De dodas dag ( spanska : Dia de muertos/Dia de los muertos/Dias de muertos/Dias de los muertos ) ar en stor och viktig religios hogtid i Mexiko som infaller den 2 november, samma dag som Alla sjalars dag firas inom Romersk-katolska kyrkan . Hogtiden har sitt ursprung i en synkretism mellan de forspanska urfolkskulturerna i Mesoamerika och katolicismen. De urfolkshogtider som vid tiden for erovringen sammanfoll med allhelgonahelgen var till stor del skordefester. Traditionerna under De dodas dag har i vardekonservativa urfolksmiljoer annu ett starkt sadant inslag. Offerborden fylls da med mat och nyskordade grodor, framforallt majs och blommor.

I urbana miljoer har ett mer spektakulart uttryck vaxt fram. Stora offerbord installeras i museer, konstgallerier, pa torg och i andra offentliga sammanhang, dar det basta och fargstarkaste av det mexikanska konsthantverket med skelettfigurer och kranier av socker eller papier mache visas upp. Nastan karnevalsliknande evenemang har ocksa vaxt fram, som ar en upprepning av de festligheter som holls pa De dodas dag pa det stora torget i Mexico City under 1800-talet.

Tron att de doda kommer tillbaka denna helg och besoker sina anforvanter pa kyrkogardarna och runt hemmens offeraltare ( ofrendas ) ar mycket stark. De kommer for att ta del av den mat och dryck de behover och saknar fran jordelivet, och for att se sina levande anforvanter igen. Dia de muertos sammanfaller med Allhelgonahelgen och firas delvis pa samma satt. Firandet pagar ofta under flera dagar och vanligtvis sa firar man minnet av doda barn pa samma dag som Allhelgonadagen (1 november) samt doda vuxna dagen efter, pa Alla sjalars dag.

Saledes ar denna dag inte en dag da sorgen bejakas utan snarare ett tecken pa firande och gladje, for i mexikanernas tro, vaknar och atervander de dodas sjalar till de levandes varld for att dricka, dansa och spela musik med sina slaktingar. Dagen ar en festlig aterforening som om deras narstaende doda atervande fran en riktigt lang resa. ^{[ 1 ]}

Offergavor (pa bord, altare och gravar) [ redigera | redigera wikitext ]

• Blommor, framfor allt de gyllengula cempasuchil Lat. tagetes erecta .
• Fargglada monsterklippta silkespapper , anvands till dukar och flaggor.
• Fargglada krappapper gors till bland annat blommor.
• Inramade fotografier av de doda.
• Fargdekorerade calaveras ( kranier av socker) med de dodas namn skrivna pa pannan.
• Rokelse och levande ljus.
• Saker den dode tyckte om, till exempel en pipa, dennes favoritcigaretter, eller kanske en malarpensel om den dode var malare.
• Skelettfigurer av Papier-mache eller brand lera som skelett . En popular figur ar La Calavera Catrina (den kvinnliga skelettsnobben), som ursprungligen ar en gravyr av Jose Guadalupe Posada .
• Leksaker med dodssymboler. Till exempel glada dansande skelett eller sma kistor.
• Frukt, mat, och dryck, saker som de doda tyckte om, framforallt de for byn eller regionen typiska ratterna.
• Det viktigaste av allt ar brodet " Pan de muerto " (De dodas brod), som i vardekonservativa indianska byar ofta har manskliga former.

Exempel pa musik [ redigera | redigera wikitext ]

• Fiestas ? A Year of Latin American Songs of Celebration med Jose-Luis Orozco (2002). “Dia de los muertos” och “Tumbas”. Notbok: ISBN 0-525-45937-5

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  La Calavera Catrina
• 
  Pan de muertos (dod mans brod)
• 
  La Calavera Catrina
• 
  Altare

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Halloween
• Alla sjalars dag

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Dia de muertos ? De dodas dag i Mexiko av Staffan Brunius och Lars Svanstrom vid Etnografiska museet (2006). Kristianstads Boktryckeri. ISBN 91-85344-50-8 .
• Pa fest hos Frida Kahlo i det bla huset av Guadalupe Rivera och Marie-Pierre Colle (1995). Japan: Forum. ISBN 91-37-10679-1
• Fiestas ? A Year of Latin American Songs of Celebration av Jose-Luis Orozco (2002). ISBN 0-525-45937-5

Noter [ redigera | redigera wikitext ]