Dodahavsrullarna ar en samling handskrifter som hittats i grottor i narheten av den arkeologiska utgravningsplatsen Qumran , en ruin belagen pa en torr plata knappt 3 km fran Doda havets nordvastra strand pa Vastbanken . De ar mestadels skrivna pa hebreiska och till vissa delar pa arameiska . Texterna ar judiskt religiosa texter och texter som finns med i den kristna Bibelns Gamla testamente. Dodahavsrullarna ger aven belagg for ett iranskt inflytande pa esseerna . ^{[ 1 ]}

Historik och innehall [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta fynden gjordes 1947. Den sagenomspunna versionen ar att det var en herdepojke som kastade sten i en grotta och horde hur det krasade. I grottan fann man krukor med skrifter som kunde dateras kring den kristna tiderakningens borjan. Hur det i sjalva verket gick till ar holjt i dunkel. Ett inte okant fenomen ar att beduinstammar letar antikviteter i dessa omraden. ^{[ 2 ]} Fynden gjordes pa jordansk mark och i tiden sammanfoll detta med bildandet av staten Israel. Detta kom att satta sin pragel pa det fortsatta arbetet med att ta hand om det rikhaltiga material som under flera ar framat hittades i narheten. Politiska och religiosa forhallanden gjorde att nagot enhetligt arbete med Dodahavsrullarna inte kom igang forran pa 1980-talet. Oversattningsarbetet och tolkningen av materialet var annu i borjan av 2010-talet inte avslutad. ^{[ 3 ]}

Totalt har 900 dokument i storre och mindre fragment hittats. Bland dessa finns skrifter fran samtliga Gamla testamentets bibelbocker utom Ester . ^{[ 4 ]} Viktigast anses en fullstandig version av Jesaja . Da de tidigare aldsta kanda hebreiska , handskrifterna ar fran 1000-talet e.Kr. innebar fynden i Qumran att man fick tillgang till handskrifter som var ungefar 1 000 ar aldre, och som var tillkomna fore masoreternas standardisering av texten. ^{[ 5 ]}

Nar Dodahavsrullarna aterfanns borjade man koppla samman dessa skrifter med de arkeologiska fynd som redan tidigare borjat utforskas i narheten. Skrifterna formodades ha skrivits for att anvandas inom det religiosa samfund som de arkeologiska fynden vittnade om att ha funnits pa platsen. Samfundet, kallat Qumranforsamlingen, kopplas vanligen ihop med esseerna . ^{[ 6 ]} Exempelvis heter ett sadant dokument Kommunitetens Regel (4Q258 (Sd)) och beskriver kommunitetens strikta riktlinjer. Det finns bland forskarna de som tvivlar pa att det gar att gora den starka kopplingen mellan Dodahavsrullarna och esseerna, omnamnda av de antika historieskrivarna Josefus och Filon . ^{[ 3 ]}

Sarskilt intressant for kristna kan vara att man i Dodahavsrullarna hittar for forsta gangen en parallell till de nytestamentliga saligprisningarna (Matteus evangelium kap 5, Lukas evangelium kap 6). I Nya testamentet laser man: "Saliga aro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden",(Matteus 5:5) I en av Dodahavsrullarna (4QBeat) hittar man en text fran samma period med ett liknande format: "Saliga ar de _____ for de skall _____." Antalet olika saligprisningar ar atta, precis som i Nya Testamentet. En mojlig slutsats ar att formen kan ha varit ett allmant satt att formulera varderingarna hos en religios grupp, det vill saga att Jesus och de tidiga kristna anvande sig av ett kant format.

En annan intressant detalj ar att i de grekiska oversattningarna av Gamla testamentet finns Guds namn JHVH skrivet med hebreiska bokstaver med i texten, vilket saknas i senare grekiska oversattningar av GT.

Forskning omkring Dodahavsrullarna [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

De fysiska Dodahavsrullarna ar 2000 ar gamla och bestar huvudsakligen av pergamentbitar som kravde mycket specialiserad konserveringsteknik om de skall bevaras for framtiden. Vissa far, till exempel, bara stallas ut i museer under tre manader varefter de maste bevaras i fullstandigt morker under ett helt ar. Vissa fragment ar skadade eller har morknat i sa hog grad att man behover speciell teknik for att over huvud taget se om nagot ar skrivet pa dem. Foljaktligen kan inte Dodahavsrullarna goras tillgangliga till alla forskare i original, utan maste fotograferas.

