Devon (uttalas [de?voːn] ) ar en geologisk period i mellersta paleozoikum som foljer efter silur och fore karbon . Perioden varade for cirka 419?359 miljoner ar sedan. ^{[ 1 ]}

Begreppets ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Avlagringar fran devon studerades forst i Storbritannien, dar Roderick Murchison och Adam Sedgwick pa 1830-talet iakttog lagerserien Old Red Sandstone , i Wales, norra England och Skottland, och en avlagring av gra sandsten, kalksten och skiffer av marint ursprung, i Devonshire . Trots de olika bergarterna bedomdes avlagringarna som samtida och gav namnet Devon efter landskapet.

Marina bildningar fran devon patraffades darefter i nordvastra Tyskland, Harz , Rhenbergen, Ural och ostra Nordamerika.

Devon i Norden [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige finns det inga bergarter fran devon, forutom vissa lager pa havsbotten soder om Gotland. Det ar osakert om det beror pa att betingelserna inte har varit ratt for nagra fossila lager att bildas eller om de senare har forsvunnit genom vittring. Den meteorit som slog ned i Dalarna och bildade Siljansringen har daterats till devon. Markytan da meteoriten traffade jorden verkar dock ha utgjorts av avlagringar fran silur . ^{[ 2 ]}

Det finns avlagringar fran devon pa Spetsbergen , oarna utanfor Sognefjorden och Nordfjord samt vid Røros .

Livet under devon [ redigera | redigera wikitext ]

Mangden fiskarter okade, sarskilt arter av pansarhajar . Trilobiterna minskade nagot i antal, medan havsskorpionerna nadde sin storsta utbredning. Av blackfiskarterna minskade ordningen Nautilida med ortoceratiter , medan de forsta arterna av ammoniter upptradde. Armfotingar nadde sin storsta utbredning, medan musslor och snackor endast var svagt representerade. En mangd koraller forekom, av vilka en del arter annu finns kvar medan Graptoliter och Cystideerna har dott ut.

Av landvaxterna marks Rhynia , Horneophyton och Psilophyton . Under devon utvecklades de forsta landlevande ryggradsdjuren sa som Ichthyostega , men det fanns aven ett flertal arter av insekter och tusenfotingar.

Fran denna tidsperiod finns lamningar fran de forsta svamparna. ^{[ 3 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Devonska utdoendet

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Svensk uppslagsbok . Malmo 1931.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Devon (geologi) .
  Bilder & media
• Karta over hur jorden sag ut cirka 390 Ma