Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) ar en diagnosmanual utgiven av amerikanska psykiatrikerforbundet American Psychiatric Association (APA) med specifika diagnoskriterier for en rad olika psykiska storningar och relaterade tillstand, tillsammans med detaljerad information om dessa (sasom prevalens, forlopp, riskfaktorer, kons- och genusrelaterade fragor, differentialdiagnostik och samsjuklighet). Manualen innehaller diagnoskoder enligt amerikanska versionen av ICD-systemet, och innehaller saledes inga egna "DSM-diagnoskoder" ^{[ 1 ]} .

DSM ar brett anvand over hela varlden ^{[ 2 ]} , aven i Sverige. Diagnoskriterierna i DSM finns i svensk oversattning i serien av bocker med inledande titeln Mini-D , utgivna av forlaget Pilgrim Press.

Den forsta versionen av DSM publicerades 1952 ^{[ 3 ]} och den senaste utgavan, DSM-5-TR, publicerades 2022, med uppdateringar som lopande publiceras i form av supplement pa APA:s hemsida. ^{[ 4 ]}

Olika utgavor av DSM [ redigera | redigera wikitext ]

DSM-5-TR [ redigera | redigera wikitext ]

2022 publicerades den senaste versionen av DSM: den reviderade utgavan av DSM-5, benamnd DSM-5-TR ( Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition, text revision ). Den reviderade utgavan inneholl i forhallande till DSM-5 bland annat ^{[ 5 ]} :

• de uppdateringar till DSM-5 som publicerats on-line efter 2013
• forandringar i over 70 storningar
• uppdaterad information om storningarna utifran tillkommen forskning
• den tillkomna diagnosen Prolonged Grief Disorder

APA publicerar lopande uppdateringar till DSM-5-TR pa sin hemsida. I en uppdatering fran september 2022 tillkom diagnosen Major or Mild Neurocognitive Disorder Due to Unknown Etiology .

DSM-5-TR innehaller diagnoskoder enligt ICD-10-CM ^{[ 6 ]} (amerikanska versionen av ICD-10).

DSM-5 [ redigera | redigera wikitext ]

Den femte utgavan av DSM gavs ut 2013 med benamningen DSM-5, och lopande uppdateringar publicerades pa APA:s hemsida.

I forhallande till DSM-IV-TR inneholl DSM-5 flera forandringar som aven grundades i nya landvinningar inom forskningen, bland annat ^{[ 7 ]}

• forandringar i manualens struktur och uppdaterad information ^{[ 7 ]}
• inforandet av diagnosen Autism Spectrum Disorder (autismspektrumstorning) som bl.a. samlar de tidigare diagnoserna Aspergers syndrom och autistiskt syndrom ^{[ 7 ]}
• forandringar i diagnostiken av neurokognitiva storningar ^{[ 7 ]}
• att inte anvanda axlar nar diagnoser ska dokumenteras ^{[ 8 ]}

DSM-IV och DSM-IV-TR [ redigera | redigera wikitext ]

DSM-IV gavs ut 1994, och ersatte da DSM-III fran 1980 och dess reviderade upplaga DSM-III-R fran 1987. Den reviderade upplagan av DSM-IV fran 2000 benamndes DSM-IV-TR , dar TR stod for Text Revision .

En diagnos i davarande DSM-system gjordes utifran en multiaxial bedomning, d.v.s man sag till flera omraden i patientens liv som kunde vara relevanta utifran foljande fem axlar:

Anvandet av axlar framhavdes ibland som en fordel framfor ICD -systemet.

Kritik mot DSM [ redigera | redigera wikitext ]

Aven om DSM har fatt ett gott betyg for sitt satt att standardisera psykiska diagnostiska kategorier och kriterier har den ocksa givit upphov till kontroverser och kritik. Kritikerna, inklusive amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH), havdar att diagnostikens giltighet kan ifragasattas da de utgar fran ett kluster av symtom och inte objektiva matvarden. ^{[ 9 ]} Bland annat ifragasatts validiteten och palitligheten hos de diagnostiska kategorierna, en overtro pa ytliga symtom, anvandningen av pastadda skiljelinjer mellan kategorier och vad som anses vara "normalt" beteende, mojligen kulturellt betingade forutfattade meningar och en overtro pa medicin som losning pa problemet. ^{[ 10 ] [ 11 ] [ 12 ] [ 13 ] [ 14 ]}

Allsopp et al (2019) beskriver psykiatriska diagnoser som vetenskapligt meningslost pa grund av den stora overlappningen mellan olika diagnoser samtidigt som personer med samma diagnos kan ha valdigt olika problem. ^{[ 15 ]}

Den femte utgavan kritiserades av flera instanser bade fore och efter dess publicering. Kritiker framhaller, bland annat, att manga av tillaggen och andringarna i DSM-5 saknar empiriskt stod; konkordansen ar lag for manga storningar och manga delar innehaller daligt skrivna, forvirrande eller motsagande uppgifter och tillverkare av psykofarmaka skall ha haft otillborligt stor paverkan pa innehallet. Flera forskare havdar att DSM-5 tvingar kliniker att gora bedomningar som inte baseras pa faktiska bevis, bedomningar som har langtgaende konsekvenser for behandling, forskrivning av medicin och for forsakringsrelaterade fragestallningar. Den allmanna kritiken av DSM-5 resulterade i en petition med 13 000 namnteckningar och stod fran manga organisationer, vilka kravde en fristaende granskning av publikationen. ^{[ 16 ]}

Anvandning av DSM i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige anvands DSM som ett komplement till ICD-10 , International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems , vilket ar det officiella diagnossystemet. ^{[ 17 ]}

Nar sjukvardspersonal med diagnoskompetens officiellt ska benamna patientens tillstand anvands uteslutande ICD-10 vid rapportering till Socialstyrelsen. ^{[ 18 ] [ 19 ]} Socialstyrelsen skriver pa sin egen webbplats att ICD-10 "inte [ar] bindande for formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation", men att vid rapportering till Socialstyrelsens halsodataregister maste ICD anvandas. ^{[ 20 ]}

Svensk oversattning av DSM-diagnoskriterierna: Mini-D [ redigera | redigera wikitext ]

Diagnoskriterierna i DSM finns i svensk oversattning i bokserien Mini-D som ges ut av forlaget Pilgrim Press:

• Mini-D 5, diagnostiska kriterier enligt DSM-5-TR fran 2023
• Mini-D 5, diagnostiska kriterier enligt DSM-5 fran 2014
• Mini-D IV, diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR fran 2002
• Mini-D IV, diagnostiska kriterier enligt DSM-IV fran 1995
• Mini-D-R, diagnostiska kriterier enligt DSM-III-R fran 1989
• Mini-D, diagnostiska kriterier enligt DSM-III fran 1984

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Koder i DSM-IV

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia .