Damsadel

Damsadel ar en hastsadel som ar framst avsedd for kvinnor . Vid ritten laggs bada benen oftast pa vanster sida om hasten, bakifran sett. Mindre vanligt ar sadlar dar ryttaren sitter med benen pa hoger sida.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Under medeltiden hade damsadeln utseendet av en tvarsadel , en sadel dar ryttaren satt med bada benen ihop tvars over hastens rygg, som i en stol . Denna sadel anvandes framst av kvinnor med langa plagg, men aven andra personer som inte kunde eller ansags kunna rida grensle kunde anvanda en tvarsadel. Det ar emellertid praktiskt mojligt att rida grensle aven i langa plagg om de ar tillrackligt vida. For barn anvandes tvarsadel fram till forsta varldskriget . I en tvarsadel ar det svart att kontrollera hasten, vilket gor det nodvandigt att nagon annan leder hasten.

Forr ansags det i ovrestandskretsar ovardigt for kvinnor att bara byxor och att rida grensle, och dessutom var det inte mojligt att med bibehallen anstandighet gora det med de langa kjolar som modet under lang tid foreskrev for kvinnorna. Darfor red de flesta kvinnor av bord i damsadel. Fran och med 1900-talets borjan blev det dock mer och mer accepterat att kvinnor red grensle och deltog i ridsport pa samma villkor som mannen. I ett nummer av den svenska tidskriften Halsovannen fran 1916 konstateras: "Som bekant rida damer nu for tiden ej med damsadel, utan som man, med byxor och lang delad kappa." ^[
1
] I England bibeholl man dock traditionen genom att anordna speciella tavlingsklasser for damsadel. Drottning Elizabeth av Storbritannien fick som ung lara sig rida i damsadel och red sina hastar i damsadel vid ceremoniella tillfallen, daribland vid Trooping the Colour fram till 1987, innan hon overgick till att fardas i vagn. ^[
2
]

Sadelns utformning [ redigera | redigera wikitext ]

Sadeln ar asymmetriskt uppbyggd for att ge ett gott stod och underlatta for ryttaren att hitta en god balans. Sadeln ar forsedd med horn vilka ska ge stod at benen. Riktigt gamla damsadlar har endast ett horn medan sadlar fran mitten av 1800-talet och framat ar forsedda med tva horn. Det undre hornet tillkom for att gora det mojligt for ryttaren att hoppa over hinder och saleds kunna delta i jaktritt.

Manga av de sadlar som anvands idag ar antika och tillverkade i slutet av 1800-talet eller borjan av 1900-talet. Innan man rider i en antik sadel ska man noga kontrollera att bade bom och lader ar gott skick. De sadlar som nytillverkas idag har samma utforande som de antika.

Nutiden [ redigera | redigera wikitext ]

I England och i viss man aven i de lander som ingar i brittiska Samvaldet forekommer det regelbundet tavlingar for ryttare i damsadel. I ovriga varlden ar tavlingar ovanliga och ryttare i damsadel forekommer mest i samband med uppvisningar. Ridning i damsadel ingar bland annat i barockridning . Aven i Sverige bevaras damsadelridsporten. ^[
3
]

Damsadel som tavlingsmoment [ redigera | redigera wikitext ]

Damsadelklasserna gar i stort sett ut pa samma moment som vanliga dressyrklasser dar man visar upp sig framfor domare som satter poang pa upptradande, elegans och hur hasten ror sig. Ryttaren skall visa upp ekipaget i bada varven i skritt , trav och galopp pa ett val balanserat satt. Hasten skall ga i en trevlig form, visa rena gangarter och ge ett intryck av att vara lattriden. Hastutrustningen skall aven vara hel, ren och valputsad.

De finns de som aven tavlar i banhoppning , dressyr och Westernridning , utan nagon specialbehandling utan tavlar som vilken annan ryttare i klassen.

