Charles Rogier
Fodd	17 augusti 1800 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  ​eller ​ 12 augusti 1800 [ 4 ] Saint-Quentin  ​eller ​ Frankrike [ 4 ]
Dod	27 maj 1885 [ 2 ] [ 3 ] [ 5 ] Saint-Josse-ten-Noode [ 4 ] , Belgien
Begravd	Saint-Josse-ten-Noodes begravningsplats
Medborgare i	Belgien
Utbildad vid	Universitetet i Liege , 1826 [ 6 ]
Sysselsattning	Politiker , journalist , advokat [ 4 ]
Befattning
Member of the National Congress of Belgium (1830?1831) [ 5 ] Provinsen Antwerpens guvernør (1831?1832) [ 7 ] Ledamot av Belgiens representantkammare (1831?1854) [ 5 ] Provinsen Antwerpens guvernør (1834?1840) [ 7 ] Belgiens premiarminister (1847?1852) Belgiens forsvarsminister (1850?1850) [ 5 ] Belgiens forsvarsminister (1851?1851) [ 5 ] Ledamot av Belgiens representantkammare (1856?1857) [ 5 ] Belgiens premiarminister (1857?1868) Ledamot av Belgiens representantkammare (1857?1863) [ 5 ] Belgiens utrikesminister (1861?1868) [ 5 ] Ledamot av Belgiens representantkammare (1863?1885) [ 5 ] Talman for Belgiens representantkammare (1878?1878) [ 5 ]
Politiskt parti
Liberala partiet
Slaktingar	Firmin Rogier (syskon) [ 5 ]
Utmarkelser
Statsminister i Belgien (1868) [ 5 ] Storkors av Hederslegionen [ 6 ] Storkors av Leopoldorden [ 6 ] Belgiens jarnkors [ 6 ]
Redigera Wikidata

Charles Latour Rogier , fodd 17 augusti 1800 i Saint-Quentin , Frankrike , dod 27 maj 1885 i Saint-Josse-ten-Noode ( Bryssel ), var en belgisk politiker (liberal).

Rogier var en av ledarna vid Belgiska upproret 1830. ^{[ 8 ]} Han var Belgiens premiarminister i tre omgangar, 20 oktober 1832 ?4 augusti 1834 , 12 augusti 1847 ?31 oktober 1852 och 9 november 1857 ?3 januari 1868 . ^{[ 9 ]}

Rogier harstammade fran en belgisk familj som hade flyttat till norra Frankrike. Hans far var officer i Franska armen och omkom i det ryska falttaget 1812, varefter familjen flyttade till Liege dar hans aldre bror Firmin Rogier var verksam vid universitetet . Aven Charles Rogier studerade vid detta universitet och arbetade senare som advokat . Han grundade den politiska journalen Matthieu Laensberg (senare kallad Le politique ) som var riktad mot hollandarna. 1830 deltog han personligen i kampen mot hollandarna i Bryssel och under den allmanna forvirringen i staden bildade Rogier, Andre-Edouard Jolly och Feuillen de Coppin de Falaen 24 september en provisorisk tremannastyrelse under namnet Commission administrative . Rogier var aven ledamot av den sedan tillsatta provisoriska regeringen och verkade i kongressen forst for Ludvig Filips och sedan for hertigen Ludvig Karl av Nemours tronkandidatur.

I juni 1831 blev han guvernor i Antwerpen och i oktober 1832 inrikesminister i Albert Joseph Goblet d'Alviellas kabinett. (Pa grund av att det unga belgiska regeringsarbetet bedrevs annorlunda vid denna tid raknar vissa Goblet d'Alviella och andra kallor Rogier som premiarminister for denna period.) Han atervande 1834 till guvernorsposten i Antwerpen och vann mycket uppskattning under fem ars tid pa posten. Efter att 1840-1841 ha forvaltat departementet for undervisningen och offentliga arbeten i ministaren Joseph Lebeau overtog han i representantkammaren ledningen av den liberala oppositionen. 1847-1852 var han premiarminister och inrikesminister, och Belgien hade till stor del honom att tacka for, att lugnet kunde bevaras under revolutionsaret 1848 . Han genomdrev 1850 en skollag, som stallde mellanskolan under statens ledning och endast lamnade religionsundervisningen at prasterskapet. 1857-1861 var Rogier for tredje gangen premiarminister och inrikesminister. 1861 mottog han utrikesministerportfoljen och stallde sitt land i gott forhallande till kejsare Napoleon III , med vilken han slot 1861 ars handelstraktat.

I januari 1868 uttradde han ur regeringen och inskrankte sig darefter till sin parlamentariska verksamhet, i vilken han smaningom alltmer tradde tillbaka for det liberala partiets nye kraftige ledare, Walthere Frere-Orban . Vid jubelfesten 1880 till firandet av Belgiens 50-ariga sjalvstandighet var Rogier foremal for storstilade hyllningar. Han forfattade 1860 en ny version av nationalsangen Brabanconne under namnet La nouvelle Brabanconne .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]