Citybanan
Allmant
Plats	Sverige
Stracka	Tomteboda ovre - Stockholms sodra
Anslutande linjer	Vastra stambanan , Malarbanan , Ostkustbanan
Organisation
Invigd	2017
Agare	Staten
Infrastruktur­forvaltare	Trafikverket
Trafikoperator	SL
Tekniska fakta
Langd	Tunnel: 6 km, Inklusive anslutningsdelar pa 1,4 km: 7,4 kilometer
Antal spar	Dubbelspar
Sparvidd	1435 mm millimeter (Normalspar)
ATC	ATC-2
Fjarrblockering	Ja, System H
Hogsta hastighet	90 km/h
Elektrifierad	Ja
Matning	15 kV 16 ⅔ Hz ( kontaktledning )
Fakta hamtade fran linjeboken samt trafikledningskarta hos trafikverket.se
Linjekarta   v   ?   r   Malarbanan ▲ Hovsta ( Orebro C ) Ostkustbanan ▲ Sundsvall Tomteboda ▼ Stockholms central Stockholm Odenplan Stockholm City ▲ Stockholms central Stockholms sodra Vastra stambanan ▼ Goteborg

Citybanan ar en cirka sex kilometer lang jarnvagstunnel under Stockholms innerstad . Forbindelsen har dubbla spar samt en service- och raddningstunnel och ar avsedd att separera Stockholms pendeltag fran ovrig tagtrafik genom centrala Stockholm. I banan ingar tva underjordiska stationer, Stockholm City (under T-Centralen ) och Stockholm Odenplan , samt en 1,4 kilometer lang jarnvagsbro i Arstaberg . Officiell byggstart holls 24 januari 2009 och Trafikverkets byggprojekt planerades vara klar vid arsskiftet 2016/2017. Efter det att Trafikverket var fardig tog Region Stockholm over anlaggningen for tester infor invigning. ^{[ 1 ] [ 2 ]} Trafiken pa Citybanan inleddes den 10 juli 2017. ^{[ 3 ]}

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Sammanbindningsbanan [ redigera | redigera wikitext ]

Vastra stambanan oppnades fran Stockholm soderut ar 1860. Sex ar senare oppnade Norra stambanan norrut. Dessa hade var sin station, Stockholms sodra pa Sodermalm och Stockholms norra pa Norrmalm.

For att mojliggora genomgaende trafik byggdes darfor den sa kallade Sammanbindningsbanan som invigdes den 17 juli 1871. Samtidigt som denna banstracka togs i bruk oppnades ocksa Stockholms centralstation . Strackan byggdes nastan helt pa bro eller i tunnel. Det var pa sin tid Sveriges dyraste jarnvagsprojekt (per kilometer) med en kostnad pa tva miljoner riksdaler per kilometer i 1870 ars penningvarde. Enkelspariga jarnvagar brukade kosta 50 000?100 000 kr per kilometer vid denna tid. Jarnvagen har lagts om flera ganger, senaste gangen var nar nuvarande Stockholms sodra byggdes pa 1980-talet. Innan dess skedde en stor ombyggnad pa 1950-talet for att lata jarnvagstrafiken kunna samsas med tunnelbanetrafiken och under 1960-talet da plankorsningen vid Tegelbacken , ”Tegelbackselandet”, ersattes med en planskild korsning. Kapaciteten pa strackan har hojts efter hand, och efter forandringarna ar 2006 av signalsystemet och vaxlarna kunde det ga 24 tag per timme och riktning.

