Dario Argento
, fodd
7 september
1940
i
Rom
, ar en
italiensk
filmregissor
,
filmproducent
och
manusforfattare
, och kand for sitt arbete inom den italienska filmgenren
Giallo
.
Argento borjade sin karriar som frilansande filmkritiker at flera tidningar, samtidigt som han fortfarande gick pa gymnasium. Dessa jobb ledde till att Argento efter sina studier fick jobb som kolumnist hos Rom-tidningen
Paese Sera
. Detta inspirerade honom till att borja skriva egna historier.
1968 fick han tillfalle att visa upp sina fardigheter da han blev erbjuden att bli medforfattare till
Sergio Leones
beromda vasternfilm
Harmonica - en hamnare
. Det gav honom senare mojlighet att regissera sin egen langfilm
Ljudet fran kristallfageln
1970. Producerade gjorde Darios far
Salvatore Argento
som producerade alla Argentos filmer fram till sin dod 1987.
[
1
]
Genren
Giallo
bygger pa en valdsammare typ av kioskdeckare, ordet betyder gul pa italienska och kommer av att omslagen pa romanerna var gula vilket latt kan kopplas till
film noir
”mork film” som kommer fran franska kioskdeckare dar omslagen var svarta. Argentos mentor skrackikonen
Mario Bava
ar den som de flesta ger aran for att ha tagit Giallon fran bockerna till vita duken. Argento borjade sin Giallokarriar med filmen
Ljudet fran kristallfageln
som blev en succe. Argento fick darefter mojlighet att skapa fler filmer, den efterfoljande blev
De nio heta sparen
1971 och
Den djavulska fallan
1971, som inofficiellt raknas som Argentos djurtrilogi. Darefter lade Argento Giallofilmerna pa hyllan i tre ar och agnade sig istallet at att gora dramer och komedier for tv. 1975 atergick han till Giallon och gjorde
Deep Red
som blev en stor succe. Filmen har fungerat som inspiration at flera skrackfilmer bland annat
John Carpenters
Alla helgons blodiga natt
. Det var aven under inspelningen av
Deep Red
som Argento kom i kontakt med kompositoren
Claudio Simonetti
och dennes rockband
Goblin
som senare skulle gora musiken till de flesta av Argentos filmer.
[
1
]
Efter
Deep Red
inledde Argento en period med overnaturliga filmer. Den forsta var
Flykten fran helvetet
(originaltitel:
Suspiria
) 1977 som ocksa kanske ar den film man mest forknippar honom med. Filmen var ocksa borjan till Argentos beromda modertrilogi. Efter
Flykten fran helvetet
gjorde Argento ett uppehall i sin patankta trilogi och gjorde istallet den idag kultforklarade
Dawn of the Dead
1978 med
George Romero
. Trots att Argento var med att regissera
Dawn of the Dead
beslutades det att Romero ensam skulle krediteras som regissor. Argento stod dock med som producent. Argento fick aven i uppgift att klippa om
Dawn of the Dead
for den europeiska publiken som man trodde hade en annorlunda syn pa hur skrackfilm skulle vara. Aven titeln andrades for europeerna och fick namnet
Zombi
. Ett ar senare skapade en annan kand skrackregissor, Lucio Fulci, en film som skulle fa namnet
Zombi 2
trots att den inte hade nagot med Argentos film att gora. Detta var naturligtvis ett simpelt satt att lura folk att detta var en uppfoljare.
Efter
Dawn of the Dead
fortsatte Argento sin modertrilogi med filmen
Inferno
1980. Darefter skulle det ta 27 ar innan han fardigstallde trilogin med
Mother of Tears
. Istallet atergick han till giallofilmer och gjorde
Tenebre
1982 och
Phenomena
1985. Den forstnamnda ar ofta misstagen for att tillhora modertrilogin pa grund av sitt namn da den andra av de tre modrarna heter Mater Tenebrarum. Darefter agerade han producent at regissoren
Lamberto Bava
(son till
Mario Bava
) i dennes filmer
Demons
1985 och
Demons 2
1986.
[
1
]
Efter att ha producerat dessa filmer gjorde Argento filmer som
Opera
1987,
Two Evil Eyes
1990,
Trauma
1993, kassasuccen
Stendhals syndrom
1996 och
Il Fantasma dell'opera
1998. Ar 2001 regisserade Argento filmen
Sleepless
som paminde om hans aldre filmer och manga fans gladde sig at att Argento var pa vag i ”ratt riktning” igen. Manga blev darfor besvikna nar han gjorde
The Card Player
2004 som enligt fansen var for mainstream. Ar 2005 regisserade han tv-filmen
Jenifer
at skrackserien
Masters of Horror
dar manga av var tids stora skrackikoner gjort ett inhopp. Med
Jenifer
fick Argento battre kritik an han fatt pa lange och gjorde darfor ytterligare en film at serien
Pelts
2006. Ar 2007 blev han antligen klar med sin modertrilogi med filmen
Mother of Tears
.
