Logotyp
Citibank
, grundat
1812
som
City Bank of New York
, ar en bank som har verksamhet i flera lander. Banken introducerade ocksa en av de forsta automaterna for pengauttag i
USA
. Citibank ingar i
Citigroup
.
1894 blev Citibank USA:s storsta bank. Banken borjade 1902 sin etablering internationellt och blev darmed den forsta stora amerikanska bank att etablera ett utlandskt kontor. Mellan 1929 och 1933 var
Charles E. Mitchell
bankens ordforande. Under hans ledning expanderade foretaget snabbt och 1930 hade man 100 olika kontor i 23 lander utanfor USA.
James Stillman Rockefeller
var bankens ordforande 1959-1967.
Bankens namn har andrats vid ett antal tillfallen. 1955 andrades det till
First National City Bank of New York
, 1962 till
First National City Bank
och 1976 till sitt nuvarande namn.
Citibank var en av de forsta amerikanska bankerna som pa 1970-talet introducerade bankomater, for att reducera sin kundpersonal och ge tilltrade dygnet runt till konton.
1981 startades ett
dotterbolag
i
South Dakota
for att dra fordel av de nya lagar som hojde delstatens maximalt tillatna rantesats vid lan till 25 procent (den hogsta i nationen).
Citibank kopte ar 2001 ut
Cal-Fed
i
Kalifornien
. Samma ar var banken inblandad i en 45-miljonerdollarstvist rorande felaktigt beraknade forseningsavgifter. Banken lyckades dock genom lobbying i
Kongressen
begransa sadana tvister till 5 miljoner dollar, savida de inte initierats pa federal niva. Manga menar att Citibank fortfarande beraknar forseningsavgifter fel.
I augusti 2004 etablerade sig Citibank i
Texasregionen
genom kopet av
First American Bank of Bryan
.
Idag har Citibank verksamhet i fler an 100 lander och territorium over hela varlden. Mer an halften av bankens 1 400 kontor finns i USA.
