Digital Audio Broadcasting , DAB , ar en form av digitalradio , som anvander MPEG1 Audio Layer 2 - eller AAC+ -formatet. Det finns idag aven tre andra varldsstandarder for marksand digital radio godkanda av Internationella teleunionen (ITU): amerikanska HD-Radio (IBOC), japanska ISDB-T och europeiska DRM/DRM+ .

DAB-sandningar sker i block, eller ensembler, vilka motsvarar en frekvens. I varje block finns ett antal kanaler, i Sverige vanligen atta. Da sker sandningen med bithastigheten 192 kbit/s . Med fler kanaler i samma block minskar bithastigheten per kanal och darmed kvaliteten.

Sandningen innehaller programinformation som kan visas i mottagarens display, till exempel sandarnamn, block, kanalnamn och vilket musikstycke som spelas. Dessutom ar kanalerna markta med programtyp (exempelvis nyheter, jazz, barn), sa att lyssnaren kan soka efter sandningar av en viss typ.

Sandningen kan ocksa innehalla olika typer av meddelanden till lyssnaren. Aven meddelandena ar markta, sa DAB-mottagaren kan stallas in for att bara ta emot meddelanden av en viss typ och pa ett visst sprak. Till exempel kan en lyssnare i sin bostad valja bort trafikmeddelanden och lyssna pa musik.

Digitalradiosandningar ar mer effektiva an analoga sandningar. De storre DAB-sandarna har effekten 2,0?3,8 kW , att jamfora med motsvarande analoga FM -sandares 60 kW , och da sander de i regel fler kanaler. Narbelagna sandare hjalper dessutom varandra, eftersom alla sandare har samma frekvens, medan FM-sandare maste anvanda olika frekvenser.

DAB i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2021-12) Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .

Digitalradio har sants i Sverige sedan 1995 ^{[ 1 ]} . Sedan ar 2002 har dock endast Sveriges Radio DAB-sandningar i Sverige. Utsandningarna tacker en liten del av landet, i omradena runt Lulea , Uppsala , Stockholm , Goteborg och Malmo . Sandningarna sker i block 12B (225,648 MHz). ^{[ 2 ]} SR sander per 2013-07-04 ut 7 kanaler i digitalradion:

• SR Klassiskt ^{[ 3 ]}
• SR P3 Star ^{[ 3 ]}
• SR Minnen ^{[ 3 ]}
• SR Varlden ^{[ 3 ]}
• SR Knattekanalen ^{[ 3 ]}
• P7 Sisuradio ( finska , meankieli och finlandssvenska ) ^{[ 3 ]}
• P4 Riks (nar P7 inte sands) ^{[ 3 ]}
• Utbildningsradion (11.00?12.00, 23.00?24.00 UR Elva stallet for SR Minnen) ^{[ 4 ]}

Tekniskt sa anvands "mode I" vilket innebar 1152 kbit/s ( FFT 2k) per multiplex och det har beslutats att varje kanal disponerar 224 kbit/s av dessa. Ljudkompression som anvands ar MPEG Audio Layer II. Frekvenserna som ar avsatta for andamalet ar 197?240 MHz , varav 223?240 MHz anvands 2004 med mojlighet till expansion pa 1452?1492 MHz L-bandet varav 1467,5?1492 MHz kan komma att anvandas for satellitsand DAB. Medianfaltstyrkan ar angett till 58 dBμV/m .

