Dratselkammare

Dratselkammare var namnet pa styrelsen i en stad i Sverige . Egentligen var dratselkammaren ett utskott valt av stadsfullmaktige som skotte stadens ekonomi (jamfor ordet och artikeln dratsel ). Pa grund av denna viktiga syssla blev den ocksa stadens styrelse i egentlig mening.

I staderna Stockholm , Goteborg och Helsingborg var dratselkammarens uppgifter sasom stadens styrelse och verkstallande organ ersatt av ett stadskollegium . Dock kunde dratselkammaren dar skota ekonomifragor.

I Stockholm fanns till exempel en sarskild dratselnamnd utover stadskollegiet. Ordforande dar var samma person som var ordforande i den sa kallade borgarradsberedningen , namligen finansborgarradet . Detta borgarrad var (och ar) det viktigaste borgarradet.

Ar 1840 uppgavs dratselkammare finnas i atskilliga svenska stader och genom 1862 ars kommunalforordningar blev denna obligatorisk for samtliga svenska stader (utom Stockholm). Eftersom dratselkammarens arbetsborda kunde bli alltfor hog genomfordes efterhand ofta en uppdelning av denna i olika avdelningar. I exempelvis Malmo uppdelades dratselkammaren 1886 i forsta avdelningen , vilken handhade kommunalskattevasendet och medelsforvaltningen och utgjorde stadens egentliga styrelse och den andra avdelningen , vilken bland annat handhade fragor rorande byggnader, gator, renhallning och vattenledningar. I samfalld dratselkammare behandlades arenden som uttryckligen hanskjutits till hela dratselkammaren av lansstyrelsen , magistraten , stadsfullmaktige eller nagon av dratselkammarens avdelningar. Ar 1923 infordes en tredje avdelning for fastighetsarenden. Ar 1955 ersattes dratselkammarens andra avdelning av gatunamnden och tredje avdelningen av fastighetsnamnden .

Begreppet dratselkammare anvandes fram till kommunreformen 1971 , da istallet en enhetlig kommuntyp infordes med enhetligt benamnda institutioner. Dratselkammaren (och kommunalnamnden i landskommunerna och kopingarna ) ersattes da av kommunstyrelsen .