[
1
]
Inspirationen till modertrilogin fick Argento fran
Levana and Our Ladys of Sorrow
som ar en del av forfattaren
Thomas de Quinceys
bok
Suspiria de Profundis
1845. de Quincey pastar att han fick iden till de tre modrarna under paverkan av drogen
opium
. Historien om de tre modrarna utspelas vid Svarta havets kust omkring ar 1000 dar tre systrar lar sig att bemastra maktig magi. Under manga ar vandrar systrarna kring jorden och skaffar sig ohygglig makt och rikedom, efter sig lamnar de bara olycka och forodelse. Darefter hor man inget om systrarna fram tills sent 1800-tal da E. Valleri, en arkitekt tillika
alkemist
, blir anlitad att bygga systrarna tre tillhall, ett i Rom i Italien, ett i New York och ett i Freiburg i Tyskland. For sent upptacker Varelli vilka systrarna ar och vad han har byggt. Han hinner dock skriva ner sina memoarer om det han vet innan han sjalv underkastas haxornas vald. Fran sina tillhall sprider de tre modrarna lidande, dod och morker ut over varlden.
Mater Suspiriorum
(
svenska
:
Sorgens moder
) var den aldsta av de tre modrarna. Hennes fodelsenamn var Helen Markos och ar den enda av systrarna som man kanner till namnet pa. Markos tillhall lag i Freiburg,Tyskland,dar startade hon en skola for det ockulta och borjade locka till sig anhangare. Rykten borjade snart florera bland stadens invanare om att Markos var en haxa och darfor iscensatte hon sin dod och testamenterade bort skolan till sin stjarnelev som gjorde om tillhallet till en dansskola utat sett. I ”The Mother of Tears” berattar prasten fader Johannes (spelad av
Udo Kier
) att en vit haxa vid namn Elisa Mandy forsokte utmana Markos makt. Bade Elisa och hennes man mordades av Markos men lyckades innan dess forsvaga henne till den gamla orkeslosa kvinna man ser henne som i
Flykten fran helvetet
. Mater Suspiriorum moter sitt ode 1977 da den unga balettdansosen Suzy Banyon (
Jessica Harper
) lyckas doda henne.
Mater Tenebrarum
(
svenska
:
Morkrets moder
) var den grymmaste av de tre modrarna, hennes tillhall lag i New York. Lite ar kant om denna syster. Det man far reda pa i ”Inferno” ar att det ar hon som haller arkitekten Varelli fangen. I slutet av ”Inferno” berattar hon for filmens huvudkaraktar Mark Elliot (
Leigh McCloskey
) att hon och hennes systrar i sjalva verket ar doden personifierad. Kort darefter moter hon och hennes tillhall sitt ode i en eldsvada.
Mater Lachrimarum
(
svenska
:
Tararnas moder
) ar den yngsta och maktigaste av de tre systrarna, hennes tillhall lag i Rom. I ”Mother of Tears” aterfinns en kladnad som innehaller hennes forna styrka. Naturligtvis hamnar denna snart i haxans hander och ett kaos av ran, mord och overfall sprider sig snabbt over Rom. Samtidigt samlar Mater Lachrimarum en arme av morka haxor. Mater Lachrimarum moter sitt ode i Sarah Mandy, dotter till Elisa Mandy genom att denna lyckas branna hennes kladnad. Detta medfor att haxans tillhall kollapsar och Mater Lachrimarum sjalv genomborras av en fallande
obelisk
.
[
1
]
Dario Argento driver en affar i
Rom
,
Profondo Rosso
, med inriktning pa skrack och fantasy tillsammans med
Luigi Cozzi
, ocksa han regissor.
Dario Argento ar son till producenten
Salvatore Argento
och fotografen
Elda Luxardo
samt bror till producenten
Claudio Argento
.
Dario levde tillsammans med skadespelerskan
Daria Nicolodi
perioden 1974-1985 och de fick dottrarna
Asia Argento
och
Fiore Argento
.
Daria Nicolodi, Fiore Argento och Asia Argento har alla figurerat i Darios filmer. Daria Nicolodi gar allteftersom Argentos filmografi vaxer fram allt valdsammare oden till motes i filmerna. Det har spekulerats att det har samband med deras forhallande i verkliga livet som blev allt samre med aren.
Dario influerades mycket av
Mario Bava
som under en tid aven var hans kollega och larare.
- ^ [
a
b
c
d
e
]
Maitland Mc Donagh Broken Mirrors/Broken Minds: The Dark Dreams of Dario Argento 1987