Eftersom en betydande del av alla tagturer i Sverige passerar Stockholm C var kapacitetsbristen genom centrala Stockholm en nationell angelagenhet. 2008 hade 80 procent av persontrafiken utgangsstation eller slutstation i Stockholm. ^{[ 4 ]} Trafikeringen pa alla banor for tag till/fran Stockholm, exempelvis Vastra stambanan , Svealandsbanan , Ostkustbanan och den framtida Ostlanken paverkades av kapaciteten pa strackan. Enligt berakningar kommer Citybanan sjalvt ge plats for 24 tag per timme och riktning vilket skapar mojlighet for 48 tag i timmen genom Stockholm per riktning, det ar dubbelt sa manga som idag. ^{[ 5 ]}

Getingmidjan da och nu [ redigera | redigera wikitext ]

Illustration over Sammanbindningsbanan , 1886. Ett pendeltag kor norrut pa den sa kallade getingmidjan vid Riddarholmen , september 2009.

Tredje sparet [ redigera | redigera wikitext ]

Under en langre period fran 1970- till 1990-talet planerades ett tredje spar, kallat Tredje sparet , for den gamla sammanbindningsbanan for att oka kapaciteten. Planerna lades ner pa 1990-talet till forman for tva nya spar i tunnel, Citybanan. Losningen utreddes ytterligare ar 2006 pa grund av kraftigt okande beraknade kostnader for Citybanan, men lades snart ner igen. En av orsakerna till att tredje sparet valdes bort var att omradet langs med strackan ar historiskt kansligt och av riksintresse, med bland annat Riddarholmskyrkan dar manga svenska kungligheter ligger begravda. En annan var att ett tredje spar inte rackte for att tillgodose tillracklig kapacitet. Det maste koras som enkelspar, som skulle kunna tillata max 8 tag per timme och riktning, men da blir det vantetider. Att bygga tva spar ger mycket battre kapacitet (24 tag per timme och riktning) men det skulle kravt omfattande rivningar pa Riddarholmen vid byggnation i ytlage. Det som finns kvar av "Tredje sparet" ar en paborjad viadukt over Soder Malarstrand (i folkmun kallad "bockfoten") samt cirka 300 meter fardig tunnel under kvarteret Overkikaren . ^{[ 6 ]}

Tidigare trafiksituation [ redigera | redigera wikitext ]

Sodra infarten till Stockholm C har tva spar som trafikeras av regionaltag , godstag och fjarrtag och fore oppnandet av Citybanan aven av pendeltag . Pa 1880-talet trafikerades "getingmidjan" av tio tag/dygn, ar 2011 var det 550 tag/dygn i bada riktningar. ^{[ 7 ]} Fore oppningen passerade upp till 24 tag per timme och riktning i rusning, varav mer an halften var pendeltag. Pa flera av regionallinjerna ut ur Stockholms lan kunde det bara ga ett tag per timme och riktning pa grund av kapacitetsbristen. I och med Citybanans oppning fordubblades kapaciteten.

Planering [ redigera | redigera wikitext ]

Beslutsprocess [ redigera | redigera wikitext ]

Banverket fick i december 2000 i uppdrag av regeringen Persson att planera for en okad kapacitet genom centrala Stockholm. ^{[ 8 ]} Myndighetens utredningarbete ledde fram till att en dubbelsparig tunnellosning forordades, och tillatlighet for losningen gavs av regeringen i mars 2005. ^{[ 8 ]} I maj 2006 nadde Stockholms lans landsting , Banverket och Stockholms stad en overenskommelse om finansiering av projektet. Byggstart planerades till 2008 och den fardiga tunneln skulle sta klar nagon gang mellan aren 2013 och 2016.

Under 2005-2006 startade forberedelsearbeten med ombyggnader av bangarden pa Stockholms central for att bereda plats for arbetstunnlar. Efter valet 2006 tillsatte regeringen Reinfeldt en utredning med hanvisning till de okade kostnaderna for att ater undersoka mojligheten att istallet genomfora en ytsparslosning, som dessutom forordnades pa grund av ett snabbare fardigstallande. ^{[ 9 ]} Den utredning som regeringen tillsatte rekommenderade dock att Citybanan skulle byggas, men ocksa att flera lan och kommuner skulle vara med och medfinansiera investeringen. ^{[ 10 ]} Det avtal som senare tecknades inneholl forutom sammanlagt tva miljarder kronor i medfinansiering fran kommuner och landsting i Uppsala, Sormlands, Ostergotlands, Orebro och Vastmanlands lan, statliga ataganden nar det gallde andra infrastrukturprojekt i regionen. ^{[ 11 ]}

