- Den har artikeln anvander
algebraisk schacknotation
for att beskriva schackdragen.
Damgambit
ar en
schackoppning
som inleds med dragen:
- 1. d4 d5
- 2. c4
Oppningen ar, som framgar av namnet, en
gambit
, det vill saga en oppning som inbegriper ett
bondeoffer
. Det ar dock ett sa kallat skenoffer eftersom vit kan ta tillbaka bonden efter 2...dxc4 3.Da4+. Oppningsdraget sker med bonden framfor damen. Den spegelvanda oppningen som sker pa kungssidan heter
kungsgambit
, med dragfoljden 1.e4 e5 2.f4.
Damgambit ar en av de aldsta oppningarna och kand fran
Gottingenmanuskriptet
fran slutet av 1400-talet men under lang tid dominerade
kungsbondespelen
. Oppningen fick ett uppsving i slutet av 1800-talet med
Wilhelm Steinitzs
mer positionella spelstil och var som mest popular pa 1930-talet. Darefter har
hypermoderna
oppningar som de
indiska forsvaren
tagit over som de mest populara svaren pa 1.d4, men damgambit ar fortfarande vanligt forekommande pa elitniva.
I diagramstallningen valjer svart oftast att inte ta bonden pa c4, vilket leder till
avbojd damgambit
.
[
1
]
Om svart tar bonden kallas det
antagen damgambit
.
[
2
]
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Avbojd damgambit efter 2...e6
Med avbojd damgambit menar man normalt 1.d4 d5 2.c4 e6.
Svart kan lata bli att ta bonden pa andra satt men de raknas vanligen som egna oppningar.
Har ingar 2...c6 som ar svarts vanligaste drag och kan leda till
slaviskt
eller
halvslaviskt parti
, och de ovanligare dragen 2...Sc6 (
Tjigorins forsvar
) och 2...e5 (
Albins motgambit
).
Med 2...e6 forsvarar svart sin bonde och forsoker behalla sitt bondecentrum. Draget stanger in
vitfaltsloparen
sa en av svarts strategiska utmaningar ar hur han ska fa den i spel.
Huvudvarianten
ar nu 3.Sc3 Sf6 4.Lg5 Le7 5.Sf3, aven om vit ofta spelar Sf3 tidigare.
Svart kan ocksa spela 4...Sbd7 och folja upp med ...c6 och ...Da5 (
Cambridge Springs-varianten
) eller spela 4...Lb4 (
Ragozinvarianten
). Vit kan ocksa valja att utveckla loparen till f4 i stallet for g5 (
Harrwitzvarianten
) eller att spela 4.cxd5 (
avbytesvarianten
).
Till en annan typ av stallningar leder 3...c5 (
Tarraschforsvaret
) eller 4...c5 (
semi-Tarrasch
).
Det finns manga dragomkastningar och overgangar till andra oppningar. Om svart spelar ett tidigt ...c6 leder det till halvslaviskt parti och om vit valjer att
fianchettera
sin lopare med g3 och Lg2 gar det over i
katalanskt parti
.
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Huvudvarianten efter 5.Sf3
Efter 3.Sc3 Sf6 4.Lg5 Le7 5.Sf3 (se diagram) finns flera vanliga varianter.
- Tartakowervarianten
(som aven har det smidiga namnet Tartakower-Makagonov-Bondarevskij-varianten) fortsatter 5...h6 6.Lh4 0-0 7.e3 b6. Svarts syfte ar att utveckla loparen till b7. Vit har provat flera olika drag inklusive 8.Le2, 8.Ld3, 8.Tc1 och 8.cxd5. Det har ar en strategiskt komplex variant dar vit har en lite battre struktur men svart far aktivt pjasspel.
- Om vit (i stallet for 6.Lh4) byter pa f6 kallas det
anti-Tartakower
. Efter till exempel 6.Lxf6 Lxf6 7.e3 0-0 8.Tc1 c6 har svart inte haft nagra problem att utjamna spelet.
- Laskerforsvaret
definieras av 5...0?0 6.e3 h6 7.Lh4 Se4. Svart forsoker utjamna genom att byta av tva par latta pjaser. Spelet kan fortsatta 8.Lxe7 Dxe7 9.Tc1 c6.
