David Hilbert

	David Hilbert
	David Hilbert
Fodd	23 januari 1862 ;
Dod	14 februari 1943 (81 ar) ; Gottingen
Bosatt i	Tyskland
Nationalitet	Tysk
Forskningsomrade	Matematik ; Filosofi
Institutioner	Konigsbergs universitet ; Universitat Gottingen
Alma mater	Konigsbergs universitet
Doktorandhandledare	Ferdinand von Lindemann
Namnvarda studenter	Wilhelm Ackermann ; Otto Blumenthal ; Richard Courant ; Max Dehn ; Erich Hecke ; Hellmuth Kneser ; Robert Konig ; Emanuel Lasker ; Erhard Schmidt ; Hugo Steinhaus ; Teiji Takagi ; Hermann Weyl ; Ernst Zermelo
Kand for	Hilbertrum ; Hilbertproblemen
Namnvarda priser	Bolyaipriset 1910

Uppslagsordet ”Hilbert” leder hit. For andra betydelser, se Hilbert (olika betydelser) .

David Hilbert , fodd 23 januari 1862 i Konigsberg (nuvarande Kaliningrad ), dod 14 februari 1943 i Gottingen , var en tysk matematiker ^[
1
] som var professor i Gottingen 1895 - 1930 . Han publicerade arbeten inom algebra , talteori , geometri , variationskalkyl , funktionalanalys och matematisk logik .

Hilbert foddes i Konigsberg , davarande Preussen , dar han ocksa studerade pa gymnasiet och senare universitetet. Han skrev sin doktorsavhandling, Uber invariante Eigenschaften specieller binarer Formen, insbesondere der Kugelfunctionen , for Ferdinand von Lindemann 1885. Har traffade han ocksa Hermann Minkowski , en annan doktorand pa Konigsbergs universitet.

Hilbert undervisade pa universitet i Konigsberg till 1895 da han fick en tjanst pa Gottingens universitet . Ar 1902 blev han bitradande redaktor pa Matematische Annalen , varldens framsta matematiska tidskrift , en tjanst han upprattholl i mer an 35 ar. ^[
2
]

1920 startade Hilbert sitt beromda program, som syftade till att axiomatisera hela matematiken. Den filosofi som detta program markerar starten pa kallas formalism . Godels ofullstandighetssatser , forst visade 1931, anses dock av de flesta innebara dodsstoten for Hilberts program i sin fulla utstrackning. ^[
2
]

Hilbert invaldes 1912 som utlandsk ledamot nummer 626 av Kungliga Vetenskapsakademien .

Asteroiden 12022 Hilbert ar uppkallad efter honom. ^[
3
]

Matematiskt arbete [ redigera | redigera wikitext ]

Funktionalanalys [ redigera | redigera wikitext ]

Runt 1909 koncentrerade sig Hilbert pa studiet av differential- och integralekvationer ; hans arbete hade direkta konsekvenser i manga delar av modern funktionalanalys . For att kunna utfora dessa studier inforde Hilbert begreppet Hilbertrum . Senare generaliserade Stefan Banach begreppet till Banachrum . Hilbertrum ar viktiga i funktionalanalys, speciellt i spektralteorin av sjalvadjungta linjara operatorer som utvecklades under 1900-talet.

Talteori [ redigera | redigera wikitext ]

Hilberts Zahlbericht (1897) inneholl viktiga bidrag till algebraisk talteori . Han loste senare det viktiga talteoretiska problemet Warings problem fran 1770.

Hilbert gjorde en rad inflytelserika formodanden i klasskroppsteori , dar begreppen Hilbert-klasskropp och Hilbertsymbolen ar uppkallade efter honom.

Hilbert arbetade inte med analytisk talteori , men hans namn ar associerat med Hilbert?Polyas formodan .