I maj 2007 gav regeringen klartecken att borja bygga Citybanan. ^{[ 12 ]} I juli 2007 skrevs det forsta kontraktet, avseende projektering, och i september 2008 det forsta byggkontraktet, avseende tunnelstrackan Riddarholmen-Sodermalm. ^{[ 13 ]} Officiell byggstart holls 24 januari 2009. Enligt davarande berakningar kravde projektet en byggtid pa atta ar.

Teknik [ redigera | redigera wikitext ]

Lokaltagstrafiken leds genom en sex kilometer lang dubbelsparig tunnel mellan Tomteboda och Sodra station . Tva nya stationer har ocksa byggts, Stockholm City station och Stockholm Odenplan station . Den senare har ersatt stationen Karlberg som stangdes i samband med Citybanans oppnande. ^{[ 14 ]} Banan gar under tunnelbanans spar. Parallellt med jarnvagstunneln byggdes en mindre service- och raddningstunnel.

Banans djupa lage kraver upp till 30 promille lutning. Citybanan ansluter vid Sodra station och anvander de tva norra sparen i stationen. For att tagen ska komma in pa ratt spar soderut har man byggt en bro soder om Arstabergs station som leder norrgaende fjarrtag over pendeltagssparen. Vid Tomteboda har en planskild anslutning anlagts sa att bade pendeltag och fjarrtag kan ga i bada riktningar utan att hindra varandra.

Vertikalt [ redigera | redigera wikitext ]

Stationernas lage i Sveriges huvudstad medfor att endast en liten andel trafikanter foretar en genomresa pa Citybanan. Ovriga anvander stationerna som andpunkt for resan, eller valjer att byta trafikslag till eller fran tunneltag eller i gatuplanet. Citybanans nya stationer forlitar sig pa rulltrappor for vertikal personbefordran. Hissar finns for ett mindre trafikflode med sarskilda behov.

Fakta [ redigera | redigera wikitext ]

Uppgifter enligt broschyren "Citybanan" utgiven av Trafikverket, Stockholms stad, Stockholms lans landsting och SL ^{[ 15 ]} :

• 6 kilometer lang tunnel med dubbelspar for pendeltag.
• Storsta djup blir 45 meter under marken.
• 1,4 kilometer lang jarnvagsbro over sparomradet i Arsta (se Alvsjobagen ).
• 1,8 kilometer nya rulltrappor.
• 6 arbetstunnlar anlaggs.
• 2500 personer kommer att arbeta med tunneln.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2007 beraknades kostnaden bli 16,3 miljarder kronor enligt prisniva i januari 2007, och pengar fordelades pa foljande satt: ^{[ 16 ]}

• Nedlagt for projektering och forberedande arbeten: 1,3 miljarder
• Projektledning och administration: 600 miljoner
• Projektering och produktion, gemensamt inklusive reserv: 2,8 miljarder
• Norra delen inkl. Stockholm Odenplan station : 2,4 miljarder
• Centrala delen inkl. Stockholm City station : 4,2 miljarder
• Sodra delen: 2,1 miljarder
• Jarnvagsarbeten (till exempel spar, el) mm: 1,9 miljarder
• Arstabron-Alvsjo inkl. jarnvagsarbeten: 1 miljard

I en genomgang av projektet av Riksrevisionen som fardigstalldes 2012 beraknades kostnaden for Citybanan bli 19,4 miljarder enligt prisniva i december 2011. ^{[ 17 ]}

Miljo och kvalitet [ redigera | redigera wikitext ]

