Europeisk unionsratt
Cotonouavtalet
Partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Vastindien och Stillahavsomradet, a ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, a andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000
Utfardat av	medlemsstaterna
Undertecknat i	Cotonou , Benin
Rattslig grund	art. 310 FEG [ 1 ]
Depositarie	radets sekretariat
Offentliggjort i	EGT L 317 2000
Celexnummer	22000A1215
Juridiskt bindande	ja
Undertecknat	2000-06-23
Ikrafttradande	2003-04-01
Upphorde att galla	2020-12-31
Annan lagstiftning
Utgor en del av	internationella avtal
Status: Gallande unionsratt

Cotonouavtalet , formellt partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Vastindien och Stillahavsomradet, a ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, a andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 , ar ett avtal mellan Europeiska unionen och AVS-staterna (utom Kuba ) som reglerar forhallandet mellan EU och dessa stater, framst pa tullomradet.

Avtalet ar en del i Europeiska unionens handels- och bistandspolitik. Det undertecknades 2000 och ersatte da Lomekonventionerna . Avtalet har fatt sitt namn efter Benins huvudstad Cotonou , dar det slots. Avtalet tradde i kraft den 1 april 2003 och ingicks for en period av tjugo ar med utgangspunkt fran den 1 mars 2000. Avtalet skulle darfor ha upphort att galla den 1 mars 2020 , ^{[ 2 ]} men i borjan av 2020 forlangdes det provisoriskt till slutet av 2020 i vantan pa att ett nytt avtal sluts mellan EU och AVS-landerna. ^{[ 3 ]} I borjan av december 2020 kom EU och AVS-staterna overens om ett nytt partnerskapsavtal, men samtidigt forlangdes Cotonouavtalet till den 30 november 2021 i vantan pa att det nya avtalet ska ratificeras . ^{[ 4 ]}

Cotonouavtalet utgor en viktig del i Europeiska unionens yttre forbindelser . Det syftar till att bekampa och pa sikt utrota fattigdom i AVS-staterna samt att integrera dessa stater i varldsekonomin. ^{[ 5 ]}

Avtalet innebar saval politiskt som ekonomiskt samarbete mellan unionen och AVS-staterna. Exempelvis inkluderar partnerskapsavtalet respekt for manskliga rattigheter, samarbete kring demokrati och fordjupat ekonomiskt samarbete. Darmed utgor Cotonouavtalet en utvidgning av det samarbete som etablerades genom Lomekonventionerna. Cotonouavtalet utgor stommen i unionens samarbete med AVS-staterna.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

1975 undertecknades Lomekonventionen mellan Europeiska gemenskaperna och de 71 AVS-staterna . Konventionen omforhandlades och fornyades tre ganger. Den andra konventionen tradde i kraft 1981, den tredje konventionen tradde i kraft under varen 1985 och den fjarde signerades i december 1989 for en period om tio ar. I samband med etablerandet av den inre marknaden under borjan av 1990-talet fruktade manga bonder i AVS-staterna att de inte skulle klara av att konkurrera med de centralamerikanska staterna, och kravde darfor att de skulle fortsatta att atnjuta fordelaktiga avtal med EU. Den fjarde Lomekonventionen foreskrev darfor att AVS-staterna skulle ha sarskilt tilltrade till den inre marknaden. USA ansag dock att detta inte var forenligt med Varldshandelsorganisationens regelverk och anmalde 1995 arendet till organisationen. 1996 konstaterade WTO att avtalet brot mot organisationens regelverk och satte darmed punkt for EU:s sarskilda bistand till AVS-staterna. USA:s regering var dock inte nojd med det, utan kravde att alla fordelaktiga handelsavtal mellan EU och AVS-staterna skulle upphora. Annu en gang konstaterade WTO att avtalen mellan EU och AVS-staterna brot mot organisationens regelverk. Darfor beslutade EU att inleda forhandlingar med USA genom WTO for att na en overenskommelse. I juni 2000 slots sa slutligen ett nytt avtal mellan EU och AVS-staterna som ersatte de tidigare fyra Lomekonventionerna.

Nytt avtal [ redigera | redigera wikitext ]

Den 3 december 2020 kom Europeiska unionen och Organisationen for stater i Afrika, Vastindien och Stillahavsomradet overens om ett nytt partnerskapsavtal, som kommer att ersatta Cotonouavtalet. Samtidigt kom parterna overens om att forlanga Cotonouavtalet till den 30 november 2021 i vantan pa att det nya partnerskapsavtalet ska ratificeras av medlemsstaterna. ^{[ 4 ]} I mars 2023 hade det nya avtalet fortfarande inte tratt i kraft da Ungern vagrade att ratificera det. ^{[ 6 ]} Det gamla avtalet hade da provisoriskt forlangts till juni 2023. I juni 2023 stod det klart att aven Polen avvaktade ratificering av det nya Cotonouavtalet. ^{[ 7 ]} I juli 2023 enades dock alla EU-lander om avtalet och Europeiska unionens rad kunde saledes ga vidare i processen med att fatta beslut om undertecknande och tillfalligt tillampande av avtalet pa unionens vagnar. ^{[ 8 ] [ 9 ]}

Ett nytt partnerskapsavtal undertecknades den 15 november 2023 i Apia i Samoa . Avtalet tillampas provisoriskt fran och med den 1 januari 2024. ^{[ 10 ] [ 11 ]}

Syfte och innehall [ redigera | redigera wikitext ]

Syftet med Cotonouavtalet ar att fordjupa samarbetet mellan EU och AVS-staterna och att pa sikt bekampa fattigdomen i den sistnamnda gruppen av stater. Cotonouavtalet har ett betydligt bredare innehall an Lomekonventionerna. Samarbetet bygger pa fem pelare. Den forsta pelaren utgor den politiska dimensionen. Den inkluderar exempelvis respekt for manskliga rattigheter och demokratiska reformer. Den andra pelaren bestar av framjandet av tillvagagangssatt som bygger pa aktivt deltagande. Syftet ar att icke-statliga organisationer och lokala myndigheter ska kunna ta pa sig storre ataganden. ^{[ 5 ]} Den tredje pelaren inkluderar utvecklingsstrategier och okad inriktning pa fattigdomsbekampning, medan de fjarde och femte pelarna beror ekonomiskt samarbete och handelssamarbete respektive reformering av det ekonomiska samarbetet. ^{[ 5 ]}

Ratificering [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Cotonouavtalet ska det ratificeras av alla signatarstater i enlighet med deras egna konstitutionella bestammelser for att kunna trada i kraft. ^{[ 12 ]} AVS-staternas ratifikationsinstrument deponerades hos Europeiska unionens rads generalsekretariat, medan ratifikationsinstrumenten fran EU:s medlemsstater deponerades hos AVS-staternas generalsekretariat. ^{[ 13 ]} Avtalet tradde i kraft den forsta dagen i den andra manaden efter att alla EU:s medlemsstater samt atminstone tva tredjedelar av AVS-staterna hade ratificerat avtalet. ^{[ 14 ]}

Cotonouavtalet ingicks for en period av 20 ar och skulle darfor ursprungligen ha upphort att galla den 1 mars 2020. ^{[ 2 ]} Det forlangdes dock i borjan av 2020 till slutet av 2020.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• AVS-staterna

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

EU-portalen ? temasidan for Europeiska unionen pa svensksprakiga Wikipedia.