Carl Gustaf Estlander
Carl Gustaf Estlander malad av Albert Edelfelt
Fodd	31 januari 1834 [ 1 ] [ 2 ] Kristinestad  ​eller ​ Lappfjard [ 3 ]
Dod	28 augusti 1910  (76 ar) Helsingfors
Medborgare i	Storfurstendomet Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet Vaasan lyseon lukio
Sysselsattning	Universitetslarare , romanist , litteraturvetare , konsthistoriker [ 4 ] , politiker
Arbetsgivare	Helsingfors universitet
Barn	Bernhard Estlander (f. 1863) Erik Estlander (f. 1871)
Foraldrar	Jacob Jonas Estlander
Slaktingar	Jakob August Estlander (syskon)
Utmarkelser
Sankt Annas orden, tredje klass (1873) [ 5 ] Sankt Stanislausorden, andra klassen (1881) [ 5 ] Sankt Annas orden, andra klass (1883) [ 5 ] Riddare av Nordstjarneorden (1887) [ 5 ] Sankt Vladimirs orden, fjarde klassen (1894) [ 5 ]
Redigera Wikidata

Carl Gustaf Estlander , fodd 31 januari 1834 i Lappfjard , Finland , dod 28 augusti 1910 i Helsingfors , var en finlandssvensk estetiker, konstkritiker och publicist.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Estlander var son till Lappfjards kyrkoherde Jakob Jonas Estlander (fodd 5 november 1785 i Vasa , dod 10 mars 1854 i Lappfjard ) och Maria Elisabet Rislachius (fodd 16 juni 1800 i Nedervetil , dod 18 juli 1843 i Lappfjard). Carl Gustaf Estlander var bror till Jakob August Estlander och far till Bernhard Estlander . Han var aven kusin till Yrjo Koskinen .

Estlander blev 1850 student i Helsingfors, agnade sig at historiska, filologiska och estetiska studier, blev filosofie kandidat 1856 och promoverades till magister (primus) 1857. Efter att ha avlagt licentiatexamen 1859 och disputerat dels for doktorsgrad (1858) om " Richard Lejonhjarta i historien och poesin", dels for docentur (1859) om "Folksangerna om Robin Hood ", foretog han 1859-1860 en resa till Danmark, Tyskland, Belgien och Frankrike for att idka konststudier. Under franvaron fran hemlandet utnamndes han till docent i estetik och modern litteratur 1860 och promoverades samma ar till doktor i historiskfilologiska fakulteten. 1861-1862 forestod han professuren i estetik och modern litteratur samt gjorde 1863-1865 med offentligt understod en resa till Danmark, Tyskland, Frankrike, England, Italien och Spanien, med uppgift att studera bildande konst och medeltidens litteratur (Tristansagan, de ossianska traditionerna med mera). Varen 1866 holl Estlander i Helsingfors en rad populara forelasningar over de bildande konsternas historia och utgav 1867 i Stockholm ”De bildande konsternas historia fran slutet af adertonde arhundradet till vara dagar’”, vilket utgjorde frukten av hans omfattande konststudier. Nar Fredrik Cygnaeus 1867 fick avsked sasom emeritus, forordnades Estlander att foresta dennes professur, och efter att 1868 ha disputerat over ”Bidrag till den provencaliska litteraturens historia” utnamndes han samma ar till professor i estetik och modern litteratur. Estlander fick 1891 kanslirads och 1898 statsrads titel. Samma ar upphojdes han i adligt stand och tog avsked fran professuren. Estlander har i "Litterar tidskrift" 1864 meddelat flera uppsatser fran sina resor i utlandet och i "Acta societatis scientiarum fennicse", till och med VIII, utgivit ”Poema del Cid i svensk ofversattning med kritisk och historisk inledning” (1863) samt ”Pieces inedites du roman de Tristan, precedees de recherches sur son origine et son developpement” (1866).

Estlander var en av de mest kunniga inom estetiska vetenskapen i Norden under sin samtid. Detta har han lagt i dagen inte blott genom ovannamnda skrifter, sarskilt "De bildande konsternas historia" ^{[ 6 ]} , som bade i forskning och oversiktlig klarhet, i sunda omdomen och personlig stil av samtiden ansags vara ar ett sardeles utmarkt arbete, utan aven genom flera senare arbeten. Sarskilt torde, sasom i Sverige mera kant, fa papekas hans medarbetarskap i "Tidskrift for bildande konst och konstindustri" (1875-1876) och hans bidrag till "Nordiskt konstnarsalbum" (1878-1879). Till sina gamla studier over den vasteuropeiska konstens historia atervande han i den omsorgsfullt utarbetade monografin ”Hippolyte Flandrin, hans lefnad och verk” (1890). Medeltidens litteraturhistoria behandlade Estlander i Vitterhetens utveckling hos de nyare folken i medeltiden (1900). Estlander var dessutom en tongivande rost inom det svenskvanliga partiet i Finland. Sasom sadan var han outtrottlig i sitt nit att soka uppehalla det andliga sambandet mellan Finland och Sverige. Redan tidigt blev Estlander publicist. Under sommaren 1856 redigerade han "Helsingfors tidningar" och var 1862-1863 medlem i redaktionen av Helsingfors Dagblad , i vars grundlaggande han aven deltagit. Dar granskade han 1869 Yrjo Koskinens ”Finlands historia”. Men sin storsta betydelse i detta hanseende ager han sasom utgivare (till och med 1886) av Finsk tidskrift for vitterhet, vetenskap, konst och politik , vars forsta hafte utkom i oktober 1876. Han gjorde denna publikation till ett centralorgan for det litterara arbetet pa svenskt sprak i Finland och utvecklade i densamma stor produktivitet sasom artikelforfattare och kritiker. Mot den inom den nordiska skonlitteraturen pa denna tid framtradande naturalismen vande han sig med stor skarpa, medan han a andra sidan ogillade de romantiske epigonernas innehallsfattiga ordpral. En vidlyftigare granskning agnade han at naturalismen i ”Naturalismen enligt Zola” (akad. program 1891).