Citybanan ar ISO-certifierad for miljo, arbetsmiljo och kvalitet. Det betyder att projektet har ett noggrant och systematiserat arbetssatt och att dess verksamhetssystem foljer den internationella standarden for ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljo) samt OHSAS 18001 (arbetsmiljo). Certifieringen agde rum ar 2010 och foljdes upp genom revisionsrapporter varje halvar fram till 2017. ^{[ 18 ]}

Genomforande [ redigera | redigera wikitext ]

Arkeologiska undersokningar [ redigera | redigera wikitext ]

Under sommaren 2011 utforde arkeologer fran Sjohistoriska museet en arkeologisk undersokning av sjobottnen pa och utanfor vastra Riddarholmen . Har mynnar den ostra anslutningen av Soderstromstunnelns sanktunnel ut. For de nodvandiga tunnelarbetena schaktades det en grop som var lika djup som ett attavaningshus ar hogt. ^{[ fortydliga ]}

Under bygget var darfor delar av sjobotten utanfor Riddarholmen torrlagda. Undersokningen var den storsta sedan slutet pa 1970-talet da den sa kallade Riksgropen pa Helgeandsholmen var aktuell och dar man bland mycket annat fann rester av Stockholms stadsmur . ^{[ 19 ]}

Nar utgravningarna avslutades i oktober 2011 hade man hittat cirka 800 foremal. Delar av en bat, sannolikt fran 1700-talet, fanns i gropen men huvudsakligen harrorde fynden fran 1800-talet och fran tiden for Stockholms forsta angbatshamn pa sodra Riddarfjarden. Bland fynden marks vardagsforemal som kritpipor, flaskor, ett stenkrus, mynt och ett dockhuvud i porslin. Ett intressant fynd var en 150 ar gammal snusdosa i massing med gravering "Tillhor Danils Per Perssons Leksand & Romma 1847". Hans identitet kunde faststallas i efterhand. ^{[ 20 ]}

• Funna foremal i urval
• 
  Stenkrus for Seltersvatten
• 
  Dockhuvud i porslin
• 
  Fartygsprisma
• 
  Snusdosa med inskription

Jarnvagsbron Alvsjobagen [ redigera | redigera wikitext ]

Alvsjobagen ar en enkelsparig jarnvagsbro . Den 1,4 kilometer langa bron, som stracker sig mellan Vastberga och Arstaberg i sodra Stockholm , ar en del av Citybanan och en av Sveriges langsta jarnvagsbroar. Bron namngavs efter en omrostning i P4 Radio Stockholm . ^{[ 21 ]} Tidigare trafikerade pendeltag och fjarrtag norrut mot Stockholms central den nyare, vastra Arstabron medan alla tag soderut trafikerade den aldre, ostra Arstabron. I och med Citybanans driftsattning i juli 2017 separerades pendeltag fran ovrig tagtrafik pa Arstabroarna. Vastra Arstabron trafikeras nu av enbart pendeltag och ostra Arstabron av enbart fjarr-, regional-, och godstag. ^{[ 22 ]}

Tunnelbyggen [ redigera | redigera wikitext ]

Citybanan har beskrivits som det mest komplicerade infrastrukturprojektet som har planerats i Sverige i modern tid. ^{[ enligt vem? ]} For den nya jarnvagstunneln kravdes omfattande sprangningsarbeten under Stockholms centrala delar i direkt anslutning till kansliga aldre hus och kansliga infrastrukturanlaggningar som tunnelbanan och ledningstunnlar. ^{[ 23 ]}

Citybanans nya tunnlar delas in i (fran soder) ^{[ 24 ]} :

1. Sodermalmstunneln , bergtunnel mellan Sodra station och Soder Malarstrand , langd 1200 meter
2. Soderstromstunneln , sanktunnel/betongtunnel mellan Soder Malarstrand och Riddarholmen , langd 400 meter
3. Norrstromstunneln , bergtunnel mellan Riddarholmen , Stockholm City station och Norra Latin , langd 1400 meter
4. Norrmalmstunneln , bergtunnel mellan Norra Latin och Observatorielunden , langd 800 meter
5. Vasatunneln , bergtunnel mellan Observatorielunden och Norra Stationsgatan , langd 1870 meter
6. Tomtebodatunneln (jarnvagstunnel) , betongtunnel och betongtrag vid sparomradet i Tomteboda , langd 455 meter

