Cessna 172 Skyhawk

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Cessna 172 )
Cessna 172 Skyhawk
En Cessna 172E Skyhawk fran 1964.
Beskrivning
Typ Allmanflygplan
Besattning 1
Forsta flygning 12 juni 1955
Versioner 172, 172A, 172B, 172C, 172D, 172E, 172F, 172G, 172H, 172I, 172J, 172K, 172L, 172M, 172N, 172P, 172Q, 172R, 172S, 172RG,och FR172J
Ursprung USA  USA
Tillverkare Cessna Aircraft Company
Reims Aviation
Antal tillverkade over 44 000 (juni 2017) [ 1 ]
Utvecklad fran Cessna 170
Data
Langd 8,21 meter
Spannvidd 10,92 meter
Hojd 2,68 meter
Tomvikt 649 kg
Max. startvikt 1 089 kg
Motor(er) 1 × Continental O-300 , Lycoming O-320 eller Lycoming O-360
Motoreffekt 145 hk (O-300)
150 hk (O-320)
180 hk (O-360)
Prestanda
Max. hastighet 226 km/h
Rackvidd med
max. bransle
1 065 km
Max. flyghojd 4 300 meter
Lastformaga
Lastformaga 440 kg
Kapacitet 3 passagerare
Ritning

Cessna 172 Skyhawk ar ett fyrsitsigt enmotorigt hogvingat allmanflygplan med noshjul, tillverkat av Cessna Aircraft Company i Wichita , USA och Reims i Frankrike .

Cessna 172 finns i ett flertal versioner med olika motoralternativ och utrustning i cockpit. Aven som 172RG med infallbart landstall. Totalt har over 42 500 Cessna 172 tillverkats, av vilka ca 22 000 var 172N. Cessna 172 ar an i dag ett mycket vanligt skolflygplan som manga piloter har flugit sina forsta timmar i. Cessna 172 ar en direkt efterfoljare till Cessna 170 , som dock hade sporrstall, medan modell 172 har noshjul.

Instrumentpanelen i en Cessna 172.

Tidiga 172:or var mycket lika 170:orna till utseendet, med samma raka stjartparti och samma hoga landstall. Pa senare versioner infordes modifierat landstall, samt en annorlunda bakkropp med fonster. Cessna marknadsforde den nya mojligheten att se bakat som Omnivision . Det slutliga utvecklingssteget, i mitten av 1960-talet var den bakatsvepta stjartfenan som fortfarande anvands. Sjalva kroppen har forblivit i stort sett oforandrad sedan dess, medan uppdateringar har skett av motor och avionik , exempelvis infordes 2005 glascockpit med Garmin G1000 som tillval. Produktionen avbrots i mitten av 1980-talet, men aterupptogs 1996, med modellerna Cessna 172R (motor pa 160 hk/120 kW) och Cessna 172SP (motor 180 hk/135 kW).

De aldre versionerna av Skyhawk levererades med en sexcylindrig Continental O-300A-motor pa 145 hk (110 kW). Senare flygplan kom att levereras med motorer pa upp till 180 hk (135 kW), aven om 150 hk eller 160 hk (110 resp 120 kW) var vanligare. En mindre vanlig modifiering var en 220 hastkrafters Franklinmotor. Cessna byggde aven en version av 172 med infallbart landstall, Cutlass 172RG . Den versionen hade aven omstallbar propeller som tillval. Samma sak med den mer spartanska militara modellen Cessna 172E som saldes till US Army som bevakningsplan.

Reims Rocket , benamnd FR172J byggdes av Reims Aviation fran sent 1960-tal till mitten av 1970-talet och var forsedd med en 210 hk Rolls-Royce -byggd Lycoming IO-360D med direktinsprutning, och omstallbar propeller. Detta ledde fram till modellen R172K Hawk XP vilken byggdes fran 1977 till 1979 i bade Wichita och Reims. Den var forsedd med en Lycoming IO-360K (senare IO-360KB) med direktinsprutning, nedtrimmad till 195 hk, och en omstallbar tvabladig propeller. Denna version ar kapabel till en marschfart pa 130 knop (235 km/h) och har prestanda liknande dem hos Cessna 182 Skylane .

Normal marschfart for en 172 med fast landstall ligger mellan 105 och 125 knop (190 till 225 km/h), beroende pa motoralternativ och effektuttag. Forsedd med flottorer ligger marschfarten runt 85-90 knop.

Skyhawk ar en modell i en stor familj av hogvingade, oftast noshjulsforsedda, enmotoriga flygplansmodeller fran Cessna. Fran de tvasitsiga 150 / 152 (inte langre i produktion) till de mer kraftfulla 182 Skylane , de sexsitsiga 206 Skywagon med dess sju-(atta)sitsiga variant 207 Skywagon och den 14-sitsiga turboprop-modellen 208 Caravan , tillsammans med flera andra modeller som inte langre produceras.

Anvandning inom USA:s statsforvaltning [ redigera | redigera wikitext ]

En variant av Cessna 172, T-41 Mescalero , anvandes som skolflygplan inom USA:s flygvapen och USA:s arme . Varianten T-41A ar standard Cessna 172F, G, H och K. Saval T-41B och T-41C ar utrustade med 210 hp (160 kW) Continental IO-360 motorer.

Tack vare sin hogvingskonstruktion, stabilitet vid laga flyghastigheter och relativt laga stallfart , ar Cessna 172 ett utmarkt flygplan for sok- och raddningsuppdrag, och ar den framsta plattformen for Civil Air Patrols (CAP) operationer. Vissa C-172RG i CAP:s flotta ar utrustade med Satellite Digital Imaging System .

Dessutom opererar United States Border Patrol en flotta som bestar av manga Cessna 172. De ar utrustade for gransbevakning mellan USA och Mexiko .

Militara operatorer [ redigera | redigera wikitext ]

Angola , Bolivia , Chile , Colombia , Dominikanska republiken , Ecuador , El Salvador , Frankrike , Filippinerna , Grekland , Guatemala , Honduras , Indonesien , Irland , Liberia , Nicaragua , Pakistan , Panama , Peru , Saudiarabien , Storbritannien , Sydkorea , Thailand , Trinidad och Tobago , Turkiet och USA .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Kallhanvisningar [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Flight International, 20 juni 2017 (engelska), s. 24.