Teracom rekommenderar for overlamnande till sitt sandarnat ljudformatet 48?112 kbit/s MPEG-4 AAC+ (DAB+) inklusive PAD, per programkanal. Ljudnivan bor vara normaliserad enligt EBU Rek. 128. Rekommenderat utrymme for PAD, bildspel (SLS) och textslinga (DLS), cirka 1-8 kbit/s. Gemensam Elektronisk Programguide (EPG) cirka 4-32 kbit/s. Overlamnandets fysiska granssnitt kan ske med AES/EBU signal, i XML via FTP eller RSS. Max 34 regioner kan hanteras for lokaliserad reklam mm. ^{[ 5 ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

SR startade pa forsok DAB-sandningar den 27 september 1995. SR anvande block 12B for rikssandningar och block 12A, 12C och 12D for regionala sandningar. Det betydde att man till exempel fran sandaren i Goteborg kunde valja mellan att ta in P4 Riks , SR Goteborg och SR Vast , medan FM-kanalerna delar pa samma frekvens sa att bara en i taget (P4 Riks eller SR Goteborg) kan sanda.

Kanalplanen for 12B kunde se ut se har:

• P1
• P2 Musik
• P3
• P4 Riks
• P6 SR International
• P7 Sisuradio ( finska , meankieli och finlandssvenska )

SR har ocksa en kanal for dataoverforing, SR Plus .

Fran och med ar 2002 reducerades SR:s budget for DAB-sandningar, vilket gjorde att DAB-sandningarna upphorde fran alla sandare utom i fyra omraden: Stockholm, Goteborg, Malmo och Lulea. Detta betyder att DAB forlorade en av sina stora fordelar framfor FM , namligen att mottagaren vid mobil anvandning inte behover soka upp en ny frekvens nar den flyttar sig mellan olika sandares omraden. Samtidigt upphorde alla regionala sandningar. Sedan dess ligger storre delen av DAB-natet i malpase.

Den 28 oktober 2010 meddelande davarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) via ett pressmeddelande att regeringen ger sandningsutrymme till upp till 30 kommersiella kanaler i digitalradion. Regeringen ger samtidigt ett uppdrag till Myndigheten for Radio och TV (davarande Radio- och TV-verket ) att 2011 utlysa tillstand for kommersiell digital ljudradio. I maj 2012 meddelar Allianspartierna att utbyggnaden av digitalradion skall ske pa marknadens villkor och att nagra planer pa att stanga FM-natet inte ar aktuella.

Den 11 september 2012 lamnar Public Service Kommitten sitt betankande till Kulturdepartementet (Nya villkor for public service , SOU 2012:59). Betankadet inrymmer Digitalradio i kapitel 11. Regeringen slar bl.a. fast att "Radiodistribution via marknat har sadana fordelar framfor andra distributionsformer att marknatet for lang tid framover kommer att vara en central distributionsform for radio". Samt att "De fordelar som en digitalisering av marknatet ger motiverar en overgang fran FM till digitalradio.". Centralt i forslaget ar ett forslag att SR ska gora en utbyggnad av digitalradio med "villkor om 95 procents befolkningstackning vid tillstandsperiodens slut men med en uppbyggnadsfas med lagre tackning de forsta aren." ^{[ kalla behovs ]}

Den 1 oktober 2012 gick tiden ut for att ansoka om tillstand att sanda digital kommersiell radio. Myndigheten for radio och TV fick in sammanlagt 26 ansokningar fran 7 bolag. De ansokande bolagen var DB Media AB (2), Kanal 75 AB (1), Kilohertz AB (11), Norrkopings Radio & Co AB (1, RBS Broadcasting AB (2), SBS Radio AB (8) och Skargardsradion AB (1). ^{[ kalla behovs ]}

Den 25 juli 2013 utser regeringen docent Nina Wormbs som branschsamordnare med uppdrag att foresla hur en overgang fran FM-sandningar till marksand digitalradio ska ske. Samordnaren ska utga fran att FM-sandningarna slacks 2022 och att de digitala sandningarna ska na hela landet och uppfylla hogt stallda beredskapskrav. Att satsa pa en markbunden teknik ar "en viktig fraga for att sakerstalla att radiosandningar aven nar utanfor storstadsomraden och fungerar val i beredskapslagen", enligt regeringens PM. Samordnaren redovisade utredningen "Digitalradiosamordningen" SOU 2014:77 den 1 december 2014. ^{[ 6 ]}

