Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2014-02) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som paverkar undervisning och dess innehall ^{[ 1 ]} , och satter fokus pa larande och hur larande organiseras i till exempel klassrummet. Ordet kommer av det grekiska ordet for undervisa, didaskalia . Didaktik som amne i lararutbildning beror vad lararen skall tanka pa vid undervisning, dess mal och medel samt sambandet dem emellan.

Didaktiken ar en del av pedagogiken ^{[ 2 ]} och kan delas in i begreppen allman didaktik och amnesdidaktik, till det foregaende begreppet raknas allman forskning kring didaktik, medan till det senare raknas amnesspecifik didaktik. Amnesspecifik didaktik kan exempelvis vara fysikens didaktik eller modersmalets didaktik .

Didaktikens historia [ redigera | redigera wikitext ]

Fran antiken och framat var begreppet didaktik synonymt med "larodikt". Det var forst under 1600-talet som didaktik blev ett begrepp kopplat till pedagogiken. 1657 kom det fullstandiga versionen av Comenius ' Didactica magna ut. Sedan dess har termen fatt olika innebord i olika sprakomraden. I flera lander pa den europeiska kontinenten blev begreppet synonymt med det som pa svenska kallas metodik. I anglosaxiska lander har ordet en negativ klang. ^{[ 3 ]} Didaktiken som vetenskap borjade utvecklas under 1920-talet i bland annat Tyskland. Gemensamt for de olika inriktningar som uppstod var att man huvudsakligen intresserade sig for skolans kunskaper och innehall. ^{[ 4 ]} Under forsta halvan av 1900-talet anvande sig didaktikerna av en kombination av beteendevetenskap , daribland behaviorism , och statistik for att na fram till en helt saker vetenskaplig inlarningmetod. Kring 1970 trodde manga utifran dessa tankar att ett helt nytt undervisningteknologiskt paradigm var runt hornet. ^{[ 5 ]} Nar dessa forhoppningar inte infriades kom behaviorismen att overges for att ersattas av kognitiv forskning ^{[ 6 ]} .

Didaktisk analys [ redigera | redigera wikitext ]

Didaktiken anvands i skolan for att analysera inlarningssituationen och utifran denna analys fatta beslut om hur undervisningen ska bedrivas. Oftast satter man upp fyra didaktiska kategorier som lararen bor tanka pa: ^{[ 4 ]}

• Vad ska laras ut?
• Varfor ska det laras ut?
• Hur ska det laras ut?
• For vem ska det laras ut?

Didaktisk forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Mycket didaktisk forskning ar tillampad forskning . Det betyder att didaktiken forsoker fa sakrare beslutsunderlag for att bland annat lagga upp undervisning och utforma styrdokument, som laroplaner (Sundberg, 2021 ^{[ 7 ]} ). I anglosaxiska lander gar den forskning som beror laroplaner dock under namnet curriculum research . Nar didaktiken studerar vad som ska laras ut och varfor ar den oftast tvarvetenskaplig och hamtar teorier fran olika samhallsvetenskaper . Nar fragan om hur nagot ska laras ut studeras hamtas teorier fran olika beteendevetenskaper .

Didaktisk design [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Didaktisk design .

Didaktisk design (design for larande) och multimodala perspektiv pa kunskapsutveckling och larande fokuserar hur kunskap representeras och iscensatts pa olika arenor (design for larande), hur kunskap skapas genom tolkning, forhandling och gestaltning av nya representationer (design i larande) och hur olika resurser da anvands. Aven erkannandekulturer i form av t.ex. bedomningsmallar ar har ett viktigt ^{[ 8 ] [ 9 ]} omrade, sarskilt vad galler hur olika traditioner utvecklas vad galler att bedoma vad som raknas som kunskap och larande. I en allt mer digitaliserad varld har ocksa digital didaktisk design kommit att anvandas for att beskriva larares undervisning med digitala verktyg ^{[ 10 ]}

Se aven ^{[ 11 ]} [ redigera | redigera wikitext ]

• Integrativ didaktik
• Lararutbildning
• Pedagogik
• Retorik

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Arfwedson, Gerd & Arfwedson, Gerhard, Didaktik for larare , Stockholm, 1991
• Sundberg, Daniel (2021). Svenska laroplaner - Laroplansteori for de pedagogiska professionerna. Lund: Studentlitteratur

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Nordisk tidskrift for allman didaktik NoAD . Goteborg: Institutionen for didaktik och pedagogisk profession, Goteborgs universitet. 2015-. Libris 18514097 . https://publicera.kb.se/noad