Drogkriget i Mexiko
Mexikanska armesoldater under strid med en drog kartell i Michoacan de Ocampo i augusti 2007 .
Agde rum 11 december 2006 - pagar (17 ar, 6 manader och 12 dagar) Plats De mexikanska delstaterna Baja California , Durango , Sinaloa , Guerrero , Chihuahua , Michoacan , Tamaulipas , Nuevo Leon , Veracruz , Coahuila , Jalisco , San Luis Potosi , Nayarit , Zacatecas , Oaxaca , Morelos , Guanajuato [ 1 ] och Sonora . Resultat Konflikten pagar
Stridande
Mexiko Mexikanska armen Mexikanska flygvapnet Mexikanska flottan Mexikanska polisstyrkan   USA (understod)   Colombia (understod)	Drog karteller * Cartel de Jalisco Nueva Generacion [ 2 ] Cartel de Sinaloa [ 3 ] Gulf-kartellen [ 4 ] Juarez-kartellen [ 3 ] Cartel del Noreste [ 5 ] Carteles Unidos [ 6 ] Cartel de Caborca [ 7 ] Los Caballeros Templarios [ 8 ] Los Viagras [ 9 ] La Barredora [ 10 ] Cartel Santa Rosa de Lima [ 11 ] La Nueva Plaza [ 12 ] Cartel Independiente de Acapulco [ 10 ] Los Zetas (upplost) [ 4 ] Beltran-Leyva-kartellen (upplost) [ 13 ] Tijuana-kartellen (upplost) [ 14 ] La Familia-kartellen (upplost) [ 8 ] * De grupper som anges har samarbetar inte nodvandigtvis med varandra, da vissa slass mot varandra.
Befalhavare och ledare
Enrique Pena Nieto Vidal Francisco Soberon Sanz Salvador Cienfuegos Zepeda Miguel Angel Osorio Chong Jesus Murillo Karam Felipe Calderon Mariano Francisco Saynez Mendoza Guillermo Galvan Galvan Marisela Morales Sergio Aponte Polito [ 15 ]	Joaquin Guzman Loera Ismael Zambada Garcia Ignacio Coronel Villarreal  † Antonio Cardenas Guillen  † Jorge Eduardo Costilla Sanchez Vicente Carrillo Fuentes Luis Fernando Sanchez Arellano Heriberto Lazcano Lazcano  † Miguel Trevino Morales Arturo Beltran Leyva  † Hector Beltran Leyva Nazario Moreno Gonzalez  †
Styrka
50,000 soldater [ 16 ] 35,000 federala poliser [ 17 ]	100,000 fotsoldater [ 18 ] [ 19 ] [ 20 ]
Forluster
1,000+ poliser och aklagare dodade [ 21 ] 138 armesoldater dodade [ 22 ] 14 marinsoldater dodade [ 22 ] 318 federala poliser dodade [ 22 ] 58 reportrar dodade [ 23 ] ~1,000 barn dodade [ 24 ] [ 25 ]	121,199 kartellmedlemmar undanrojda [ 26 ] 8,500 domda [ 27 ]
62 dodade ar 2006 [ 28 ] 2,837 dodade ar 2007 [ 28 ] 6,844 dodade ar 2008 [ 28 ] 11,753 dodade ar 2009 [ 28 ] 19,546 dodade ar 2010 [ 29 ] [ 30 ] 24,068 dodade ar 2011 [ 31 ] [ 32 ] [ 33 ] 18,061 dodade tills den 31 oktober 2012 [ 34 ] Totalt antal dodade: 83,191 doda + siffror fran 2012: 3,200+ dodade ar 2013 under Nietos administration [ 35 ] Total uppskattning av dodsfall (varierar): 83,191+ under Felipe Calderons administration. 3,200 + dodade under de forsta tre manaderna av Enrique Nietos administration [ 35 ] = 86,391+ [ 36 ] [ 36 ] Totalt antal undanrojda: 1.6 miljoner [ 37 ]