Sedan rullarna fotograferats aterstar mycket arbete. Den som laser och forstar modern hebreiska idag kan inte nodvandigtvis tyda texten i rullarna, som huvudsakligen ar skrivna pa hebreiska men aven pa arameiska och grekiska . Bokstaverna ar skrivna med aldre stil och ar ibland svarlasta. Ibland finns endast nagra rader eller ord pa fragmenten och stora luckor eller hal kan finnas i pergamentet eftersom det under tva artusendes gang ruttnat eller skadats pa annat satt. Dar man kanner till texten, som exempelvis i en biblisk bok, ar det relativt enkelt att fylla i luckorna som i exemplet med salighetsprisningarna ovan. Med andra texter gar det endast att gissa pa det som en gang har skrivits eftersom man inte har tillgang till nagot annat exemplar och inte kan jamfora det man har med nagot annat.

Sedan forskarna sa langt mojligt konstaterat vad som ar skrivet i texterna har de kommenterat sina upptackter. Skillnaderna mot de vanliga bibeltexterna kan ibland vara bara ordfoljden, ibland att Dodahavsrullarnas text innehaller nagra ord, rader eller stycken som inte tidigare varit kanda. Allt detta publicerades till slut i ett stort uppslagsverk som heter Discoveries in the Judean Desert ("Upptackterna i den judeiska oknen").

Dead Sea Scrolls Foundation [ redigera | redigera wikitext ]

I tidiga 1990-talet grundades stiftelsen Dead Sea Scrolls Foundation for att samla in pengar och administrera det pagaende forskningsarbetet i DJD-projektet. Idag arbetar Dead Sea Scrolls Foundation aven med museer som vill lana Dodahavsrullarna i en egen utstallning, samt med andra forskningsprojekt.

Bland de som har arbetat med och forskat pa Dodahavsrullarna finns ett femtiotal personer, inklusive D Barthelemy, J.T. Milik, P. Benoit, och M. Baillet.

De tva forskargrupperna [ redigera | redigera wikitext ]

Mot slutet av 1954 hade tva helt skilda grupper av experter etablerats, och dessa arbetade med tva olika uppsattningar skriftrullar. Den ena gruppen var israelerna i vastra Jerusalem, som hade tillgang till de rullar som forvarvats av professor Eleazar Sukenik vid Hebreiska universitetets arkeologiska institution och dennes son Yigael Yadin , OB for den israeliska armen 1949, doktor i arkeologi 1955. I Ostra Jerusalem, pa Rockefellermuseet (da med namnet Palestinas arkeologiska museum), ledde prasten Roland de Vaux en internationell, huvudsakligen katolsk forskargrupp. Enligt Michael Baigent och Richard Leigh , som beskrivit maktspelet bakom kulisserna, ^{[ 7 ] [ 8 ]} kande inget av dessa bada forskarlag till vilka skrifter de andra arbetade med och grupperna kommunicerade inte ens med varandra. Den pagaende Palestina-Israel konflikten blev en hamsko for det vetenskapliga arbetet med texterna. Endast fa resultat publicerades da och da i vetenskapliga tidskrifter. ^{[ 9 ]} De Vaux' forskarlag var knutet till Pavliga bibelkommissionen i Vatikanen, ^{[ 10 ]} som utsetts for att oversatta och tolka rullarna. I gruppen ingick foljande personer:

• Roland de Vaux, gruppens ledare som i egenskap av ordforande for det i Jerusalem belagna Rockefellermuseets styrelse handplockade de ovriga. de Vaux var sedan 1945 chef for den dominikanerstyrda Ecole Biblique , belagen i den jordanska ostra sektorn av Jerusalem, och sedan sextio ar ett centrum for stadens fransk-katolska bibelforskning.
• Doktor John Allegro fran Oxford, den ende agnostikern och religionsneutrale av gruppens medlemmar.
• Professor Frank Cross , verksam vid McCormick Theological Seminary i Chicago och vid Albrightinstitutet i Jerusalem.
• Doktor Claus-Hunno Hunzinger , som snart ersattes av den franske prasten fader Maurice Baillet .
• Josef Milik , polsk prast bosatt i Frankrike. Som elev och nara fortrogen till de Vaux fick Milik hand om en stor mangd gammaltestamentliga apokryfer samt det omfangsrika material som gallde lara, ritualer och regler hos forsamlingen i Qumran.
• Patrick Skehan , ocksa han amerikan, chef for Albrightinstitutet .
• Jean Starcky , ansluten till Centre Nationale de la Recherche Scientifique och expert pa arameiska.

