Carl Hederstierna
Sveriges utrikesminister
Tid i befattningen 19 april 1923 – 11 november 1923
Statsminister	Ernst Trygger
Foretradare	Hjalmar Branting
Eftertradare	Erik Marks von Wurtemberg
Konsultativt statsrad
Tid i befattningen 29 maj 1906 – 7 oktober 1911
Statsminister	Arvid Lindman
Ledamot av Forsta kammaren i Sveriges riksdag
Mandatperiod 1922 ? 1928
Valkrets	Stockholms lans valkrets
Uppdrag i riksdagen
Vice ordforande i forsta lagutskottet (1922?1928)
Ordforande i
1925 ars polisutskott
Ledamot av Andra kammaren i Sveriges riksdag
Mandatperiod 1918 ? 1921
Valkrets	Hallands lans valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av forsta lagutskottet (1919?1921) Ledamot av 1918 ars fattigvardsutskott Ledamot av 1920 ars folkforbundsutskott
Fodd	Carl Fredrik Wilhelm Hederstierna 1 december 1861 Horeda forsamling , Jonkopings lan
Dod	17 november 1928 (66 ar) Storkyrkoforsamlingen , Stockholms stad
Gravplats	Norra begravningsplatsen
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Lantmanna- och borgarpartiet (1918?1921) Forsta kammarens nationella parti (1922?1928)
Utbildning	Uppsala universitet
Yrke	Politiker , jurist , ambetsman
Ministar	Lindman I , Trygger
Maka	Augusta Sofia Lovisa von Dardel (g. 1887?1928; hans dod)
Foraldrar	Fredrik Hederstierna (1828?1900) Elisabeth Lovisa Wilhelmina Eckhoff (1831?1910)

Carl Fredrik Wilhelm Hederstierna , fodd 1 december 1861 i Horeda forsamling , Jonkopings lan , ^{[ 1 ]} dod 17 november 1928 i Storkyrkoforsamlingen , Stockholms stad , ^{[ 2 ]} var en svensk politiker ( hogerman ), jurist och ambetsman .

Han var konsultativt statsrad 1906?1911, overstathallare 1911?1912 och 1920?1928, landshovding i Hallands lan 1916?1920 och utrikesminister 1923. Han var aven en av grundarna till Svenska foreningen for folkbad 1921, samt dess forste ordforande. ^{[ 3 ]}

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Hederstierna tog jur. kand. -examen vid Uppsala universitet 1886. Darefter verkade han inom Svea hovratt , dar han blev assessor 1898, tillforordnad revisionssekreterare 1900 och ordinarie revisionssekreterare 1903. ^{[ 4 ]} Samma ar lamnade han hovratten for en tjanst som expeditionschef pa Sjoforsvarsdepartementet , dar han kom att lara kanna Arvid Lindman . Denne utsags 1905 sjoforsvarsminister i Christian Lundebergs regering och darmed Hederstiernas chef, och de tva blev mycket goda vanner. Hederstierna atergick 1905 till domarbanan, efter att ha utsetts till justitierad i Hogsta domstolen .

Nar Lindman blev statsminister och bildade sin forsta regering 1906 utnamndes Hederstierna till konsultativt statsrad i den nya regeringen. I regeringen ansags han tillsammans med Hugo Hamilton och Carl Swartz bilda den inre krets, eller sa kallade ”overregeringen”, som omgav Arvid Lindman. Efter det for hogern negativa utslaget i andrakammarvalet 1911 avgick regeringen.

Nar Karl Staaff efter valet kunde bilda sin andra regering ansags Hederstierna vara politiskt opalitlig pa grund av sin stallning som politisk radgivare till kung Gustaf V . Han hade som sadan forfattat kungens kritiska diktamen till statsradsprotokollet angaende installandet av pansarbatsbyggandet. Hederstierna blev da tillforordnad overstathallare for Stockholms stad fram till 1912, samt ater justitierad fran 1915. Ar 1916 utsags han till landshovding i Hallands lan, och innehade det uppdraget fram till 1920. Han fortsatte dock att agera politiskt, och spelade en viktig roll vid Gustaf V:s konstitutionella utmaning mot Karl Staaff , som kulminerade i borggardstalet i februari 1914. Hederstierna stodde da biskop Gottfrid Billings kandidatur till statsministerposten. Han radde kungen att i andra hand vanda sig till Hjalmar Hammarskjold .

Han var som riksdagsman ledamot av andra kammaren 1918?1921 och forsta kammaren 1922?1928. Dar hade han en viktig roll inom utskottsarbetet, och talade 1920 som ensam hogerman inom Lantmanna- och borgarpartiet for ett svenskt intrade i Nationernas forbund . Han motiverade sin hallning med asikten att NF kunde erbjuda ett skydd mot det kommunistiska Sovjetryssland . Ar 1920 utsags han pa nytt till overstathallare i Stockholm.

1923 blev Hederstierna, efter en lang karriar inom den statliga ambetsmannavarlden, utrikesminister i Ernst Tryggers regering . Han fick emellertid hastigt avga efter att han i ett lunchtal infor tidningsutgivareforeningen framkastat tanken pa ett forsvarsforbund mellan Sverige och Finland . Han hade dock i talet erkant att det var hans personliga overtygelse och att tiden var ej mogen for ett realiserande av detta framtidsmal. Fore sin tankegang i detta tal hade han informerat kungen och trodde sig aven ha fatt Tryggers sanktion. Han fick till slut avga, da bland andra Birger Ekeberg hade tryckt pa for hans avgang.

Efter sin avgang fran utrikesministerposten fortsatte Hederstierna som overstathallare fram till sin dod. Han gjorde dar en viktig insats inom skotseln av huvudstadens inre administration, detta tack vare sin duglighet och beslutsamhet. Pa grund av sin antikommunism gav han sitt godtagande av den sa kallade Munckska karen , vilket skulle astadkomma politisk storm efter hans dod.

Privatliv [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Hederstierna var son till Fredrik Hederstierna och Elisabeth Lovisa Wilhelmina, fodd Eckhoff (1831?1910). Han gifte sig 1887 med Augusta Sofia Lovisa von Dardel (1856?1929), dotter till Fritz von Dardel .

Han avled pa hosten 1928 och ar begravd pa Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Riddare och kommendor av Kungl. Maj:ts orden ( Serafimerorden ), 16 juni 1928. ^{[ 5 ]}
• Kommendor med stora korset av Nordstjarneorden , 15 november 1910. ^{[ 6 ]}
• Kommendor av forsta klass av Nordstjarneorden , 6 juni 1907. ^{[ 7 ]}
• Riddare av Nordstjarneorden , 1 december 1903. ^{[ 7 ]}

Utlandska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Storkorset av Belgiska Leopoldsorden . ^{[ 7 ]}
• Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden , 1926. ^{[ 7 ]}
• Storkorset av Nederlandska Oranien-Nassauorden , 1922. ^{[ 7 ]}
• Storkorset av Polska Polonia Restituta . ^{[ 7 ]}
• Riddare av forsta klassen av Ryska Sankt Annas orden , 1908. ^{[ 7 ]}
• Storkorset av Spanska Karl III:s orden , 1914. ^{[ 7 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Svenskt Biografisk Lexikon , del XVIII, Hallardt - Heurgren
• Tvakammarriksdagen 1867?1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 381

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Holm, Nils F:  Carl Hederstierna i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)