- Ortodoxa forsvaret
ar 5...0?0 6.e3 Sbd7 7.Tc1 c6 8.Ld3 dxc4 9.Lxc4. Det har en traditionell variant som ar mindre vanlig nu for tiden. Svart byter nu av pjaser for att frigora sig och genomfora ...e5 (
Capablancas
forenklingsmanover
) vilket ger en solid men lite passiv stallning: 9...Sd5 10.Lxe7 Dxe7 11.0?0 Sxc3 12.Txc3 e5.
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Cambridge Springs-varianten efter 6...Da5
Cambridge Springs-varianten ar 3.Sc3 Sf6 4.Lg5 Sbd7 5.Sf3 c6 6.e3 Da5 (se diagram).
Den fick sitt namn efter att den anvandes flera ganger i en turnering i
Cambridge Springs
1904.
[
3
]
Det har ar aggressiv fortsattning fran svart. Svarts dam gar ur
bindningen
och binder i sin tur springaren pa c3 och hotar Se4. Damen hotar ocksa indirekt loparen pa g5.
Vit kan fortsatta med 7.Sd2 (for att bryta bindningen av springaren pa c3 och forsvara e4) 7...Lb4 8.Dc2 eller med 7.cxd5 Sxd5 8.Dd2 som forenklar spelet.
Det finns ett par valkanda fallor i varianten som vit maste vara medveten om:
- Efter 3.Sc3 Sf6 4.Lg5 Sbd7 kan det se ut som om vit kan vinna en bonde med 5.cxd5 exd5 6.Sxd5?? eftersom springaren pa f6 ar bunden. Svart kan emellertid lugnt ta tillbaka med 6...Sxd5! och efter 7.Lxd8 Lb4+ 8.Dd2 Lxd2+ 9.Kxd2 Kxd8 slutar det med att svart vinner en pjas.
- Den andra fallan uppkommer efter 3.Sc3 Sf6 4.Lg5 Sbd7 5.Sf3 c6 6.e3 Da5 7.Sd2 Lb4 8.Dc2 0?0. Om vit nu skulle spela 9.Ld3?? sa forlorar han pjas efter 9...dxc4 (som hotar bada vits lopare) 10.Lxf6 cxd3. Har ar 10.Lxf6 ett forsok till
mellandrag
fran vit innan han slar tillbaka pa c4 men svart gor i sin tur ett mellandrag (10...cxd3) innan han tar tillbaka pa f6.
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Ragozinvarianten efter 4...Lb4
Ragozinvarianten ar 3.Sc3 Sf6 4.Sf3 Lb4 (se diagram).
Den ar uppkallad efter
Vjatjeslav Ragozin
och har blivit popular de senaste aren.
Ragozinvarianten paminner om (och kan ibland overga i)
nimzoindiskt forsvar
.
4...Lb4 ar ett mer aktivt drag an 4...Le7.
Vit svarar oftast med 5.Lg5 (aven 5.cxd5 spelas) och nu har svart tre vanliga drag:
- 5...h6 6.Lxf6 Dxf6 7.e3 0-0.
- 5...Sbd7 6.cxd5 exd5 7.e3 c5.
- 5...dxc4 kallas
Wienervarianten
och kan fortsatta 6.e4 c5 7.Lxc4 cxd4 8.Sxd4.
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Harrwitzvarianten efter 5.Lf4
Ett annat spelsatt som okat kraftigt i popularitet ar att utveckla loparen till f4 i stallet for g5 med till exempel 3.Sc3 Sf6 4.Sf3 Le7 5.Lf4 (se diagram).
Varianten ar uppkallad efter
Daniel Harrwitz
.
Vit undviker de avbyten som ofta sker efter Lg5.
Efter det vanliga 5...0-0 6. e3 kan svart fortsatta med 6...Sbd7 7. c5 c6 eller 6... c5 7. dxc5 Lxc5.
Avbytesvarianten ar 3.Sc3 Sf6 4.cxd5 exd5.
Den leder till en bondestallning dar vit har en liten langsiktig fordel och kan genomfora ett
minoritetsangrepp
pa damflygeln. En fordel for svart ar att hans lopare pa c8 kommer ut och svart bor spela aktivt pa kungsflygeln och i centrum.
En typisk fortsattning ar 5.Lg5 c6 6.e3 Le7 7.Dc2 Sbd7 8.Ld3 0-0 9.Sf3 Te8.
