Charites logo.
Huvudbyggnad i
Berlin-Mitte
.
En ingang till sjukhusets aldre delar.
Charite
i centrala
Berlin
ar ett av
Europas
storsta universitetssjukhus.
[
kalla behovs
]
Charite ar aven namnet pa Berlins medicinska universitet, som ar en sammanslagning av de medicinska fakulteterna vid
Freie Universitat
och
Humboldt-Universitat
. Charite grundades
1710
och ar idag bland annat kant for sin framstaende position vad galler
hjarttransplantationer
.
Ar 1710 hotades Berlin av en
pestepidemi
. Pa order av kung
Fredrik I
paborjades den 13 maj byggarbetena av ett sa kallat karantanhus framfor
Spandowscher Tor
. Detta kom aven efter pestepidemin att anvandas som
hospis
for gamla, tiggare, "utomaktenskapligt gravida" och prostituerade. Senare var huset garnisons- och medborgarlasarett, och utbildningsplats for lakare i militartjanst. Kung
Fredrik Vilhelm I
gav 1727 huset namnet Charite som syftade pa barmhartighetens dygd, da behandlingen pa sjukhuset var kostnadsfri. Nar Charite 1724 anslots till Collegium medico-chirurgicum, en institution for teoretisk undervisning av lakare blev det en for datidens Europa mycket framstaende laroanstalt. Den ovanligt goda utrustningen tillsammans med den skickliga personalen gav sjukhuset varldsrykte som utbildningsplats for medicinare.
Charite har haft manga kanda lakare, som
Emil von Behring
som uppfann botemedlet mot
difteri
,
Robert Koch
som kartlade
TBC
-bakterierna,
Paul Ehrlich
,
Rudolf Virchow
,
Ernst von Bergmann
och
Ferdinand Sauerbruch
som bland annat utvecklade
Sauerbruchprotesen
, en av de forsta rorliga proteserna, och han uppfann aven en lufttryckskammare som gjorde
thoraxkirurgi
mojlig.
Da Berlin efter andra varldskriget delades kom Charite att ligga i
Ostberlin
, i vastra
Mitte
och gransade fran 1961 direkt till
Berlinmuren
. Delningen av staden delade ocksa hogskole- och sjukhuslandskapet. Charite blev det ledande sjukhuset i I
DDR:s
huvudstad och anslots till
Humboldt-universitetet
. I
Vastberlin
gjorde man om sjukhuset
Westend
i
Charlottenburg
till universitetsklinik och byggde aven universitetskliniken i
Steglitz
(Universitatsklinikum Steglitz), bada tillhorde
Freie Universitat
. Aren 1977?1982 byggdes en 21 vaningar hog klinik pa Luisenstrasse, och 1986 beslot
Vastberlins senat
att flytta universitetsmedicinen fran Charlottenburg till
Rudolf Virchow-sjukhuset
i
Wedding
. Den omfattande ny- och ombyggnad som foljde avslutades forst 1998 och gjorde kliniken till den modernaste i Europa.
Efter aterforeningen omorganiserades Berlins hogskole- och sjukhuslandskap. Den 1 april 1995 avskildes Universitatsklinikum Rudolf-Virchow fran Freie Universitat och hamnade under Humboldt-Universitat. Ar 1997 slogs dessa samman till en gemensam medicinsk fakultet och bildade fran 1998 Charite. Det nya namnet lod
Universitatsklinikum Charite der Humboldt-Universitat Berlin
med tillaggen
Campus Mitte
och
Campus Virchow-Klinikum
. I mitten av 2003 omorganiserades Berlins hogskolemedicin pa nytt da Charite slogs samman med Freie Universitats medicinska fakultet. Beslutet kom huvudsakligen som en foljd av delstaten Berlins anstrangda ekonomiska lage. Trots invandningar fran Freie Universitat och universitetskliniken Benjamin Franklin (UKBF) i Steglitz beholl man namnet Charite. Logotypen, baserad pa
Fredrik Vilhelm II
:s handskrift ersattes av ett modernt dubbel-C. Det officiella namnet pa fakulteten som till lika stora delar tillhor bada universiteten, ar Charite ? Universitatsmedizin Berlin.
Ett antal internationellt kanda lakare och vetenskapsman har genom aren verkat vid Charite daribland elva nobelpristagare i fysiologi eller medicin;
- Denna artikel ar, helt eller delvis, en oversattning fran tysksprakiga Wikipedia
