Cellbiologi eller cytologi ar den del av biologin som beskriver hur organismen fungerar pa cellniva och behandlar cellens bestandsdelar ( organeller ), cellens struktur ( cytoskelett ) och dess enzymatiska processer, exempelvis metabolismen .

Kroppen bestar av ett hundratal olika celltyper, alla med en speciell uppgift. Nar en organism utvecklas, sa sker det genom att ett fatal celler delar pa sig och specialiserar sig till mer specifika funktioner beroende pa vilken vavnad cellen hor till. Cellens utseende och belagenhet bestams av vad den ska ha for funktion. Till exempel ar bukspottkortelns ( pankreas ) insulinproducerande betaceller helt skilda fran hjarnans neuroner , vad galler utseende, produktion (insulin- respektive neurotransmittorer ), placering i kroppen, etc.

Det som styr en cells utseende och funktion ar dess genuttryck , det vill saga summan av de gener som ar aktiva i en cell for tillfallet. Generna kodar for olika proteiner , som kan ha olika funktioner i kroppen:

• Strukturella proteiner bygger upp cellens cytoskelett och organeller.
• Enzymer ar en grupp proteiner som kan paverka omsattningen eller nedbrytningen av andra amnen i cellen.
• Vissa proteiner fungerar som transkriptionsfaktorer , som styr vilka gener som skall uttryckas av cellen.
• Vissa proteiner fungerar som ligand eller signalsubstans for olika receptorer .

I cellbiologisk forskning forsoker man ta reda pa hur en viss celltyp fungerar, till exempel vilka mekanismer ligger bakom insulinfrisattningen fran betacellerna i pankreas.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Autofagi
• Cytologi
• Cytopatologi
• Fysiologi
• Molekylarbiologi

Noter och referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Alberts, Bray, Johnson, Lewis, Raff, Roberts & Walker; Essential Cell Biology , Garland Publishing, New York (1998). ISBN 0-8153-2971-7
• Scholia har publikationer om Cellbiologi