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Tarraschforsvaret efter 3...c5
I Tarraschforsvaret (som foresprakades av
Siegbert Tarrasch
) tar svart genast upp kampen om centrum med 3.Sc3 c5 (se diagram). Nackdelen ar att svart i regel drar pa sig en isolerad d-bonde som langsiktigt kan ge vit en liten fordel.
Vits basta strategi ar att fianchettera loparen till g2. Darifran trycker den mot den isolerade bonden som forr eller senare dyker upp pa d5. Det ger ocksa vit en solid kungsstallning som neutraliserar det angrepp svart kan fa som kompensation for den isolerade bonden.
Den vanligaste fortsattningen ar 4.cxd5 exd5 5.Sf3 Sc6 6.g3 Sf6 7.Lg2 Le7 8.0?0 0?0.
6...c4 ar det
svenska forsvaret
(eller svenska varianten) som numera anses lite tveksamt.
Det heter sa for att det analyserades av framfor allt
Gosta Stoltz
och anvandes av det svenska laget i schack-OS 1933.
[
4
]
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Semi-Tarrasch efter 4...c5
Semi-Tarrasch, aven kallat det
forbattrade Tarraschforsvaret
, definieras av 3.Sc3 Sf6 4.Sf3 c5 (se diagram).
Den har varianten ar beslaktad med Tarraschforsvaret men har den viktiga skillnaden att svart inte far en isolerad d-bonde eftersom han kan ta tillbaka pa d5 med springaren. Vit kan i stallet skaffa sig en
terrangfordel
.
Spelet fortsatter vanligen 5.cxd5 Sxd5 och vit kan valja mellan 6.e3 Sc6 7.Ld3 och 6.e4 Sxc3 7.bxc3 cxd4 8.cxd4 Lb4+ 9.Ld2 Lxd2+ 10.Dxd2.
Vit kan ocksa valja den
symmetriska varianten
med 5.e3. En typisk fortsattning ar 5...Sc6 6.a3 a6 7.dxc5 Lxc5 8.b4.
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
| 8
| | 8
|
| 7
| 7
|
| 6
| 6
|
| 5
| 5
|
| 4
| 4
|
| 3
| 3
|
| 2
| 2
|
| 1
| 1
|
| a
| b
| c
| d
| e
| f
| g
| h
| |
Antagen damgambit efter 2...dxc4
I antagen damgambit kan vit, efter 2...dxc4, ta tillbaka bonden direkt med 3.Da4+ och 4.Dxc4. Men aven om vit inte gor det ar det olampligt for svart att forsoka behalla bonden. Vit star battre efter t ex 3.e3 b5? 4.a4 c6 5.axb5 cxb5 6.Df3 eller 3.Sf3 b5 4.a4 c6 5.e3 e6 6.axb5 cxb5 7.b3. Darfor ger svart i regel tillbaka bonden tamligen omgaende.
En nackdel med 2...dxc4 ar att vit far en bondeovervikt i centrum men svart kan kontra med ...c5.
Vit har tre vanliga drag:
- 3.Sf3
ar huvudvarianten som forhindrar ...e5 innan vit tar tillbaka bonden. Spelet fortsatter normalt 3...Sf6 4.e3 e6 5.Lxc4 c5 6.0-0 a6 och vit har manga mojligheter (7.dxc5, 7.Lb3, 7.De2, 7.a4, 7.Sc3, 7.Ld3).
- 4.Sc3 ar en sidovariant som ar en riktig gambit eftersom svart kan behalla bonden med 4...a6 5.e4 b5. Svart valjer dock oftast att ga over i slaviskt parti med 4...c6 eller i Wienervarianten i avbojd damgambit med 4...e6.
- 3.e4
ar ett ambitiost drag som har blivit mer populart. Vit satter upp ett starkt bondecentrum som svart forsoker underminera vilket leder till komplicerat spel. De vanligaste varianterna ar 3...e5 4.Sf3 exd4 5.Lxc4 Lb4+ och 3...Sf6 4.e5 Sd5 5.Lxc4 Sb6.
- 3.e3
ar ett forsiktigare drag som oftast leder till 3.Sf3-varianterna efter 3...Sf6 4.Sf3. Svart kan ocksa spela mer aktivt med 3...e5 4.Lxc4 exd4 5.exd4 dar vit har bra resultat trots den isolerade d-bonden.