Carl Gustav Jacob Jacobi
, fodd
10 december
1804
i
Potsdam
, dod
18 februari
1851
i
Berlin
, var en
tysk
matematiker
, bror till
Moritz Hermann von Jacobi
.
Jacobi blev 1824
docent
i matematik vid
Berlins universitet
samt 1827
extraordinarie
och 1829 ordinarie
professor
i matematik vid universitetet i
Konigsberg
. Pa grund av sjukdom erholl han 1843
avsked
och levde darefter, sysselsatt med vetenskapliga forskningar, dels i
Italien
, dels i Berlin, dar han aven holl forelasningar.
Jacobis undersokningar strackte sig till nastan alla delar av den matematiska vetenskapen, men hans egentliga livsgarning var att jamte
Niels Henrik Abel
ha grundlagt en av den hogre analysens viktigaste teorier, laran om de
elliptiska funktionerna
. Visserligen hade redan forut
Legendre
pa grundval av
Eulers
,
Lagranges
och
Landens
undersokningar framstallt en teori for de elliptiska
integralerna
, men pa ett satt som inte tycktes medge nagon vidare utveckling av denna teori.
Abel och Jacobi forsokte ungefar samtidigt och oberoende av varandra att omvanda det av Legendre behandlade problemet. De betraktade alltsa inte integralen som en funktion av den ovre gransen, utan i stallet denna grans som funktion av integralen. Darmed var uppslaget givet till teorin for de elliptiska funktionerna. Bland de delar av teorin, som sarskilt tillhor Jacobi, kan namnas inforandet av
Jacobis thetafunktioner
, med hjalp av vilka han lyckades pa ett enkelt och alldeles nytt satt harleda flera av de elliptiska funktionernas egenskaper.
Inom den
hogre aritmetiken
sysselsatte sig Jacobi bland annat med sonderdelning av tal i 2, 4, 6 eller 8
kvadrater
och med teorin for
determinanter
, i synnerhet med djupgaende undersokningar av
Jacobimatrisen
och dess
determinant
. Integralrakningen har honom att tacka for reduktion och berakning av flera dubbel- och multipelintegraler. Inom
variationskalkylen
visade han, att vid diskussionen av andra variationen inga andra integrationer behover utforas an de for bestammande av forsta variationen nodvandiga.
Aven inom
geometrin
kom han med flera viktiga satser, till exempel rorande ytors krokningsforhallanden och geodetiska linjer samt egenskaper hos ytor av andra graden och dubbeltangenter till
algebraiska
kroklinjer. Inom den tillampade matematiken upptackte han bland annat den markliga satsen, att aven en olikaxlig
ellipsoid
, bestaende av en homogent
fluid
, kan likformigt rotera kring en fast axel.
Jacobi invaldes 1836 som utlandsk ledamot av
Kungliga Vetenskapsakademien
och blev 1844 ordinarie ledamot av
Preussiska vetenskapsakademien
.
Asteroiden
12040 Jacobi
ar uppkallad efter honom.
[
10
]
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
Nordisk familjebok
,
Jacobi, 2. Karl Gustav Jakob
, 1904?1926.
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
,
las online
, last: 10 oktober 2015,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
MacTutor History of Mathematics archive
, last: 22 augusti 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Encyclopædia Britannica
, Carl Jacobi, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Якоби Карл Густав Якоб”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
www.accademiadellescienze.it
, last: 1 december 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Moritz Cantor
,
Jacobi, Carl Gustav Jacob
, vol. 50, Allgemeine Deutsche Biographie volym 50, 1905, s. 598?602.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Tjeckiska nationalbibliotekets databas
, last: 8 februari 2024.
[kalla fran Wikidata]
- ^
List of Royal Society Fellows 1660-2007
,
Royal Society
, s. 187,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
catalogues.royalsociety.org
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
”Minor Planet Center 12040 Jacobi”
(pa engelska). Minor Planet Center
.
https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12040
. Last 1 juni 2023
.