| Deimos
|
 En bild av Deimos tagen av
Viking 1
-kretsaren
|
| Upptackt
[
1
]
|
|---|
| Upptackare
| Asaph Hall
|
|---|
| Upptacktsplats
| Washington, D.C.
|
|---|
| Upptacktsdatum
| 12 augusti
1877
|
|---|
| Beteckningar
|
|---|
| Alternativnamn
| Mars II
|
|---|
| Uppkallad efter
| Deimos
|
|---|
| Omloppsbana
[
2
]
|
|---|
| Banmedelradie
| 23 458
km
|
|---|
| Excentricitet
| 0,0002
|
|---|
| Siderisk omloppstid
| 1,2624
d
|
|---|
| Medelomloppshastighet
| 1,3513 km/s
|
|---|
| Inklination
| 1,788°
|
|---|
| Mane till
| Mars
|
|---|
| Fysikaliska data
|
|---|
| Dimensioner
| 15,0 × 12 × 10,4 km
|
|---|
| Medelradie
| 6,3 km
|
|---|
| Massa
| 2,244 × 10
15
kg
|
|---|
| Medeldensitet
| 2,2 g/cm³
|
|---|
| Ytgravitation
(ekvatorn)
| 0,0039 m/s²
|
|---|
| Flykthastighet
| 6,9 m/s
|
|---|
| Rotationsperiod
| Bunden
|
|---|
| Albedo
| 0,07
|
|---|
| Yttemperatur
|
Medel:
233
|
|---|
Deimos
ar den yttre av
Mars manar
och ar bland de minsta manarna man kanner till i solsystemet. Den ar namngiven efter
Deimos
, son till krigsguden
Ares
(
Mars
i
romersk mytologi
). Dess officiella beteckning ar
Mars II
.
Deimos upptacktes av den amerikanske
astronomen
Asaph Hall
den
12 augusti
1877
klockan 07:48
UTC
vid
US Naval Observatory
i
Washington, D.C.
Asaph Hall upptackte ocksa Mars andra mane,
Phobos
, nagra dagar senare.
[
1
]
[
3
]
I artikeln
Mars naturliga satelliter
finns mer om hur Deimos (och Phobos) upptacktes i form av Asaph Halls egna anteckningar.
Phobos och Deimos omloppsbanor (i skala), sett ovanfor Mars nordpol.
Deimos passerar framfor
solen
, sedd fran Mars-rovern
Opportunity
Deimos gar i en bana langre ifran Mars an Phobos, men trots detta ar avstandet mellan de bada endast ca 6% av avstandet fran
jorden
till var
mane
. Deimos har precis som Phobos och jordens mane
synkron rotation
, vilket innebar att den alltid visar samma sida mot Mars.
Sedd fran Deimos skulle Mars vara 1 000 ganger storre och 400 ganger ljusstarkare an fullmanen sedd fran jorden, samt stracka sig over 1/11 av stjarnhimlen. Sedd fran Mars
ekvator
skulle Deimos bara tacka cirka 0,04° av himlen. Observatorer pa hogre
latituder
an 82,4° skulle inte alls kunna se Deimos pa grund av dess laga
inklination
och det relativt korta avstandet fran Mars.
Tvartemot for Phobos, som snurrar runt Mars sa snabbt att den faktiskt gar upp i vaster och ner i oster, stiger Deimos upp i oster och ner i vaster. Men Deimos
omloppstid
pa 30,4 timmar ar inte mer an ett par timmar langre an Mars
rotationstid
pa 24,7 timmar. Detta innebar att det tar 2,7 dagar for Deimos att fardas over himlen for en observator vid ekvatorn.
Deimos, foto taget fran Viking 1
Precis som de flesta
himlakroppar
med dess storlek ar Deimos mycket osfarisk med dimensioner pa 15×12×10 km. Den har en
densitet
pa 1,7 g/cm
3
vilket bor innebara att den har en hog
porositet
och ar uppbyggd till stor del av kolrikt stenmaterial. Deimos paminner darmed mycket om (Typ-C)-
asteroider
och kolhaltiga
kondritmetoriter
. Den har
kratrar
men dess yta ar betydligt slatare an Phobos vilket ar orsakat av att
regolit
delvis har fyllt igen aldre kratrar. De tva storsta kratrarna ar Swift och Voltaire vilka ar ungefar 3 km i
diameter
. De fick dessa namn for att forfattarna med samma namn bada hade forutspatt upptackten av Mars tva manar i sina bocker langt innan manarna upptacktes av Hall.
Det har ofta spekulerats i att de bada manarna Deimos och Phobos kan vara infangade fran
asteroidbaltet
till en bana runt Mars. Men manarna har mycket cirkulara banor vilka ligger nastan exakt i mars
ekvatorialplan
, medan infangade manar skulle forvantas ha en betydligt mer
excentrisk
bana med slumpmassig
inklination
. Vissa tecken tyder pa att Mars en gang var omgiven av manga Phobos- och Deimosliknande objekt som kanske hamnade i en bana runt Mars efter en valdsam kollision med en stor
planetesimal
, ungefar som jordens mane tros ha bildats, fast pa en betydligt mindre skala.
[
4
]