En amerikan i Paris ( An American in Paris )
Genre	musikalfilm [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Regissor	Vincente Minnelli [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Producent	Arthur Freed Roger Edens
Manusforfattare	Alan Jay Lerner
Baserad pa	An American in Paris
I storre roller	Gene Kelly Leslie Caron Oscar Levant Georges Guetary Nina Foch Madge Blake Anna Q. Nilsson Eugene Borden Susan Cummings Jack Chefe Ann Codee
Kompositor	Saul Chaplin
Fotograf	Alfred Gilks John Alton
Klippare	Adrienne Fazan
Scenograf	Cedric Gibbons
Teknisk information
Produktionsbolag	Metro-Goldwyn-Mayer
Distribution	Metro-Goldwyn-Mayer Netflix
Premiar	1951 17 december 1952 ( Tyskland ) [ 4 ] 25 februari 1952 ( Sverige ) [ 5 ]
Speltid	108 minuter
Land	USA
Sprak	engelska
Mer information
IMDb SFDb Elonet Redigera Wikidata

En amerikan i Paris (engelska: An American in Paris ) ar en amerikansk musikalfilm fran 1951 i regi av Vincente Minnelli . ^{[ 6 ]} I huvudrollerna ses Gene Kelly och Leslie Caron . Filmen ar uppbyggd kring George Gershwins musik; hela 22 latar av honom finns med. Filmen belonades med sex Oscars , bland annat for basta film och basta musik. Filmen placerade sig pa nionde plats pa listan AFI's Greatest Movie Musicals .

Handling [ redigera | redigera wikitext ]

Kelly spelar en amerikan som malar hotorgskonst i Paris och blir kar i en ung fransyska, spelad av Leslie Caron . Samtidigt blir han upptackt av en rik amerikanska som koper hans tavlor och hjalper honom med malandet och gor honom rik, och till sist maste han valja mellan pengarna eller karleken.

Hojdpunkten i filmen ar balettnumret i slutet av filmen vilket haller pa i 17 minuter.

Rollista i urval [ redigera | redigera wikitext ]

• Gene Kelly - Jerry Mulligan
• Leslie Caron - Lise Bouvier
• Oscar Levant - Adam Cook
• Georges Guetary - Henri "Hank" Baurel
• Nina Foch - Milo Roberts
• Eugene Borden - Georges Mattieu

Produktion [ redigera | redigera wikitext ]

Arbetet med filmen kan sagas ha borjat den dag som producenten Arthur Freed spelade biljard med sin goda van George Gershwin. Redan 1928 hade Gershwins skrivit en tondikt med samma namn. Freed fragade om Gershwin kunde tanka sig att salja titeln An american in Paris till honom. Gershwin svarade : Javisst, om du enbart anvander Gershwinmusik i filmen. Freed hade annu inget manus att utga fran, men det var latt for honom att salja in sjalva iden till filmbolaget MGM . Repetitionerna inleddes i juni 1950 , och filmen hade premiar i USA den 9 november 1951 . Endast oppningsscenerna, och en annan scen dar Jerry star och malar av Seine, filmades i Paris , resten spelades in pa MGM:s studios i Hollywood .

Mottagande [ redigera | redigera wikitext ]

/.../ Kelly har svarat for de koreografiska avsnitten, och det ar avgjort har filmen har sina hojdpunkter. Framst naturligtvis i den sjutton minuter langa baletten, vars dekor inspirerats av Toulouse-Latrec , Renoir , Utrillo och andra franska malare. Som filmad dans ar detta parti nagot ganska enastaende: genom Kellys koreografi, genom Gershwins musik och inte minst genom ett kameraarbete, som i varje ogonblick vetat att tillvarata och frigora dansens rorelseelement och dramatiska uttrycksmojligheter. /.../ Jurgen Schildt i Perspektiv , nr 4 1952

/.../ En amerikan i Paris ar film av den sort som aldras med utmarkt behag. I dag ser vi mahanda andra fortjanster an biopubliken och sjalva historien har en otidsenlig pragel, den gediget romantiska showfilmen hor mahanda en gangen tid till. /.../ Bernt Eklund i TV Expressen , 12-19 april 1990, infor visningen i TV1, den 16 april 1990.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• En amerikan i Paris pa Internet Movie Database (engelska)