Dusseldorfskolan

Dusseldorfskolan var en konstriktning pa 1800-talet som utgick fran akademin i Dusseldorf i Tyskland (nuvarande Kunstakademie Dusseldorf ). Motiven var ofta nationalromantiska och sentimentala och omfattar for det mesta detaljerade dramatiska landskapsmalningar med fantastiska klippor, vattenfall och allmogemotiv . Vanliga inslag var starkt romantiserade och idealiserade allmogeinteriorer, historiska scener och stamningsfulla landskapsmotiv. Skolan var viktig under aren 1830?1870. Under ledning av Wilhelm von Schadow blev akademin internationellt kand och manga konstnarer fran Skandinavien, Ryssland och USA sokte sig dit for att lara sig den typ av genre- och landskapsmaleri som forknippades med den. Mot senare delen av 1800-talet avtog dess betydelse pa grund av den franska impressionismen som fick allt storre betydelse i landskapsmaleriet.

1821 aterupprattades den ursprungligen 1761 grundade konstakademin i Dusseldorf, och till dess ledare utsags Peter von Cornelius . Han kom dock att fa ganska lite inflytande over akademins oden, da han fick sin verksamhet framst forlagd till Munchen . Han eftertraddes 1826 av Wilhelm von Schadow och darmed borjade skolans egentliga blomstringstid. Den stamningsromantik med stank av mild realism , som utmarkte von Schadow, kom ocksa under lang tid att pragla skolans alster. Mera individuella riktningar foretradde dock nagra av hans aldre larjungar som Karl Ferdinand Sohn och Ferdinand Theodor Hildebrandt , vilka genom sin larareverksamhet fick ett stort inflytande pa skolan. Sin hojdpunkt nadde skolan under Eduard Bendemann . I samband med den borgerliga realismens framvaxt gjorde sig dock en opposition mot von Schadows maleri sig gallande. Johann Peter Hasenclever var den forste som, ofta i humoristisk stil skildrade livet pa vardshus och i krogstugor. ^[
1
]

Darmed hade genremaleriet gjort sitt intag i Dusseldorf. Man uppsokte garna en sarskild trakt och skildrade typiska landskap och allmogebefolkningen. Exempelvis fann Rudolf Jordan sina motiv pa Nordsjokusten och Helgoland. Amerikanen Henry Ritter , vars konst blev av stor betydelse for Ferdinand Fagerlin foljde i hans spar, medan Jakob Becker skildrade vasttyskt byliv. Till en yngre generations bondemalare horde Ludwig Knaus , en av de framsta foretradarna for det nyvaknande koloristiska intresset i Dusseldorf, samt den honom narstaende Benjamin Vautier . ^[
1
]

Pa utvecklingen av landskapsmaleriet i Dusseldorf utovade Karl Friedrich Lessing ett stort inflytande. Det romantiska ideallandskapet foretraddes a andra sidan av Johann Wilhelm Schirmer och Oswald Achenbach . Nya friska impulser medforde Louis Gurlitt fran Danmark, och i Andreas Achenbach sag man en fornyare av landskapsmaleriet. En riktning av intimare maleri foretraddes av Eugene Ducker . Historiemaleriet , for vilket det fanns sma forutsattningar i Dusseldorf, fick dock en foretradare i Alfred Rethel . ^[
1
]

Pa 1840-talet borjade den stora nordiska invasionen. Danskarna holl sig till storsta delen borta fran Dusseldorf, men desto ivrigare vallfardade de norska konstnarerna. Adolph Tidemand var den forste, och vackte genast uppmarksamhet med sina norska allmogeskildringar, nagot senare kom Hans Gude , vars norska landskap med sin vildmarksstamming snart kom pa modet. Mer eller mindre influerade av honom var August Cappelen , Erik Bodom , Anders Askevold , Muller , ^{[
fortydliga
]} Amaldus Nielsen och Ludvig Munthe , under det att bland andra Carl Fredrik Sundt-Hansen odlade genremaleriet. Bland de finska konstnarerna i Dusseldorf marks Karl Emanuel Jansson och Arvid Liljelund , bada folklivsskildrare. En landskapsmalargrupp omfattade Werner Holmberg , Oscar Kleineh och Hjalmar Munsterhjelm . Forste man i Dusseldorf bland svenskarna var Carl d'Unker , som helst skildrade humoristiskt uppfattade tyska vagabondtyper. For manga av svenskarna fick de norska malarna en stor betydelse. Sa var till exempel Bengt Nordenberg starkt paverkad av Tidemand, medan Josef Vilhelm Wallander odlade en mer livfull genre. Koloristen bland svenskarna var August Jernberg , som bland annat malade figurrika marknadsbilder, medan Fagerlin blev oovertraffad i sina berattande interiorer fran hollandska fiskarstugor. Av svenska landskapsmalare stannade Axel Nordgren dar till sin dod. Har infoll aven Marcus Larsons genombrottstid, har fick Johan Edvard Bergh sin utbildning, och Alfred Wahlberg studerade har under sex ar. Av skanska malare fick Anders Kallenberg och Gustaf Rydberg delvis sin utbildning i Dusseldorf. Till en yngre generation horde Axel Kulle och Anders Montan . Fran 1870-talet stelnade Dusseldorfskolan i efterromantik och smaborgerlighet, och dess betydelse avtog alltmer. ^[
1
]

Uttrycket Dusseldorfmaleri har senare ofta anvants negativt for att beteckna anekdotisk konst utan maleriska kvaliteter i motsats till 1880-talets ideal friluftsmaleriet ? oavsett om konstnaren skolats i Dusseldorf eller ej.