Claes Ekeblad den yngre
Claes Ekeblad d.y. ikladd Serafimerordens ordensdrakt , samt barandes runt halsen dess riddarkedja samt kommendorstecknet for Nordstjarneorden . Avportratterad av Carl Fredrich Brander .
Titlar
Greve till Stola
Tidsperiod	1737?1771
Foretradare	Claes Ekeblad den aldre
Eftertradare	Claes Julius Ekeblad
Sveriges kanslipresident
Tidsperiod	1761?1765
Utnamnd av	Adolf Fredrik
Yrke	Politiker Ambetsman
Utmarkelser	Riddare och Kommendor av Kungl. Maj:ts Orden (RoKavKMO) Kommendor av Kungl. Nordstjarneorden (KNO) Riddare av Kungl. Nordstjarneorden (RNO)
Personfakta
Fodd	30 mars 1708 Elbing
Dod	9 oktober 1771 (63 ar) Stockholm
Slakt
Fralse- eller adelsatt	Ekeblad
Satesgard	Stola
Far	Claes Ekeblad den aldre
Mor	Hedvig Morner
Slaktingar	Claes Christoffer Ekeblad
Familj
Gift	26 januari , 1741 Stockholm
Make/maka	Eva Ekeblad
Barn	8 barn
Heraldiskt vapen

Greve Claes Ekeblad (den yngre) , fodd 30 mars 1708 i Elbing , dod 9 oktober 1771 , var ett svenskt riksrad, Sveriges kanslipresident 1761?1765 och fran 1769 till sin dod. Han var son till greven och riksradet Claes Ekeblad den aldre och dennes hustru Hedvig Morner . Han var gift med Eva Ekeblad och var bror till Claes Christoffer Ekeblad .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Ekeblad studerade i Uppsala och Abo avensom vid nagra utlandska universitet, bland annat Halle , samt borjade 1726 sin tjanstemannabana sasom extraordinarie i Riksarkivet . 1728 blev han kanslist i Kanslikollegium och 1730 kanslijunkare . Under den pa 1730-talet upplagande partistriden slot han sig, liksom de flesta yngre adelsmannen, till hattarna . Sin politiska bana borjade han egentligen vid 1738?1739 ars riksdag , da han var medlem av sekreta utskottet ; vid 1741 ars riksdag var han redan en av hattarnas basta krafter, som i sekreta utskottet, mindre sekreta deputationen och sasom kanslibitrade i sekretissimum deltog i de allra hemligaste overlaggningarna om krigsplanerna mot Ryssland . Han utnamndes samma ar till kanslirad och i februari 1742 till Carl Gustaf Tessins eftertradare sasom envoye vid franska hovet ? vid den tiden Sveriges viktigaste ministerpost i utlandet. 1744 rappellerades han pa egen begaran fran Frankrike, dar han, for att uppratthalla ambassadens glans, gjort kannbara uppoffringar av sin enskilda formogenhet. Vid 1746 ars riksdag fick han ater en plats i sekreta utskottet.

Vid det viktiga riksradsvalet i december samma ar, da hattpartiet sokte samla sina yppersta krafter i radet, valdes han trots sin ungdom till riksrad. Foljande ar utnamndes han till rikskanslirad , kanslipresidentens narmaste man inom regeringen och kansliet och 1750 darjamte till overstemarskalk . Vid kanslipresidentvalet efter Tessins avgang 1752 fick han sta tillbaka for den nagot yngre Anders Johan von Hopken . Utan att visa nagon harm harover kvarstannade Ekeblad pa sin post och samarbetade troget och utan slitningar med Hopken. Nar sedan denne 1761 tvangs att nedlagga kanslipresidentambetet, fick han ta over platsen. Nar sa vid riksdagen 1765?1766 hattpartiets fall var oundvikligt, forsokte han mildra efterrakningen med detsamma liksom den hotande rafsten med hans egen ambetsforing genom en frivillig avskedsansokan (augusti 1765); den blev aven beviljad, ehuru utan att pension tillerkandes honom och utan att hans ambetsbroder i radet darfor skonades, sasom man dock synes hava forespeglat honom. Redan 1769 efter mossregeringens fall aterinsattes han i radet och pa kanslipresidentplatsen. Han tillhorde numera dem, som fatt ogonen oppnade for vadorna av frihetstidens statsskick och i en forstarkning av konungamakten sago rikets raddning, ehuru hans forsiktiga och lojala vasen icke gjorde honom agnad att deltaga i nagra revolutionara planer. Han fick ej uppleva statsvalvningen, i det att han avled 9 oktober 1771, traffad av slag i sjalva radkammaren.

Claes Ekeblad var en lard och fint bildad man med stora intressen for den vetenskapliga odlingens forkovran. Ar 1740 blev han ledamot av Vetenskapsakademien och 1753 av Vitterhetsakademien ; han utnamndes till kansler 1762 for Kungliga Akademien i Abo och 1770 for Uppsala universitet . Han var darjamte en sallsynt nobel och alskvard manniska. "Ekeblad var visserligen en af de adlaste och aktningsvardaste man inom hattpartiet, delande dess politiska tro men icke dess valdsamhet och egennytta; arbetsam, blygsam, hofsam, icke ett snille af forsta ordningen, men en duglig ambetsman, en varmhjartad medborgare och en man af obeflackad heder" ( Carl Gustaf Malmstrom ). Franske ambassadoren ansag det vara forspilld moda att ens bjuda honom en pension , da han 1765 maste lamna bade ambete och loneformaner. Statsmannaegenskaper i egentlig mening agde han daremot icke. Han hade varken den initiativformaga, politiska blick eller djarvhet, som fordrades for att leda sin samtid in pa reformernas vag eller finna utvag ur svara situationer, och icke heller den hansynsloshet, smidighet och skicklighet i intrigens konst, som kravdes for att med fordel reda sig i 1700-talets kabinetts- och partipolitik. Ocksa forlorade under hans tid kanslipresidentambetet onekligen den karaktar av verkligt regeringschefsambete, som det agt under hans foregangare alltsedan Arvid Horns dagar, under det att den egentliga partipolitiska ledningen mer och mer togs om hand av utom radet staende, oansvariga partichefer.

Barn [ redigera | redigera wikitext ]

1. Claes Julius Ekeblad (1742?1808)
2. Fredrika Ulrika Ekeblad (1745?1771)
3. Hedvig Catharina (1746?1812)
4. Eva Magdalena (1747?1824)
5. Beata Charlotta (1748?1771)
6. Agneta Sofia (1750?1824)
7. Ebba Maria (1752?1839)
8. Brita Lovisa (1754?1755)

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Claes Ekeblad den yngre.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Ekeblad 4. Klas d. y. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Olof Jagerskiold :  Clas Ekeblad i Svenskt biografiskt lexikon (1949)