Den 2 oktober 2014 meddelade Myndigheten for radio och TV tillstand for att sanda digital kommersiell radio. Myndigheten hade fatt in giltiga ansokningar 21 nationella och fyra regionala kanaler och eftersom det fanns mer ledigt utrymme an sokande fick alla tillstand. Dessa galler fram till 30 september 2022. Den 1 december 2014 overlamnade regeringens branschsamordnare Nina Wormbs en plan for digitalisering av svensk radio till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Digitalradiosamordningen har haft i uppdrag att utarbeta ett forslag till plan for overgang fran FM-sandningar till marksand digitalradio. Planen har arbetats fram i samarbete med radiobranschen och beskriver ett antal steg for att ga fran radio pa FM-natet till digital marksand radio med standarden DAB+. En utgangspunkt for arbetet ar att FM-sandningarna ska upphora 2022 och att de digitala sandningarna ska na hela landet och uppfylla hogt stallda beredskapskrav.

Den 23 mars 2015 lopte remisstiden ut for att lamna synpunkter pa branschsamordnarens utredning. Bland de mest kritiska till utredningens forslag var bland annat Ericsson , Forsvarsmakten , Goteborgs universitet och Ingenjorsvetenskapsakademin . ^{[ 7 ] [ 8 ] [ 9 ] [ 10 ]} Post och telestyrelsen som bland annat beslutar om frekvenstilldelning tyckte att utredningen saknade en egentlig konsumentanalys och redogjorde aven att de tilltankta frekvenserna i 200 MHz-bandet for DAB var mer intressanta for annat anvandningsomrade an marksand digitalradio. ^{[ 10 ]} Alla remissvar finns att ta del av pa Kulturdepartementets hemsida. ^{[ 11 ]}

Riksrevisionen var 2015 mycket kritisk till att overga till digitalradio. Riksrevisor Margareta Aberg kommenterade att DAB+ hade betydande risker, var ekonomiskt vanskligt och daligt for lyssnarna. ^{[ 12 ]} I juni meddelade regeringen att man inte avser ga vidare med DAB-fragan. ^{[ fortydliga ]}

I januari 2022 pratade Sveriges Radios vd sedan 2012, Cilla Benko , pa konferensen Folk och forsvar om det analoga marknatet som en sakerhet med hanvisning till att det inte skulle ga att hacka . ^{[ 13 ] :6h50m11s}

DAB i Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Finland startade sina digitala sandningar under 1999 genom public serviceforetaget YLE. Det nationella natet hade 2002 en befolkningstackning om cirka 40 procent, dvs. cirka 2 miljoner invanare, medan den regionala multiplexen hade en befolkningstackning om cirka 1,2 miljoner invanare. I november 2003 fick foretaget Digita tillstand som natverksoperator for bade den nationella och den regionala multiplexen. YLE tilldelades 4/6 av kapaciteten i bada multiplexerna. Telemast Nordic Oy fick tillstand som natverksoperator for ett lokalt natverk i Helsingfors med omnejd. Hittills har det endast varit Yle Radio som sant i DAB. Inga tillstand har givits ut till kommersiella radiostationer. Under varen 2005 tog darfor YLE beslut att tills vidare avbryta DAB-sandningarna, till dess att det fanns kommersiellt underlag att starta pa nytt.

