Departementalreformen 1840
var en genomgripande forandring inom den hogre
statsforvaltningen
i
Sverige
, som beslutades genom
grundlagsandring
vid
1840?1841 ars riksdag
. De fyra statsexpeditionerna inom
Kungl. Maj:ts kansli
(
krigs-
,
kammar-
,
ecklesiastik-
samt
handels- och finansexpeditionen
),
nedre justitierevisionen
och
Konungens kabinett for den utrikes brevvaxlingen
ombildades till sju
statsdepartement
:
Justitiedepartementet
,
Utrikesdepartementet
,
Lantforsvarsdepartementet
,
Sjoforsvarsdepartementet
,
Civildepartementet
,
Finansdepartementet
och
Ecklesiastikdepartementet
.
Statssekreterarambetena
avskaffades och de sju departementen fick varsin
statsradsledamot
som chef. Statsraden och justitiestatsministern blev nu foredragande i konseljen for egna arendeomraden, vilket starkte deras stallning jamfort med tidigare da de hade en allmant radgivande stallning och inte deltog i beredandet av arenden. Vid departementalreformen avskaffades vidare
hovkanslersambetet
och de bagge
generaladjutantsposterna
.
Justitiekanslern
hade fore reformen varit chef for nedre justitierevisionen, men detta ambetes innehavare fick nu andra ansvarsomraden. Departementalreformen genomfordes den 16 maj 1840.
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
Nordisk familjebok
,
Departement
, 1904?1926.