Hela materialet och resultaten av det lopande arbetet placerades i ett rum, Skriftkammaren, som var gemensamt for alla i forskargruppen.

Allegro kom i konflikt med den ovriga gruppen, vilket ledde till att han pa egen hand publicerade bocker om rullarna. Denna konflikt ledde till att en storre grupp fick tillgang till dem och att de sa smaningom publicerades for allmanheten. Historien kring detta aterges av Michael Baigent och Richard Leigh i boken Dodahavsrullarnas hemlighet . ^{[ 7 ]}

Allegro fick inte vara kvar i gruppen och ersattes av John Strugnell. Vid de Vaux' dod 1971 tillkom aven prasten Pierre Benoit genom att de Vaux testamenterade sin ratt till rullarna at Benoit. Pa samma satt ersattes Skehan av professorn Eugene Ulrich och Starcky av prasten Emile Puech . Nar Benoit avled 1988 kom detta forfarande att kraftigt ifragasattas, vilket tillsammans med striden kring Allegro bidrog till att rullarna gjordes tillgangliga for en bredare publik.

Den som slutgiltigt tog tag i arbetet med Dodahavsrullarna och deras publicering var Emanuel Tov. Utgivningsarbetet publiceras nu i utgivningsserien "Discoveries in the Judean Desert". ^{[ 3 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Helmer Ringgren (1971), Tro och liv enligt Doda-havsrullarna. Stockholm
• Dodahavsrullarna, svensk oversattning , Red av Mikael Winninge , Bibelakademiforlaget, 2017
• Dodahavsrullarna. Innehall, bakgrund och betydelse , Red. av Cecilia Wassen. Stockholm: Atlantis 2012. ISBN 978-91-7353-473-4
• Encyclopedia of the Dead Sea Scrolls . Oxford: Oxford University Press. 2000. Libris e-book . ISBN 978-0-19-538645-5 (inb.)  

• Wise Michael Owen, red (1996). The Dead Sea scrolls: a new translation . A tree clause book. San Francisco: HarperSanFrancisco. Libris 4490595 . ISBN 0-06-069200-6 (inb.)  
• The complete Dead Sea scrolls in English . Penguin classics (Rev. ed.). London: Penguin. 2004. Libris 9206439 . ISBN 0-14-044952-3 (pbk.)  
• The Dead Sea scrolls Bible: the oldest known Bible (1st ed.). San Francisco, Calif.: HarperSan Francisco. 1999. Libris 9501492 . ISBN 0-06-060063-2  
• VanderKam, James C.; Flint Peter W. (2005). The meaning of the Dead Sea scrolls: their significance for understanding the Bible, Judaism, Jesus, and Christianity . London: T&T Clark. Libris 10146553 . ISBN 0-567-08468-X (pbk.)  
• Watson Wilfred G. E., Garcia Martinez Florentino, red (1994). The Dead Sea Scrolls translated: the Qumran texts in English . Leiden: Brill. Libris 7215059 . ISBN 90-04-10048-2 (hft.)  
• Baigent, Michael; Leigh Richard (1991). The Dead Sea scrolls deception . London: Jonathan Cape. Libris 4714433 . ISBN 0-224-02761-1  
• Campbell, Jonathan G. (2002). Deciphering the Dead Sea Scrolls (2. ed.). Malden, Mass.: Blackwell. Libris 8736984 . ISBN 0-631-22992-2 (cased)  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• The Dead Sea Scrolls Foundation
• The Dead Sea Scrolls Study Edition ? en textutgava med engelsk oversattning.
• Dodahavsrullarna som las- och sokbara pa webben .