Reglerna foresprakar aven en viss slags kladsel pa deltagarna. Damerna skall ha en figursydd drakt i svart eller morkblatt och laderhandskar som ar bruna eller ljusa. Svarta laderhandskar ar forbjudna. Blusen skall aven ha krage och antingen slips eller en plastrong som fasts med en nal eller brosch. Haret skall sattas upp i en knut med ett harnat och korthariga damer beordras till och med att bara en falsk harknut. Enbart de riktigt unga deltagarna bar hjalm medan tonaringar och vuxna skall ha en ridhatt med tunt flor. De vuxna anvander dock hjalm om de tavlar i banhoppning. Ryttaren har aven ett ridspo som inte far vara langre an en meter och hasten gar oftast betslad med pelhamstang . I manga uppvisningsmoment eller tavlingsmoment anvander man inte vojlockar eller schabrak under damsadeln.

Susan Oakes slog tva varldsrekord pa National Horse Sport Arena i Dublin den 24 oktober 2013. Pa hasten Atlas hoppade hon forst over en mur pa 2,03 meter och lite senare tillsammans med hasten Oberon en trippelbarr pa 1,96 meter. ^[
4
]

Damsadel som uppvisningsmoment [ redigera | redigera wikitext ]

Pa uppvisningar ar ekipagets uppgifter och ryttarens kladsel beroende av uppvisningens tema. Det kan handla om luciaritt , barockridning, westernshow eller en rent teknisk uppvisning. Ibland har ryttarna langa klanningar med vida kjolar som sprids ut over hastarnas ryggar och schabrak under sadlarna i matchande tyg.

Teknik [ redigera | redigera wikitext ]

Ritt [ redigera | redigera wikitext ]

Vid ridning i damsadel ska ryttaren sitta mitt over sadeln med overlivet vridet framat. Handen ska vara buren. Det vanstra benet ska ha ett latt stod mot det nedre hornet och den vanstra foten ska vila i stigbygeln med halen nedat. Det hogra benet vilar over det ovre hornet. Om tan ska peka uppat eller nedat ar en fraga om tycke och smak. Den vanstra skankeln anvands for att inverka pa hasten, medan ridspoet ersatter den hogra skankeln. Av sakerhetskal ar det viktigt att ha en stigbygel som forhindrar att ryttaren fastnar vid avramling eller kullridning. Om ryttaren bar kjol utformas aven den for att ryttaren inte ska fastna vid en eventuell olycka. En losning pa detta problem ar ett sa kallat riding apron ; en ridkjol som ar utformad som ett forklade, dvs med en hel, lang framsida som doljer benen vid ridning, men med en kortare baksida.

En hast som beharskar passgang eller tolt , till exempel en islandshast , kan kallas damhast (tyska Damenpferd ). ^[
5
]^[
6
]

Balansovning [ redigera | redigera wikitext ]

Att rida damsadel kan ocksa innebara en balansovning som utfors i en vanlig sadel. Man lagger da hoger ben over framvalvet , ned mot vanstra sidan, precis som i en akta damsadel. Det finns olika uppfattningar om hur man bor gora med stigbyglarna under denna ovning; vissa anser att ryttaren bor slappa aven vanster stigbygel for att inte fastna om ryttaren skulle bli avkastad, andra anser att stodet i den vanstra stigbygeln kan forhindra att ryttaren blir avkastad om hasten skulle borja konstra.

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

Ryttarportratt av Drottning Kristina i damsadel och med piskan i hoger hand.
1600-talsportratt av Madame La Comtesse de Saint Geran till hast.
Esther Stace hoppar ett hinder pa 6 fot 6 tum (198 cm) i damsadel pa Sydney Royal Show 1915 .
Modern riduppvisning i damsadel. Notera att spoet halls i den hogra handen for att kompensera for franvaron av hoger skankel.
Hur man sitter i damsadel, sett fran bada sidorna.