한국   대만   중국   일본 
Edmund Beaufort, 2:e hertig av Somerset ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Edmund Beaufort, 2:e hertig av Somerset

Fran Wikipedia
Edmund Beaufort, 2:e hertig av Somerset
Fodd 1406 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Dod 22 maj 1455 [ 2 ] [ 4 ] [ 5 ]
St Albans , Storbritannien
Begravd St Albans Cathedral
Medborgare i Kungariket England
Sysselsattning Militar
Befattning
Ledamot av Brittiska overhuset
Maka Eleanor Beauchamp [ 6 ] [ 7 ]
Barn John Beaufort, marki av Dorset [ 8 ]
Elizabeth Beaufort [ 8 ]
Thomas Beaufort [ 8 ]
Mary Beaufort [ 8 ]
Eleanor Beaufort (f. 1431 och 1433) [ 6 ]
Lady Joan Beaufort (f. 1433) [ 8 ]
Anne Beaufort (f. 1435) [ 8 ]
Henrik Beaufort, hertig av Somerset (f. 1436)
Margaret Beaufort, grevinde af Stafford (f. 1437)
Edmund Beaufort, 4. hertug av Somerset (f. 1438) [ 8 ]
Foraldrar John Beaufort [ 6 ]
Margaret Beaufort, hertiginna av Somerset [ 6 ]
Slaktingar Johanna Beaufort (syskon) [ 6 ]
John Beaufort, 1:e hertig av Somerset (syskon) [ 6 ]
Utmarkelser
Strumpebandsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Edmund Beaufort , hertig av Somerset , fodd 1406 , dod 22 maj 1455 var en engelsk adelsman och en betydelsefull person under Rosornas krig och Hundraarskriget .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Han var tredje son till John Beaufort, 1:e earl av Somerset . Som ung blev han befalhavare over den engelska armen i Frankrike . Efter att han atererovrat Harfleur blev han riddare av Strumpebandsorden 1436. Efter ytterligare framgangar utnamndes han till earl av Dorset (1442) och foljande ar markis av Dorset. Aret efter, 1444, eftertradde han sin bror John som earl av Somerset. Under det femariga vapenstillestandet mellan 1444 och 1449 blev Somerset lojtnant av Frankrike. 1448 blev han hertig av Somerset .

Da kriget aterupptogs 1449 gick han dock miste om framgangarna. Sommaren 1450 hamnade huvuddelen av de engelska besittningarna i norra Frankrike i franska hander. Denna forlust ledde till att kungens chefsminister, William de la Pole, hertig av Suffolk , avsattes. Somerset atervande till England, dar han tog Suffolks plats som kungens radgivare. Han blev drottningen Margareta av Anjous gunstling. Somliga menade att Edvard av Westminster , den unge prinsen av Wales , var hans son, inte kungens.

Man inriktade nu kriget mot Gascogne i sodra Frankrike. Den engelska armen var dock inte mer framgangsrik har och forlorade allt 1453. Kort darefter blev kungen psykiskt sjuk, Somersets rival Rikard, hertig av York utnamndes som lordprotektor och Somerset fangslades i Towern . Hans liv raddades troligen bara av att kungen borjade ma battre. Henrik VI slappte Somerset fri och aterinsatte honom pa hans post vid hovet.

Hertigen av York, som hade beslutat sig for att avsatta Somerset pa ett eller annat satt, angrep 1455 Somerset och kungen med militara styrkor. Somerset dodades i sammandrabbningen kand som det Forsta slaget vid St Albans . Det var inledningen till Rosornas krig , som skulle fortsatta att skorda manga av Somersets soners och slaktingars liv.

Han eftertraddes som hertig av sin son Henrik .

Aktenskap och barn [ redigera | redigera wikitext ]

Somerset gifte sig med Eleanor Beauchamp, dotter till Rikard de Beauchamp, earl av Warwick nagon gang mellan 1431 och 1435. Det var ett olicensierat giftermal som dock godkandes 7 mars 1438 , och de fick foljande barn:

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Leo van de Pas, Genealogics , 2003, Edmund Beaufort, las online och las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Find a Grave , Edmund Beaufort, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Store norske leksikon , Edmund Beaufort. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage , Edmund Beaufort, 1st Duke of Somerset, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Leo van de Pas, Genealogics , 2003, Edmund Beaufort, las online och las online . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b c d e f ] Kindred Britain , las online . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ last: 7 augusti 2020. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ [ a b c d e f g ] Darryl Roger Lundy, The Peerage . [kalla fran Wikidata]