Mangdlara [ redigera | redigera wikitext ]

Hilbert skapade ett exempel Hilberts hotell for att forklara begreppen inom mangdlara som Georg Cantor hade definierat och som manga matematiker hade avfardat. Det handlar om ett hotell med oandligt antal rum. Aven om det ar fullt klarar det av att det kommer en ny gast for att alla flyttar till rum med hogre nummer. Om det kommer oandligt manga gaster, multiplicerar varje gast sitt rumsnummer med tva och flyttar dit. Det visar att mangderna ?, ? och ? ar lika stora. ^[
4
]^[
5
]^[
6
]

Matematisk fysik [ redigera | redigera wikitext ]

Hilbert intresserade sig ocksa for anvandningen av matematik och fran 1912 agnade han sig enbart at matematisk fysik . Han havdade att manga teorier skulle forbattras om de grundades pa matematiska principer. Efter Albert Einsteins forelasningar pa Gottingens universitet 1915, pa inbjudan av Hilbert, publicerade bade Hilbert och Einstein, oberoende av varandra, faltekvationer om gravitation . ^[
2
]

Hilbertproblemen [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Hilbertproblemen

Hilbertproblemen ar en lista over 23 da olosta problem inom matematiken som lades fram av Hilbert ar 1900 vid en konferens i Paris. Forsoken att losa flera av dem skulle senare visa sig ha stort inflytande over 1900-talets matematik. ^[
7
]^[
8
]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”Fodda Den 23 Januari”. Boras Tidning : s. 13. 23 januari 2005 . Last 10 februari 2015 . ” 1862. David Hilbert, dod 1943, tysk matematiker. ”
^ [ a b c ] ”David Hilbert” (pa engelska) . https://www.famousscientists.org/david-hilbert/ . Last 20 mars 2022 .
^ ”Minor Planet Center 12022 Hilbert” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12022 . Last 7 juni 2022 .
^ Hilbert 2013 , s. 730.
^ Dahl 1991 , s. 39-44.
^ Singh 1997 , s. 103.
^ Lundblad, Nicklas (5 februari 2015). ”Med ett bra problem kan du sla varlden med hapnad”. Computer Sweden : s. 28 . Last 10 februari 2015 .
^ Kristianstadsbladet : s. 7. 29 april 2009 . Last 10 februari 2015 .
^ Wolfram MathWorld ? Hilbert’s constants

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Dahl, Kristin (1991). Den fantastiska matematiken . Stockholm: Fischer. ISBN 91-7054-745-9
Hilbert, David (2013), Ewald, William; Sieg, Wilfried, red., David Hilbert's Lectures on the Foundations of Arithmetics and Logic 1917-1933 , Heidelberg: Springer-Verlag, doi : 10.1007/978-3-540-69444-1 , ISBN 978-3-540-20578-4
Singh, Simon (1997). Fermat's last theorem . Stockholm: Harper Perennial. ISBN 978-1-84115-791-7

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror David Hilbert .
Bilder & media

[1] ”Fodda Den 23 Januari”. Boras Tidning : s. 13. 23 januari 2005 . Last 10 februari 2015 . ” 1862. David Hilbert, dod 1943, tysk matematiker. ”

[fame-2] [ a b c ] ”David Hilbert” (pa engelska) . https://www.famousscientists.org/david-hilbert/ . Last 20 mars 2022 .

[3] ”Minor Planet Center 12022 Hilbert” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12022 . Last 7 juni 2022 .

[4] Hilbert 2013 , s. 730.

[5] Dahl 1991 , s. 39-44.

[Singh1997-6] Singh 1997 , s. 103.

[7] Lundblad, Nicklas (5 februari 2015). ”Med ett bra problem kan du sla varlden med hapnad”. Computer Sweden : s. 28 . Last 10 februari 2015 .

[8] Kristianstadsbladet : s. 7. 29 april 2009 . Last 10 februari 2015 .

[9] Wolfram MathWorld ? Hilbert’s constants

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]