Dalmatien

	Dalmatien
	Dalmacija
	Landskap i Kroatien
Flagga	Heraldiskt vapen
Land	Kroatien
Lan	Dubrovnik-Neretvas lan ; Split-Dalmatiens lan ; ?ibenik-Knins lan ; Zadars lan
Storsta ort	Split
Area	12 158 km²
Folkmangd	852 068 (2011)
Befolkningstathet	70 invanare/ km²
Tidszon	medeleuropeisk tid ( UTC+1 )
Geonames	3202210
	Morkblatt: Dalmatien ; Blarandigt: Omraden som ibland raknas till Dalmatien. Morkblatt: Dalmatien ; Blarandigt: Omraden som ibland raknas till Dalmatien.
	1 Folkmangsuppgifterna kommer ifran en sammanstallning av folkmangden fran de fyra sydligaste Kroatiska lanen ( Zadars lan utan Gra?ac , ?ibenik-Knins lan , Split-Dalmatiens lan & Dubrovnik-Neretvas lan ).

For andra betydelser, se Dalmatien (olika betydelser) .

Dalmatien ( kroatiska : Dalmacija ) ar ett historiskt landskap i sydvastra Kroatien . Det ar ett av fyra landskap i Kroatien . ^[
3
] I landskapet, som ligger vid Adriatiska havet , finns ett stort antal oar och flera stader som ar populara turistmal.

De storsta staderna i Dalmatien ar Split , Zadar , ?ibenik och Dubrovnik . Ovriga stader ar Biograd , Ka?tela , Sinj , Solin , Omi? , Knin , Metkovi? , Makarska , Trogir , Plo?e , Trilj och Imotski .

De storsta oarna inkluderar Dugi otok , Pag , Pa?man , Bra? , Hvar , Kor?ula , Vis , Lastovo och Mljet . Den storsta bergskedjan ar Dinariska alperna medan de mindre ar Mosor , Svilaja , Biokovo , Mose? och Kozjak . Floderna som rinner genom Dalmatien ar Neretva , Zrmanja , Krka och Cetina .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Antiken [ redigera | redigera wikitext ]

Dalmatien utgor det som tidigare var den sodra delen av den romerska provinsen Illyricum som delades i Dalmatia ( Illyricum superior ) och Pannonia troligtvis nagon gang mellan ar 20 och 50. Vid romerska rikets delning 395 e.Kr. kom Dalmatien att tillhora det ostromerska riket som var i en langgaende konflikt med det vastromerska riket .

Medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under 800-talet grundande kroaterna ett oberoende furstendome i Dalmatinen. Det dalmatinska Kroatien var under denna period den storsta och framsta kroatiska statsbildningen. Under 900-talet forenades det dalmatinska Kroatien med det pannoniska Kroatien under kung Tomislav I . Darmed skapades kungariket Kroatien . 1102 kom det medeltida Kroatien att inga personalunion med Ungern . De bada landerna kom darmed att inga i en gemensam statsbildning. Republiken Venedig kom dock att ta kontroll over ett flertal kuststader och oar. Efter osmanernars invasion av Balkan sokte Kroatien i samband med Parlamentet i Cetin 1527 beskydd av habsburgarna och anslutning till deras domaner. Dalmatien kom darefter att vara en del av Osterrike . Under medeltiden kom Dalmatien till stora delar att intas och kontrolleras av Venedig. ^[
4
] Osmanska riket lyckades dock periodvis inta mindre omraden, foretradandevis i det dalmatinska inlandet . Flera viktiga slag mellan Venedig och osmanerna kom att hallas i Dalmatien fram till 1699 da nastan hela Dalmatien tillfoll Venedig.

Venedig och Osterrike-Ungern [ redigera | redigera wikitext ]

1797 foll republiken Venedig efter att den anfallits av Frankrike och Osterrike varvid Dalmatien kom under Frankrikes kontroll. 1807 kom Dalmatien att inga i de Illyriska provinserna som skapades av Napoleon I . Vid Wienkongressen tillfoll omradet Osterrike. Kungariket Dalmatien med staden Zara (Zadar) som huvudstad upprattades som en politisk enhet inom Osterrike (fran 1867 och Ausgleich Osterrike-Ungern). Liksom Istrien kom Dalmatien att tillhora Cisleithanien inom Dubbelmonarkin och foretraddes politiskt vid Riksradet ( Reichsrat ) i Wien . Den nya politiska uppdelningen dar Dalmatien och Istrien a ena sidan kom att tillhora den osterrikiska intressesfaren och Kroatien-Slavonien a andra kom att tillhora den ungerska intressesfaren ledde till politiska dispyter mellan kroater och italienare i Dalmatien. Vid tiden utgjorde den italiensktalande minoriteten den politiska eliten i Dalmatien. Kroaterna som etniskt utgjorde majoritetsbefolkningen sokte politiskt en anslutning till de kroatiska landerna inom Dubbelmonarkin. Kroaternas stravan efter administrativ forening inom Osterrike-Ungern kom att ledas av Folkpartiet i det dalmatinska parlamentet i Zara.

Mellankrigstiden [ redigera | redigera wikitext ]

Efter forsta varldskriget och Osterrike-Ungerns upplosning 1918 kom Dalmatien, med undantag for nagra oar och staden Zadar som tillfoll Italien , och ovriga Kroatien att inga i det nybildade kungariket Jugoslavien . Under andra varldskriget utgjorde storre delen av Dalmatien en del av Oberoende staten Kroatien som styrdes av en marionettregering till Nazityskland . I de av Italien besatta omradena kom den kroatiska befolkningen att utsattas for italienisering .

Efter andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan Jugoslavien aterupprattats och ombildats som en kommunistisk stat efter andra varldskriget 1945 kom Dalmatien att utgora en del av den socialistiska delrepubliken Kroatien .

Modern tid [ redigera | redigera wikitext ]

Efter en folkomrostning 1991 valde Kroatien att uttrada ur Jugoslavien. Landet utropade sjalvstandighet vilket motsattes av regimen i Belgrad . Under det sjalvstandighetskrig som foljde pa Kroatiens sjalvstandighetsivrande kom landet att angripas av lokala serbiska separatister och serbiska och montenegrinska styrkor. Delar av Dalmatien kom att inga i utbrytarrepubliken RSK som utropats av serbiska separatister och flera viktiga slag kom att hallas i Dalmatien, daribland belagringen av Dubrovnik . I samband med den kroatiska militara offensiven operation Storm kom Dalmatien liksom ovriga Kroatien att hava den serbiska ockupationen.