Estlander har verkat for den finlandska konstens utveckling sasom sekreterare i Finska konstforeningen 1869-1876 och sasom dess ordforande 1878-1896. Tillika har han verksamt arbetat for konstindustrins uppkomst. I en broschyr, ”Den finska konstens och industrins utveckling hittills och hadanefter” (1871), forordade han en anslutning mellan konsten och konstindustrin. Narmare belystes fragan i ”Vid konstflitens hardar” (1875), vari han meddelade iakttagelser om den konstindustriella undervisningen i vastra Europas kulturlander. Till samma omrade hor ”Om teckningskonsten och metoderna att lara den” (1875). Han var en av stiftarna av "Foreningen for konstfliten i Finland" och dess vice ordforande 1876-1882, ordforande i kommitten for ombildning av sondags- och aftonskolorna samt tekniska realskolorna 1874, vars sakrika betankande av 1876 han redigerade, samt i kommitten for uppgorande av forslag till instruktion for en "Overstyrelse for manufaktur- och bergvasendet" 1879. Han var ledamot i skolkommitten av 1879, den ena av representanterna for Helsingfors' universitet vid lantdagen 1882 och konsultativ ledamot i Overstyrelsen for skolvasendet 1879-1902. Hans i "Finsk tidskrift” 1887 publicerade uppsats ”Min stallning i sprakfragan” foranledde en haftig polemik fran hans fennomanska motstandare, varemot han festligt hyllades av sina meningsfrander. Han var 1885 en av grundlaggarna av Svenska litteratursallskapet i Finland , vars verksamhet han ledde sasom styrelsens ordforande till 1897, varefter han valdes till sallskapets hedersordforande. I dess "Forhandlingar och uppsatser" publicerade han bland annat ”J. L. Runebergs estetiska asikter” (2 haften) och ”Arwidsson som publicist i Abo” (8 haften). Han redigerade normalupplagan av ”J. L. Runebergs skrifter” (1899-1902), som avslutades med ”Runebergs skaldskap. Kritiska studier.” Ett urval av Estlanders uppsatser utkom 1905 under titeln ”Fran flydda tider”. Estlander var ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhallet i Goteborg (1878), hedersledamot av Akademien for de fria konsterna (1885) samt ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1890), Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (1904), samt Vetenskapsakademien (1907). Vid hans 70-arsdag (1904) slogs en medalj over honom.

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Carl Gustaf Estlander (1914), Skrifter av C. G. Estlander. 1, Uppsatser om Johan Ludvig Runeberg. , Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland , Helsingfors, Wikidata   Q113396225 , ISSN 0039-6842 , https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022105  
• Carl Gustaf Estlander (1915), Skrifter av C. G. Estlander. 2, Uppsatser i litteratur och konst samt allmanna amnen : 1 : aren 1864-81 , Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland , Helsingfors, Wikidata   Q113396237 , ISSN 0039-6842 , https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022104  
• Carl Gustaf Estlander (1919), Skrifter av C. G. Estlander. 2, Uppsatser i litteratur och konst samt allmanna amnen : 2 : aren 1882-93 , Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland , Helsingfors, Wikidata   Q113519132 , ISSN 0039-6842 , https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022091  
• Carl Gustaf Estlander (1921), Skrifter av C. G. Estlander. 2, Uppsatser i litteratur och konst samt blandade amnen : 3 : aren 1893?1910 , Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland , Helsingfors, Wikidata   Q113518942 , ISSN 0039-6842 , https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022047  
• Carl Gustaf Estlander ; Tancred Borenius (1925), Skrifter av C. G. Estlander. 3, De bildande konsternas historia fran slutet av adertonde arhundradet till 1867 , Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland , Helsingfors, Wikidata   Q113518971 , ISSN 0039-6842 , https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022064  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Estlander 2. Karl (Carl) Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

Ovriga kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Carl Gustaf Estlander i 375 humanister 25.4.2015, humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet
• ”Estlander, Carl Gustaf” . Biografiskt lexikon for Finland . Helsingfors: Svenska litteratursallskapet i Finland . 2008?2011. URN:NBN:fi:sls-4671-1416928957277   "
• Magnus Gottfrid Schybergson (1916), Carl Gustaf Estlander : levnadsteckning / M. G. Schybergson , Skrifter utgivna av Svenska litteratursallskapet i Finland , Helsingfors, Wikidata   Q113396243 , ISSN 0039-6842 , https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022100  
• ”Carl Gustaf Estlander” . Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgava . Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb , Svenska litteratursallskapet i Finland . 2014?2020 . http://edelfelt.sls.fi/personer/812/estlander-carl-gustaf/ .