Elektrisk strom

Elektrisk strom ar ett flode av elektriska laddningar . Strommens storlek definieras som laddningsmangd per tidsenhet . Den elektriska laddningen i form av partiklar ar vanligtvis elektroner men kan aven vara joner i en elektrolyt . ^[
1
]

Upphovet till en strom ar vanligtvis en spanning , det vill saga en skillnad i potential mellan tva punkter.

SI-enheten for elektrisk stromstyrka ar ampere (A) och ar en av de sju grundenheterna . ^[
2
]

Den konventionella symbolen for stromstyrka ar I , vilken harror fran den franska frasen intensite de courant , eller engelskans current intensity .

Stromstyrka [ redigera | redigera wikitext ]

Den momentana stromstyrkan ar

I={\frac {dQ}{dt}}

och medelstrommen over en given tid t i sekunder ar

I={\frac {Q}{t}}

dar Q ar laddningsmangden i coulomb .

Enligt Ohms lag ges stromstyrkan av

I={\frac {U}{R}}

dar U ar den elektriska spanningen i volt och R ar resistansen i ohm.

Stromriktning [ redigera | redigera wikitext ]

Den konventionella stromriktningen ar den for en positiv laddning. Riktningen ar fran en hogre (+) potential till en lagre (-), vilken ar det elektriska faltets riktning

Ett flode av positiva laddningar ger samma elektriska strom och har samma effekt i en krets, som ett lika stort flode av negativa laddningar i den motsatta riktningen. Eftersom strommen kan vara flodet av antingen positiva eller negativa laddningar, eller bada, kravs en konvention for stromriktningen som ar oberoende av den aktuella typen av laddningsbarare. Den konventionella stromriktningen ar godtyckligt definierad som riktningen for flodet av positiva laddningar.

I metaller, som utgor ledarna i de flesta elektriska kretsar, ar laddningsbararna elektroner. Da elektronerna bar negativ laddning, ar riktningen av deras rorelser i en metalledare motsatt den konventionella stromriktningen.

Referensriktning [ redigera | redigera wikitext ]

Referensriktningar for strommar. Se Kirchhoffs lagar

Vid analys av elektriska kretsar, ar den faktiska stromriktningen genom ett sarskilt kretselement oftast okand. Foljaktligen ar varje kretselement tilldelat en variabel med en godtyckligt vald referensriktning. Detta brukar anges pa kopplingsschemat med en pil bredvid den aktuella variabeln. Nar kretsen ar analyserad (strommar och spanningar beraknade), kan kretselementens strommar ha positiva eller negativa varden. Ett negativt varde innebar att den faktiska stromriktningen genom kretselementet ar motsatt den valda referensriktningen.