DAB i Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

Danmarks Radio sander idag (hosten 2006) 16 stycken DAB-kanaler och den kommersiella radiostationen Radio 100 FM sander sina FM-program aven via DAB. Sedan ar 2002 har Danmark haft ett nationellt och tva regionala sandarnat for distribution av DAB. Det nationella natet har sedan mitten av 2004 en tackning om 80 procent utomhus och 70 procent inomhus. De tva regionala naten omfattar Jylland respektive Fyn, Sjalland och omkringliggande oar inklusive Bornholm. Sandarnaten kommer under 2006?2007 att fa en tackningsgrad om narmare 100 procent. Omkring 200 000 mottagare har salts i Danmark, varav mer an halften, 140 000 mottagare, saldes under 2005. DAB-radion har ungefar 450 000 lyssnare och lyssnarandelen forvantas stiga till 1 miljon vid arets slut. ^{[ kalla behovs ]}

Det kommersiella malet ar att salja ytterligare 200 000 mottagare under ar 2006. I borjan av juni 2006 slot Danmarks regering, med stod av ett flertal partier, ett medieavtal som bl.a. innebar att den digitala radion via DAB ska byggas ut ytterligare. 3?4 landstackande sandningsmojligheter ska bjudas ut pa auktion snarast mojligt med syfte att programverksamheten ska starta den 1 januari 2007.

Under 2013 slot Danmarks regering, med stod av ett flertal partier, ett medieavtal som bl.a. innebar att den digitala radion via DAB ska byggas ut ytterligare. Ett byte fran DAB till DAB+ skall vara genomfort 1 december 2014 och inledas med en informationskampanj hosten 2014. I overenskommelsen ingar att DR ska byta DAB-multiplex fran ”DAB-block 1” till regionalt nedbrytbara ”DAB-block 2”, vilket gor det mojligt for DR att sanda sina regionala P4-kanaler digitalt. Kommersiell radio ska ocksa gora en flytt men omvant fran ”DAB-block 2” till ”DAB-block 1”. Ett eventuellt nytt tredje block skall ocksa utlysas. I overenskommelsen ingar aven att FM-tillstanden forlangs till 2019, det ar som de danska politikerna angivet som rimligt for en overgang fran FM till DAB+. ^{[ kalla behovs ]}

DAB i Norge [ redigera | redigera wikitext ]

NRK i Norge startade DAB-sandningar som forsta land i varlden med kanalen Alltid Klassisk den 1 juni 1995 ^{[ 14 ]} och sandarnatet for DAB tacker 70 procent av befolkningen. Aktorerna, med NRK och P4 i spetsen, har satsat pa DAB efter politisk konsensus om att det var riktigt att bygga ut DAB. NRK har regionsandningar som varen 2006 nar 30 procent av landets befolkning. Den nationella multiplexen inrymmer den privata radioaktoren P4, public service-foretaget NRK och provsandningar fran Radio2digital som enbart har tillstand for att sanda digitalt. Det regionala DAB-natet anvands for att distribuera kanalen P1 med regionala sandningar fran olika omraden. I november 2007 hade 191 000 mottagare salts i Norge. I slutet av ar 2004 tillsattes i Norge en arbetsgrupp med representanter fran bade myndigheter och kommersiella aktorer for att utreda digitalradions framtid. Arbetsgruppen lamnade sin rapport till Kultur- och kyrkodepartementet i december 2005. Arbetsgruppen ansag att DAB var den mest flexibla och ekonomiskt fordelaktiga plattformen for digital radio i Norge. For att ge aktorerna nodvandig forutsagbarhet och undga hoga kostnader for dubbeldistribution under lang tid foreslog arbetsgruppen att det analoga FM-natet ska slackas 2014. Vidare ansag arbetsgruppen att det endast ar DAB-sandningar som kan ge universell och fri tillganglighet och full mobil tackning. Andra plattformar kommer att komplettera DAB och sammantaget utgora den digitala distributionen av radio. Under ar 2007 ska DAB fa en tackning om 80 procent. Enligt beslut i Stortinget skall NRK och de kommersiella natverken overga fran FM till DAB 2017 eller senast 2019. Mindre radiostationer (lokala kommersiella eller narradio) far fortsatta sanda pa FM om de valjer detta.

