Carl Theodor Dreyer Nilsson
(mest kand som
Carl Th. Dreyer
eller
Carl Dreyer
), fodd
3 februari
1889
i
Kopenhamn
, dod dar den
20 mars
1968
(i stadsdelen
Frederiksberg
), var en av
dansk
filmregissor
och
manusforfattare
med svenskt pabra. Trots en blygsam produktion (14 langfilmer och atta kortfilmer under 44 ar, varav bara fem langfilmer efter stumfilmstiden) betraktas han som en av varldens framsta filmregissorer,
[
7
]
[
8
]
[
9
]
[
10
]
vars bildsprak paverkat regissorer som
Alfred Hitchcock
,
Ingmar Bergman
,
Robert Bresson
,
Andrej Tarkovskij
,
Jean-Luc Godard
,
Alain Resnais
och landsmannen
Lars von Trier
.
Carl Th. Dreyer foddes i Kopenhamn som utomaktenskaplig son till den skanska hushallerskan Josefine Bernhardine Nilsson och hennes arbetsgivare, den i Skane bosatte danske godsagaren Jens Christian Torp.
[
11
]
Eftersom Torp var gift och forbindelsen skulle hallas hemlig, overlamnades pojken for adoption. Tva ar senare blev Josefine Nilsson gravid igen, men dog under ett abortforsok.
[
11
]
Under sina tva forsta ar vistades Dreyer pa barnhem i Kopenhamn innan han slutligen adopterades av
typografen
Carl Theodor Dreyer och hans maka Inger Marie, fodd Olsen. De gav pojken samma fornamn som adoptivfadern. Carl hade ett gott forhallande till sin adoptivfader, men kom aldrig overens med sin adoptivmor. Om adoptivfamiljen har Carl Th. Dreyer sjalv skrivit att den ”lat mig standigt veta att jag maste vara tacksam for den mat jag fick, och att jag inte hade ratt att stalla nagra som helst krav, eftersom min mor smitit fran att betala for mig genom att lagga sig ner och do."
[
11
]
Efter de forsta aren i kommunal skola kostade dock adoptivforaldrarna pa honom utbildning vid den valansedda privatskolan Frederiksberg Realskole. Enligt personer som var hans klasskamrater var han bade begavad och flitig, men samtidig aven elegant skarp och ironisk.
[
11
]
Efter att ha vantrivts som kontorist och bokhallare pa tva olika foretag lyckades han 1910 fa anstallning som journalist pa
Berlingske Tidende
och darefter pa
Ekstra Bladet
.
[
11
]
Vid sidan av journalistiken skrev han fyra filmmanus for ett litet produktionsbolag, och detta ledde till att han 1913 anstalldes av
Nordisk Film
, forst for att forbattra textskyltarna pa bolagets stumfilmer, och sedan for att bade bedoma insanda manuskript. Under den perioden skrev han dessutom drygt 30 filmmanus sjalv, varav 20 blev film.
[
11
]
1918 gav Nordisk Film honom chansen att regissera sin forsta film,
Presidenten
, som fick premiar 1919 och som delvis spelades in pa Gotland.
[
11
]
Nordisk Film borjade dock fa dalig ekonomi och bolagets filmproduktion sjonk rejalt, sa 1920 for han till Sverige och gjorde komedin
Prastankan
for
Svensk Filmindustri
. 1921-1925 gjorde han nagra filmer i Berlin, Kopenhamn och Oslo for olika filmbolag. Hans genombrott kom med den danska komedin
Du skal Ære din Hustru
(1925), som han gjorde for filmbolaget Palladium. Nar den filmen visades i Paris for olika filmbolagsdirektorer och kritiker blev de mycket begeistrade, och han erbjods arbete i Paris for Societe generale de Films. Detta ledde till hans stora internationella genombrott 1928 med den numera klassiska filmen om
Jeanne d'Arc
:
En kvinnas martyrium
.
[
11
]
Dreyers forsta ljudfilm var
Vampyren
som han gjorde 1932 i Tyskland. Men filmen blev ingen publikframgang och Dreyer atervande till Danmark. Forst 1943 foljde nasta film,
Vredens dag
. 1955 kom sa filmen
Ordet
, efter
Kaj Munks
skadespel, vilken tilldelades
Guldlejonet
vid filmfestivalen i Venedig.
Innan
Lars von Trier
slog igenom var Dreyer den mest kande danske filmregissoren. Filmerna ar
expressionistiska
med manga psykologiska skrackmotiv och genomsyrade av Carl Theodor Dreyers religiosa uppgorelser.
Till Dreyers minne utdelar Carl Th. Dreyers Minnesfond i Kopenhamn arligen den 3 februari
Dreyerpriset
till filmskapare inom dansk film. Priset instiftades 1992.
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
,
las online
, last: 10 oktober 2015,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
RKDartists
, Carl Theodor Dreyer, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
SNAC
, Carl Theodor Dreyer,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Дрейер Карл Теодор”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Дрейер Карл Теодор”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 27 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.acmi.net.au
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Bright Lights Film Journal: Carl Dreyer -
Day of Wrath, Order and Gertrud
Lankad 2012-07-20
- ^
Kamera.co.uk: Carl Dreyer
Lankad 2012-07-20
- ^
The Criterion Collection: Carl Th. Dreyer
Lankad 2012-07-20
- ^
The Passion of Joan of Arc review by
Arkiverad
6 februari 2013 hamtat fran the
Wayback Machine
.
Roger Ebert
- ^ [
a
b
c
d
e
f
g
h
]
Carl Th. Dreyer - Liv og verk: Lang biografi
Arkiverad
21 oktober 2010 hamtat fran the
Wayback Machine
. Lankad 2012-07-20