For den cirka 400 meter langa Soderstromstunneln (mellan Soder Malarstrand och Riddarholmen ) kom en mycket avancerad tunnelbyggnadsmetod till anvandning. Anledningen var att bergytan huvudsakligen lag under tunnellaget. Tunneln bestar av tre sanktunnelelement som gjutits i betong, for att sedan sankas ned. Stalskalet som tunneln gjutits i tillverkades i Tallinn for att sedan transporteras over Ostersjon in genom Sodertalje slussar och vidare upp till Malaren dar storre delen av gjutarbetet gjordes. ^{[ 25 ]} De vilar pa fyra stycken betongpalar som gjutits fast i berggrunden. Det hela kan liknas vid en overdackad undervattensbro. ^{[ 26 ]} Nedsankningen av samtliga tre tunnelelement i Soderstrom fardigstalldes den 6 augusti 2013 ^{[ 27 ]} .

For Sodermalms- och Norrmalmstunneln anlades aven langa arbets- och transporttunnlar, bland annat en cirka 200 meter lang tunnel med en oppning vid Soder Malarstrand nara Mariahissen , dels en 700 meter lang tunnel med oppning vid Torsgatan strax vaster om Barnhusbron . ^{[ 28 ]}

Olyckor och dodsfall [ redigera | redigera wikitext ]

Citybanans genomforande var olycksdrabbat. Fran januari 2008 till oktober 2013 intraffade nastan dubbelt sa manga olyckor som projekt Norra lanken som var av jamforbar storlek. ^{[ 29 ]} Citybanan blev 2013 utnamnt till arets samsta bygge av tidningen Byggnadsarbetaren. ^{[ 29 ]} Flera olyckor har dessutom varit dodliga, fram till och med mars 2014 intraffade sex dodsfall kopplat till bygget. ^{[ 30 ]}

Allvarliga driftstorningar [ redigera | redigera wikitext ]

128 dagar efter invigningen fick trafiken stangas av pa grund av ett signalfel, kopplat till de skyddsportar som finns for att hindra vatten att rinna in i tunneln. Problemet medforde att det inte gick att ta sig in eller ut ur tagen vid Stockholms City. Pendeltagen fick under tiden tillfalligt flytta upp pa de sparen forbi Stockholm Central. ^{[ 31 ]}

Ett ar efter invigningen, den 9?12 juli 2018, upptacktes onormalt slitage och rostangrepp pa flera av de tva nya stationernas rulltrappor . Stationerna Stockholm City och Odenplan stangdes helt for allmanheten den 13 juli da nodutrymningsplanen kravde rulltrappor pa grund av stationernas djup under markytan. Konsekvenserna forvarrades da vid denna tid jarnvagstrafiken var avstangd mellan Stockholms sodra och Stockholms Central for ett renoveringsarbete vid Getingmidjan . ^{[ 32 ]} Station Odenplan oppnade sedan igen den 16 juli efter inspektion visat att problemen bara fanns pa ett fatal av rulltrapporna vid den stationen. Dessvarre visade en djupare undersokning att flertalet av de bada stationernas rulltrappor uppvisade stort reparationsbehov. Reparationerna drojde vilket orsakade trafikstorningar under hela det kommande aret. Tva ar efter invigningen, i juni 2019 hade alla felanmalda rulltrappor blivit reparerade. En process angaende ekonomisk kompensation ar inleddes mot saval trapptillverkaren som projektplaneringens undermaliga upphandlingsval. ^{[ 33 ]}

Nya stationer [ redigera | redigera wikitext ]