DAB i Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

I Storbritannien paborjade BBC provsandningar med DAB 1995, men forst ar 2002 borjade foretaget pa allvar att satsa resurser pa DAB. Det finns tva nationella multiplexer i Storbritannien. BBC disponerar den ena multiplexen och Digital One , ett privat programforetag, den andra multiplexen. For narvarande ar tackningsgraden for BBC runt 85 procent av befolkningen. Ar 2006 har de kommersiella DAB-sandningarna en befolkningstackning om mer an 85 procent av befolkningen. Digital One, den privata operatoren, driver varldens storsta digitala radionatverk med over 90 sandare. Utover de tva nationella multiplexerna finns det lokala/regionala multiplexer. Det finns totalt cirka 400 DAB-kanaler i Storbritannien. Matningar fran RAJAR (Radio Joint Audience Research Ltd.) visar att det dagliga radiolyssnandet via DAB nu ar storre an for alla andra plattformar for digitalradio (DVB, 3G och Internet) sammantaget.

DAB i Schweiz [ redigera | redigera wikitext ]

Schweiz lanserade DAB digital radio 1999 i samband med att public serviceradion, SRG SSR, gick live med digitala sandningar.

Utbyggnaden av rikstackande DAB-nat nadde 80 procent av befolkningen i borjan av 2007. Under 2008 tacktes 90 procent av befolkningen och sandningar av det nya formatet DAB+ paborjades. Flera regionala DAB-nat har startats for att tacka delar av den tysk- och italiensktalande befolkningen med program pa deras egna sprak.

2014 finns sammanlagt 10 regionala/lokala multiplexrar utbyggda med ett utbud av sammanlagt 125 olika radiokanaler som omfattar de tyska, franska och italiensktalande omraden i landet. Kanalerna ar en blandning av public service, kommersiell radio och narradion.

Under varen 2013 skapade radiobranschen tillsammans med tillstandsmyndigheten OFCOM en arbetsgrupp for digitalradioovergangen (DigiMig). Forutom OFCOM bestar gruppen av foretradare for VSP (en sammanslutning av schweiziska privata radiostationer), RRR (en sammanslutning som foretrader regionala radiostationer i fransktalande Schweiz), Unikom (en foreningen for icke-kommersiella lokalradiostationer), public service radion SSR SRG och bilindustrin. Den 1 december 2014 (samma datum som Sverige lade fram sin Overgangsplan) overlamnade " DigiMig " arbetsgruppen sin plan for overgangen fran FM till DAB + till Federala fullmaktigeledamot Doris Leuthard, chef for DETEC .

"DigiMig" planen innehaller en mojlig vag fran FM till DAB + med 15 konkreta rekommendationer. Arbetsgruppens uppfattning ar att radiostationer i hela Schweiz skall sanda forst och framst digitalt via DAB+ och att de analoga FM-sandarna ska avvecklas senast 2024.

DAB i Sydkorea [ redigera | redigera wikitext ]

I december 2005 blev Sydkorea det forsta landet som startade kommersiella sandningar av bade digital radio och mobil TV i samma DAB-nat. For att sanda mobil TV anvands sandningsformatet DMB som ingar i Eureka-147 DAB-standarden. Vid utgangen av 2008 hade mer an femton (15) miljoner sydkoreaner kopt en DAB/DMB-mottagare. DAB-naten tacker idag ca 52 procent av befolkningen, i huvudsak i huvudstaden Seoul, men ska innan 2011 utokas till att aven omfatta landsbygden och totalt ca 80 procent av befolkningen. Samtliga storre programbolag sander en mix av radiokanaler, TV-kanaler och datatjanster:

• KBS Public broadcaster 1 video, 3 audio, 1 data
• MBC Commercial Broadcaster 1 video, 3 audio, 1 data
• SBS Commercial Broadcaster 1 video, 3 audio, 3 data
• YTN DAB Commercial Broadcaster 1 video, 2 audio, 1 data
• UI Media Commercial Broadcaster 1 video, 2 audio, 1 data
• KMMB Commercial Broadcaster 2 video, 1 data

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]