Carsten Hauch

Carsten Hauch
	Carsten Hauch
Fodd	12 maj 1790 ; Haldens kommun , Norge
Dod	4 mars 1872 (81 ar) ; Rom
Begravd	Protestantiska kyrkogarden
Medborgare i	Danmark
Utbildad vid	Kopenhamns universitet
Sysselsattning	Poet , universitetslarare , forfattare , dramatiker , zoolog
Arbetsgivare	Kopenhamns universitet ; Kiels universitet
Maka	Rinna Hauch ; (g. 1829?)
Barn	Adam Hauch (f. 1836) ; Ludvig Alfred Hauch (f. 1845)
Foraldrar	Frederik Hauch
Utmarkelser
	Dannebrogsmannens hederstecken (1856) ; Kommendor av Dannebrogorden (1867)
	Redigera Wikidata

Johannes Carsten Hauch, fodd 12 maj 1790 i Fredrikshald , dod 4 mars 1872 i Rom , var en dansk diktare, dramatiker, psalm- och romanforfattare, professor i litteratur i Kiel och estetik i Kopenhamn .

Hauch foddes i Fredrikshald i Norge, dar hans far da var stiftsamtman, flyttade 1803 till Kopenhamn, deltog 1807 under huvudstadens bombardemang i livjagarkarens utfall, blev student 1808 och magister 1820. 1821 blev Hauch filosofie doktor pa en avhandling i jamforande anatomi. Samma ar reste han till Paris och uppeholl sig de foljande aren i Frankrike och Italien. I Neapel blev i mars 1825 hans fot amputerad ovanfor ankeln, sedan han lange lidit av sviterna efter ett skorpionbett. Efter operationen forsokte han bega sjalvmord. Under vistelsen i Rom 1826 vande Hauch, under intryck av stadens skonhet och poesin, tillbaka till livet. Han reste hem over Dresden och Lauenborg , kom till Danmark 1827 och blev strax anstalld som lektor vid akademin i Sorø . 1846-1848 var han professor i nordiska sprak och litteratur i Kiel , 1851 blev han Adam Oehlenschlagers eftertradare som professor i estetik i Kopenhamn, och han var 1858-1859 meddirektor vid Det Kongelige Teater samt 1860-1871 censor dar. Han avled i Rom, dar han ligger begraven pa den protestantiska kyrkogarden. ^[
11
]

Hauchs forsta diktning tog sitt ursprung i den danska och tyska hogromantiken. Adam Oehlenschlager och Novalis jamte naturfilosoferna var hans laromastare. Hans tidigaste dikter ar mytiska till innehallet och tunga i formen, hans aldsta dramer, Rosaura , Reisen til Ginnistan och Phantasiens Magt , uttryck for ett upprivet ynglingasinnes sjalvplagerier. Forfattare till yrket blev han forst efter sin svara sjukdom i utlandet. I Dramatiske Værker (tre band, 1828-1830) odlar han det psykopatologiska dramat, fordjupar sig i problematiska och lidande manliga naturer. Hans framsta verk fran denna tid ar dramat Tiberius i Shakespeares stil, forfattat i Rom. Som tragediforfattare fortsatte han under de foljande decennierna med en mera klarnad produktion. De framsta av dessa ar de nationella dramerna Svend Grathe (1841) och Marsk Stig (1850). Nara beslaktat med dem ar Hauchs popularaste skadespel, Søstrerne paa Kinnekullen (1849), om guldets demoniska makt over sjalen, en aventyrsdikt med bilder av svenskt allmogeliv vid Vanern. Av en lattare typ an dessa allvarstyngda alster ar Hauchs senare skadespel, paverkade av Eugene Scribes historiska dramer: Tycho Brahes Ungdom (1852), Kongens Yndling (1858), Henrik af Navarra , med flera. ^[
12
]

1834 borjade Hauch sin romandiktning med Vilhelm Zabern , historiska interiorer fran Kristian II:s dagar, Guldmageren (1836), vars miljo ar 1700-talets Mellaneuropa, En polsk Familie (1839), en tragiska framstallning av foserlandskarleken, Slottet vid Rhinen (1845), om motsattningar mellan det djupare sinnet och den ytliga livsaskadningen, Robert Fulton (1853), om geniets strid for att vara till pa sitt eget vis, samt Charles de la Bussiere (1860), fran franska revolutionens tid. Dessutom marks tva pastischer efter islandsk sagalitteratur: Saga om Thorvald Vidførle (1849) och Fortælling om Haldor (1864). ^[
12
]

