En amerikan i Paris
(engelska:
An American in Paris
) ar en
amerikansk
musikalfilm
fran
1951
i regi av
Vincente Minnelli
.
[
6
]
I huvudrollerna ses
Gene Kelly
och
Leslie Caron
. Filmen ar uppbyggd kring
George Gershwins
musik; hela 22 latar av honom finns med. Filmen belonades med sex
Oscars
, bland annat for basta film och basta musik. Filmen placerade sig pa nionde plats pa listan
AFI's Greatest Movie Musicals
.
Kelly spelar en amerikan som malar
hotorgskonst
i
Paris
och blir kar i en ung fransyska, spelad av
Leslie Caron
. Samtidigt blir han upptackt av en rik amerikanska som koper hans tavlor och hjalper honom med malandet och gor honom rik, och till sist maste han valja mellan pengarna eller karleken.
Hojdpunkten i filmen ar balettnumret i slutet av filmen vilket haller pa i 17 minuter.
Arbetet med filmen kan sagas ha borjat den dag som producenten Arthur Freed spelade
biljard
med sin goda van George Gershwin. Redan 1928 hade Gershwins skrivit en tondikt med samma namn. Freed fragade om Gershwin kunde tanka sig att salja titeln
An american in Paris
till honom. Gershwin svarade : Javisst, om du enbart anvander Gershwinmusik i filmen. Freed hade annu inget manus att utga fran, men det var latt for honom att salja in sjalva iden till filmbolaget
MGM
. Repetitionerna inleddes i juni
1950
, och filmen hade premiar i USA den
9 november
1951
. Endast oppningsscenerna, och en annan scen dar Jerry star och malar av Seine, filmades i
Paris
, resten spelades in pa MGM:s studios i
Hollywood
.
/.../ Kelly har svarat for de koreografiska avsnitten, och det ar avgjort har filmen har sina hojdpunkter. Framst naturligtvis i den sjutton minuter langa baletten, vars dekor inspirerats av
Toulouse-Latrec
,
Renoir
,
Utrillo
och andra franska malare. Som filmad dans ar detta parti nagot ganska enastaende: genom Kellys koreografi, genom Gershwins musik och inte minst genom ett kameraarbete, som i varje ogonblick vetat att tillvarata och frigora dansens rorelseelement och dramatiska uttrycksmojligheter. /.../
Jurgen Schildt
i
Perspektiv
, nr 4 1952
/.../ En amerikan i Paris ar film av den sort som aldras med utmarkt behag. I dag ser vi mahanda andra fortjanster an biopubliken och sjalva historien har en otidsenlig pragel, den gediget romantiska showfilmen hor mahanda en gangen tid till. /.../
Bernt Eklund
i
TV Expressen
, 12-19 april 1990, infor visningen i TV1, den 16 april 1990.