Drogkriget i Mexiko ar en vapnad konflikt , och ett pagaende storre krig , mellan rivaliserande knarksyndikat i Mexiko , dar aven staten har varit en stridande part. Mexikanska narkotikakarteller har existerat i nagra decennier, men blev maktigare efter att de ledande colombianska kartellerna, Medellinkartellen och Calikartellen , upplosts och tappat i betydelse pa 1990-talet. Idag dominerar mexikanska drogkarteller knarkmarknaden i USA . ^{[ 38 ]} Valdet har eskalerat efter gripandet av flera nyckelfigurer inom kartellerna, da kartellerna slass om kontrollen over inforsrutter till USA. ^{[ 39 ] [ 40 ] [ 41 ]}

Sedan 2006 har den mexikanska regeringen satt in bade civila och militara styrkor i en organiserad kampanj mot drogkarteller vilka har en valorganiserad paramilitar struktur. Darfor kategoriseras konflikten ibland som en vapnad konflikt. ^{[ 42 ]} Antalet doda okade efter att stora narkotikakarteller krossades och splittrades i mindre karteller som borjade strida med varandra. Statens drogkrig, och okande inkomster fran narkotikahandeln, har darfor bidragit till att i Mexiko mordades totalt 35 588 personer under 2019, ^{[ 43 ]} men manga av forovarna tillhor okanda grupper. Ar 2019 betraktades 11 813 som dodsoffer i samband med strider mellan klart identifierbara grupper enligt Uppsala Conflict Data Programs (UCDP), och konflikten uppfyllde ar 2019 darfor definitionen for storre krig. UCDP ar medvetna om att deras siffra ar lag. Av dessa dog 3 personer i strider dar staten var en aktiv part, ovriga i samband med vald mellan icke-statliga grupper. ^{[ 42 ] [ 44 ]}

President Andres Manuel Lopez Obrador deklarerade i januari 2019 att drogkriget var over, men antalet doda i vapnade konflikter har fortsatt att oka efter det. Ovidio Guzman Lopez , en av ledarna for Sinaloa-kartellen, arresterades i oktober 2019, men presidenten beslutade att slappa honom efter nagra timmar efter att kartellen utforde ett gisslantagande mot militar och deras familjer. ^{[ 45 ]}

Orsaker [ redigera | redigera wikitext ]

Brottssyndikatet Los Zetas bildades 1999 av deserterade elitsoldater och stodjer drogkarteller. Under en 6-arsperiod deserterade 150 000 av de 250 000 soldaterna i den mexikanska armen, varav de flesta tros ha anslutit sig till drogkarteller, enligt en rapport fran 2010. ^{[ 46 ]}

De vapen som anvands ar framst automatkarbiner , ibland med granattillsatser , och halvautomatiska handeldvapen , men aven granatkastare . Cirka 70 procent av vapnen bedoms komma fran USA. ^{[ 47 ]}

Mexiko ar stort i produktion och transport av droger, och det ar harifran majoriteten av all cannabis och stora delar av allt metamfetamin som fors in i USA kommer. ^{[ 38 ]} Aven om Mexiko star for en relativt liten del av varldsproduktionen av heroin sa star landet for en stor del av allt heroin som distribueras i USA. ^{[ 38 ] [ 48 ]} Mexikanska knarkkarteller kontrollerar uppskattningsvis 70% av all utlandsk narkotika som fors in i USA. ^{[ 49 ]}

USA:s utrikesdepartement uppskattar att 90% av allt kokain som fors in i USA passerar Mexiko; Colombia ar den huvudsakliga kokainproducenten. ^{[ 50 ]} . Man uppskattar aven att den totala fortjansten av illegala droger stracker sig fran 13,6 till 48,4 miljarder amerikanska dollar arligen. ^{[ 38 ] [ 51 ]} Mexikanska drogsmugglare smugglar i allt hogre utstrackning tillbaka pengar till Mexiko inuti person- och lastbilar, vilket antagligen beror pa att amerikanska myndigheter har storre kontroll over elektroniska pengaoverforingar. ^{[ 52 ]}