Stockholm City [ redigera | redigera wikitext ]

Stationen ersatte Stockholms central for pendeltagen och har tva plattformar och fyra spar med uppgangar mot Centralplan vid Scandic Continental i kvarteret Orgelpipan 6 och Vasaplan framfor Arlanda Express . ^{[ 34 ]} Plattformarna ar 255 meter langa och ligger cirka 40-44 meter under gatuniva och 12 meter under plattformen for tunnelbanans bla linje . ^{[ 35 ]}

Stationen har en kilometer glasade plattformsvaggar, dessutom 44 rulltrappor och 17 hissar samt flera trappor att sammanlanka stationen med befintliga stationer for tunnelbana och tag. ^{[ 36 ]}

Stockholm Odenplan [ redigera | redigera wikitext ]

Stockholm Odenplan ar en underjordisk jarnvagsstation for Stockholms pendeltag som byggdes under Odenplans tunnelbanestation i Stockholm . Stationen ersatte Karlbergs station . Stationen ligger under tunnelbanans grona linje pa Odenplan . Den har tva spar och en perrong. Det finns ocksa rulltrappor och hissar direkt till tunnelbanan, vilket gor byten mellan pendeltag och tunnelbana betydligt snabbare an tidigare. Karlbergs stations narmaste tunnelbanestation var inte Odenplan utan S:t Eriksplan.

Stockholm Tunnel Run Citybanan [ redigera | redigera wikitext ]

Lordagen 25 mars 2017 arrangerade Lidingoloppet och Midnattsloppet det 7,6 kilometer langa motionsloppet Stockholm Tunnel Run Citybanan i den parallella service- och evakueringstunneln.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

• Arbeten med Sodermalmstunneln
• 
  Byggarbetena vid Sodra station
  2013-10-10
• 
  Valvgjutning vid Sodra station
  2013-10-10
• 
  Tunnelavsnitt under Hornsgatan
  2013-10-10
• 
  Sodermalmstunneln vy mot Soderstromstunneln
  2013-10-10

• Arbeten med Soderstromstunneln
• 
  Riddarholmen
  2009-03-01
• 
  Service- / raddningstunneln Riddarholmssidan
  2013-04-29
• 
  Huvudtunneln Riddarholmssidan
  2013-04-29
• 
  Den fardiga sanktunneln under Soderstrom
  2013-10-10

• Arbeten med arbetstunneln vid Torsgatan
• 
  Torsgatan
  2009-09-21
• 
  Torsgatan
  2009-09-21
• 
  Torsgatan
  2009-09-21
• 
  Torsgatan
  2009-09-21

• Arbeten med nya stationen Stockholm City, oktober 2012
• 
• 
• 
• 

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Citytunneln , Malmo
• Vastlanken , planerad tunnel under centrala Goteborg
• Jarnvagstunnlar i Stockholm
• Sammanbindningsbanan

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Gunnar Sandin Vagen till citybanan: sparfragan mellan Norr och Soder under 150 ar . Stockholm: Stockholmia 2012. Monografier utgivna av Stockholms stad.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Citybanan .
  Bilder & media

v   ?   r Jarnvagstunnlar i Stockholms lan Jarnvag Arlandabanan  · Citybanan  · Grodingebanan  · Hagalundstunneln  · Henriksdalstunneln  · Malarbanan  · Norrmalmstunneln  · Norrstromstunneln  · Nyboda tunnlar  · Tunnlarna under Eriksdalslunden och Sodersjukhuset  · Tunneln under Fafangan  · Soderstromstunneln  · Sodermalmstunneln  · Sodra tunneln  · Stadsgardstunneln  · Tattbytunneln  · Tomtebodatunneln  · Vasatunneln Tunnelbana Stockholms tunnelbana  · Sodertunneln Sparvag Alvikstunneln  · Tranebergstunneln  · Arstadalstunneln Karta med artiklar  · Kommunikationer i Stockholm   Portal:Stockholm