Varnpliktiga tjanstgor i infanteri-, artilleri-, luftforsvars-, ingenjors-, kommunikations-, marin-, stridstjanst- och understodsforband samt i pansarvarns-, spanings-, granatkastar- och militarpolisforband. Ar 2023 foreslog Estlands forsvarsminister att den maximala tjanstgoringstiden skulle forlangas till 12 manader for vissa specialister.
Kvinnor har kunnat tjanstgora inom det estniska forsvaret pa olika satt allt sedan den aterupprattades 1991 och 2013 utgjordes 11,4 % av personalen i aktiv tjanst av kvinnor. Sedan april 2013 kan kvinnor frivilligt genomfora varnpliktstjanstgoring i samma omfattning som man utan inskrankningar.
[
2
]
Estlands davarande utrikesminister
Urmas Paet
talar till estniska soldater i Irak 2007.
Estland ar medlem i bade
NATO
och
EU
och deltar inom ramen for dessa bada organisationer i ett antal internationella insatser.
[
6
]
449 miljoner EUR (2016) motsvarande en andel av BNP pa 2,07 % (2016)
[
8
]
vilket kommit att oka till 1,3 miljarder euro, eller 3,21 % av BNP 2023. Ar 2022 var Estland ett av de sju NATO-medlemsstaterna vars forsvarsutgifter var minst 2 % av BNP.
[
5
]