Edward Waring
Fodd	1736 [ 1 ] [ 2 ]  ​eller ​ 1734 [ 3 ] Shrewsbury
Dod	15 augusti 1798 [ 1 ]  ​eller ​ 1798 [ 3 ] Plealey
Medborgare i	Kungariket Storbritannien
Utbildad vid	Magdalene College, Cambridge Universitetet i Cambridge [ 4 ]
Sysselsattning	Matematiker , forskare [ 5 ] , universitetslarare [ 5 ]
Arbetsgivare	Universitetet i Cambridge
Utmarkelser
Copleymedaljen (1784) [ 6 ] Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Edward Waring , fodd omkring 1736 i Old Heath, Shropshire , England , dod 15 augusti 1798 i Plealy, Pontesbury , Shropshire, var en brittisk matematiker , som ar 1770 stallde den fraga som blev kand som Warings problem och valdes till stipendiat i Royal Society 1763 och tilldelades Copleymedaljen 1784.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Waring var aldste son till John och Elizabeth Waring, ett valmaende jordbrukarpar. Han fick sin tidiga utbildning i Shrewsbury School under en Mr Hotchkin och antogs som understodd elev vid Magdalene College, Cambridge , den 24 mars 1753, och var ocksa Millingtonutstallare. ^{[ 7 ]}

Hans stora talang for matematik upptacktes i hans tidiga ar i Cambridge och 1757 avlade han kandidatexamen som senior wrangler och 1758 valdes han till ett stipendium pa Magdalene College. ^{[ 7 ]} Han tillhorde Hyson Club, bland vars medlemmar aven fanns William Paley .

Waring hade en yngre bror, Humphrey, som fick ett stipendium pa Magdalene 1775. Ar 1776 gifte han sig med Mary Oswell, syster till en draper i Shrewsbury. ^{[ 7 ]} De flyttade till Shrewsbury och drog sig sedan tillbaka till Plealey, en dryg mil utanfor staden, dar Waring agde en egendom pa 215 tunnland 1797. ^{[ 8 ]}

Under sina sista ar sjonk han ner i en djup religios melankoli, och en valdsam forkylning orsakade hans dod, i Plealey 1798. ^{[ 7 ]}

Karriar och vetenskapligt arbete [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 1759 publicerade Waring det forsta kapitlet i Miscellanea Analytica . I januari aret darpa utnamndes han till Lucasian professor i matematik, en av de hogsta positionerna i Cambridge. William Samuel Powell, da handledare vid St John's College, Cambridge motsatte sig Warings val och stodde istallet William Ludlams kandidatur. I polemiken med Powell stoddes Waring av John Wilson. I sjalva verket var Waring mycket ung och innehade inte masterexamen , nodvandig for att kvalificera sig for Lucasian-stolen, men detta beviljades honom 1760 genom kungligt mandat.

Ar 1762 publicerade han hela Miscellanea Analytica , huvudsakligen agnad at teorin om tal och algebraiska ekvationer . Ar 1763 valdes han in i Royal Society. Han tilldelades dess Copleymedalj 1784, men drog sig ur sallskapet 1795 "pa grund av [sin] alder". Waring var ocksa medlem av vetenskapsakademierna i Gottingen och Bologna . Ar 1767 tog han en medicine doktorsexamen , men hans verksamhet inom medicin var ganska begransad, aven om han utforde dissektioner med Richard Watson, professor i kemi och senare biskop av Llandaff . Fran omkring 1770 var han lakare vid Addenbrooke's Hospital i Cambridge, och han praktiserade ocksa vid St Ives, Huntingdonshire , dar han bodde nagra ar efter 1767. Hans karriar som lakare var inte sarskilt framgangsrik eftersom han var en allvarligt narsynt och mycket blyg man.

Waring skrev ett antal artiklar i Philosophical Transactions of the Royal Society , som handlade om upplosningen av algebraiska ekvationer, talteori, serier, approximation av rotter, interpolering , geometrin hos koniska sektioner och dynamik . Meditationes Algebraicae (1770), dar manga av resultaten som publicerades i Miscellanea Analytica omarbetades och utvidgades, beskrevs av Joseph-Louis Lagrange som "ett arbete fullt av utmarkta undersokningar" . I detta arbete publicerade Waring manga satser om losningen av algebraiska ekvationer som vackte uppmarksamhet hos kontinentala matematiker, men hans basta resultat kom inom talteorin. Inkluderat i detta arbete var den sa kallade Goldbach-gissningen (varje jamnt heltal ar summan av tva primtal), och aven foljande gissning: varje udda heltal ar ett primtal eller summan av tre primtal. Lagrange hade bevisat att varje positivt heltal ar summan av hogst fyra kvadrater; Waring foreslog att varje positivt heltal ar antingen en kub eller summan av hogst nio kuber. Han forde ocksa fram hypotesen att varje positivt heltal antingen ar ett bikvadrat (fjarde kraften) eller summan av hogst nitton bikvadrat. Dessa hypoteser utgor det som kallas Warings problem .

I Proprietates Algebraicarum Curvarum (1772) aterutgav Waring i en mycket reviderad form de fyra forsta kapitlen i den andra delen av Miscellanea Analytica . Han agnade sig at klassificeringen av hogre plankurvor och forbattrade resultaten fran Isaac Newton , James Stirling , Leonhard Euler och Gabriel Cramer . Ar 1794 publicerade han nagra exemplar av ett filosofiskt arbete med titeln An Essay on the Principles of Human Knowledge , som cirkulerades bland hans vanner.

Utmarkelser och hedersbetygelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Copleymedaljen , 1784 ^{[ 6 ]}
• Fellow of the Royal Society

[ Redigera Wikidata ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Edward Waring , 28 april 2022 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Edward Waring .?