Det framsta i Hauchs forfattarskap ar hans lyrik: Lyriske Digte (1842), 'Lyriske Digte og Romancer (1861), Valdemar Seier (1862) och Nye Digtninger (1869). Har finns ballader, visor och dityramber, som tillhor danska poesins klenoder. Dett vittnar om ett provat sinnes djupa erfarenheter och uttrycker en fran varldsligheten bortvand sjals evighetstro. Hauch har samlat sina estetiska avhanldingar i tre band (1859-1869), varav de vardefullaste handlar om den romantiska poesin och dess forutsattningar. Marklig ar ocksa hans avhandling om Njalssaga , vilken han betraktar narmast som en roman. Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12, s. 761-62.

Som psalmforfattare ar han representerad i danska Psalmebog for Kirke og Hjem . Han var far till Ludvig Alfred Hauch .

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

Lyriske Digte (1842)
Lyriske Digte. Anden forøgede udgave (1854)
Lyriske Digte og Romancer (1861)
Nye Digtninger (1869)

Oversattningar till svenska

Wilhelm Zabern: en autobiografi innehallande hittills okanda berattelser ifran Christian den andres tid (anonym oversattning, Hjerta, 1839)
Gustaf Adolf och Seaton eller Skymf och upprattelse: skadespel i 2 akter (efter C. Hauch av S. A. Hedlund , Bonnier, 1852)
Benjamin de Geer eller Den siste Alchemisten: romantisk berattelse (anonym oversattning?, Bonnier, 1857)

Psalmer

Min Gud befaler jeg min vej , oversatte Paul Gerhardts tyska psalm
Jeg ved, pa hvem jeg bygger , bearbetat tidigare oversattning av Ernst Moritz Arndts tyska psalm
Sig manen langsomt hæver , oversatte Matthias Claudius tyska psalm

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Johannes Carsten Hauch, last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Brockhaus Enzyklopadie , Carsten Hauch. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , Carsten Hauch, licens : oppen licens. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] las online , Encyclopædia Britannica . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Store norske leksikon , Johannes Carsten Hauch. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хаух Йоханнес Карстен”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Peter Emanuel Hansen, Гаух, Иоганнес-Карстен , Entsiklopeditjeskij slovar'. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Carsten_Hauch , last: 14 juli 2023. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Carsten_Hauch , last: 13 juli 2023. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12, s. 760-761.
^ [ a b ] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12, s. 761.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Den danske Salmebog Online
Hauch, 1. Johannes Karsten i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

[c47aae71b4fa5d013450a50ec08e1ae2f04d2063-1] [ a b ] Encyclopædia Britannica , Johannes Carsten Hauch, last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}

[30721c664fa64ea3a8a5c39f0e26da4201d068cf-2] [ a b ] Brockhaus Enzyklopadie , Carsten Hauch. ^{[kalla fran Wikidata]}

[112682a145bcdd5ed4002765a8fb3212ae20f3ac-3] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , Carsten Hauch, licens : oppen licens. ^{[kalla fran Wikidata]}

[ddb462d0d84b2537b6c5e525f3094f718ea35ae3-4] [ a b ] las online , Encyclopædia Britannica . ^{[kalla fran Wikidata]}

[19548f4858a4d54f3dcf026f177a018281ea43e5-5] Store norske leksikon , Johannes Carsten Hauch. ^{[kalla fran Wikidata]}

[5945ef6ca7188f4cee2c2fd01ea65327e1c41c6d-6] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хаух Йоханнес Карстен”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. ^{[kalla fran Wikidata]}

[6dbe318adb2feb0cca689d4f092cfdb06c0e73c8-7] [ a b ] Peter Emanuel Hansen, Гаух, Иоганнес-Карстен , Entsiklopeditjeskij slovar'. ^{[kalla fran Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-8] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . ^{[kalla fran Wikidata]}

[1bbbaf60f40050d1a068d85410154eeab2e4953e-9] Carsten_Hauch , last: 14 juli 2023. ^{[kalla fran Wikidata]}

[5a6b9ac44bf3f75dd6281d964df04b5f07a392a5-10] [ a b ] Carsten_Hauch , last: 13 juli 2023. ^{[kalla fran Wikidata]}

[11] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12, s. 760-761.

[SU761-12] [ a b ] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12, s. 761.

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]

[ 11 ]

[ 12 ]