Mexikos fore detta president Felipe Calderon har i ett uttalande sagt att kartellerna stravar efter att "ersatta staten" och "forsoker infora ett monopol med hjalp av vapen, och forsoker till och med att infora sina egna lagar". ^{[ 53 ]}

USA:s inblandning i konflikten [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan den mexikanska presidenten Felipe Calderon inledde sitt presidentskap ar 2006 har den mexikanska regeringen deklarerat en vapnad konflikt mot de eskalerande drogkartellerna. Samtidigt inledde Calderon ett samarbete med USA for stod mot dessa drogkarteller. Ett avtal forhandlades fram med den davarande amerikanska presidenten George W Bush och bade parter forhandlade fram ett avtal kallat Merida-initiativet. ^{[ 54 ]}

Malet med avtalet var att framst bekampa narkotikahandeln men aven de hot mot samhallet som annan gransoverskridande organiserad brottslighet och penningtvatt medfor. Avtalet understrok att detta bor genomforas samtidigt som de manskliga rattigheterna skyddas. Arbetet utifran avtalet stods med resurser och hjalp fran USA. Hjalpen inkluderar finansiering och utbildning for den Mexikanska federala polisstyrkan, samt att forse polisen med militar utrustning. ^{[ 55 ]} Trots att avtalet omfattade insatser for ungefar 1,3 miljarder dollar, visade det sig inte vara mer effektivt nar det kommer till att stoppa karteller an andra tidigare insatser fran USA:s sida. Trots avtalet marktes en forandring i att drogkartellerna blev mer inblandade i den mexikanska politiken och Mexikos naringsliv .

Under Barack Obamas regeringstid, skiftade fokuset i hanterandet av USA:s inblandning i konflikten. Resurserna fokuserades pa att forbattra det straffrattsliga systemet i Mexiko och under 2016 borjades fangelsestraff forkortas for hundratals federala fangar. Obama ville aven behandla droger som ett folkhalsoproblem an ett straffrattsligt atagande. ^{[ 56 ]} Marijuana uppmarksammades av den davarande amerikanska presidenten som en ”folkhalsofraga”, och bor darmed behandlas pa samma satt som gors med cigaretter eller alkohol. Trots dessa forslag och forandringar, gjorde det inte mycket for att se till att allt fler brottslingar anklagades och domdes. Och med tillfangatagandet av vad som beskrivs som varldens storsta narkotikahandlare, Joaquin ” El Chapo ” Guzman, visade det sig inte att dra tillbaka pa den organiserad brottsligheten i Mexiko.

Trots flera finansiella bidrag och militart hjalp, har det inte setts nagon typ av forbattring for hanterandet av den organiserad brottsligheten i Mexiko. Hittills har den amerikanska regeringen anslagit cirka 3-4 miljarder dollar i Merida-initiativet, inklusive hundratals miljoner for att hjalpa utbilda Mexikos polisstyrkor. Daremot har Merida-finansiering minskat under de senaste aren, under Donald J. Trumps administration. Trump-administrationen har istallet fokuserat pa att skapa fler jobb och framja sakerheten i sodra Mexiko for att pa sa satt stoppa olaglig migration och narkotikahandeln. Trump har dock kravt mer sakerhet och en battre hantering av inflodet av droger in till USA fran Mexiko under de senaste aren. I sin tur har Mexiko placerat tusentals nationella vaktmedlemmar for att sakra granserna. ^{[ 57 ]}

2018 var det valdsammaste aret i Mexikos moderna historia, och med presidentvalet ar 2016 har relationen mellan bade lander varit turbulent. Situationen lar inte bli lattare under de kommande aren nar USA har precis gatt genom en intensiv valkampanj och det estimeras vara svart att se hur konflikten hanteras i framtiden. ^{[ 58 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]