Carl Fredric Adelcrantz
Carl Fredric Adelcrantz, portratt av Alexander Roslin 1754.
Titlar
Friherre
Tidsperiod	1766
Yrke	Arkitekt
Arkitekt
Betydande byggnader	Adolf Fredriks kyrka Gustavianska operahuset vid Gustaf Adolfs torg Drottningholmsteatern och Kina slott i Drottningholms slottspark huvudbyggnaden pa Sturehovs slott Fredrikshovs slott Adelcrantzka palatset Tyska kyrkan i Goteborg
Betydande projekt	Kansliflygeln och Lejonbacken pa Stockholms slott Confidencen vid Ulriksdals slott tillbyggnaden av Svartsjo slott
Personfakta
Fodd	30 januari 1716 Stockholm
Nationalitet	Svensk
Hemort	Stockholm
Alma mater	Uppsala universitet
Dod	1 mars 1796 (80 ar) Stockholm
Slakt
Fralse- eller adelsatt	Adelcrantz
Foraldrar	Goran Josuæ Adelcrantz Anna Maria Kohnmann
Adelcrantzka palatset pa Karduansmakargatan 8 i kv. Bjornen pa Norrmalm i centrala Stockholm .

Carl Fredric Adelcrantz , fodd 30 januari 1716 i Stockholm , dod 1 mars 1796 i Stockholm, var en svensk friherre och arkitekt . Han var verksam under rokokon och under den gustavianska tiden , fran 1744 var han verksam som mobelarkitekt och inredningsarkitekt vid Stockholms slott . Han har ritat Kina lustslott vid Drottningholm , Adolf Fredriks kyrka och Gustav III:s operahus . Adelcrantz var under 1700-talet en av Sveriges framsta konstnarsgestalter.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Fredric Adelcrantz var son till arkitekt Goran Josuæ Adelcrantz , som adlats med namnet Adelcrantz 1712, och Anna Maria Kohnmann samt sonson till kammarskrivaren Josua Tornqvist. Han blev student vid Uppsala universitet 1734, auskultant vid kammarrevisonen 1735 och deltog fran samma ar som elev vid ritakademiens undervisning.

Det var forst efter faderns dod 1739 som han borjade utbilda sig till arkitekt . Denne hade pa grund av sina erfarenheter fran partivalvningen 1726?27 inte velat att sonen foljde i hans fotspar. Aren 1739?42 foretog Adelcrantz med arvda pengar och stod fran Helmfelts stipendium en resa over Tyskland och Nederlanderna till Frankrike och Italien , dar han langre tider vistades i Paris , Florens , Rom , Neapel och Venedig . I sin franvaro utnamndes han 1741 till konduktor vid slottsbygget i Stockholm . Vid slottsbygget blev han vid sin aterkomst en uppskattad medhjalpare at Carl Harleman . ^{[ 1 ]}

Kort efter sin aterkomst blev han aven 1744 hovjunkare vid kronprins Adolf Fredriks hov, dar sarskilt Lovisa Ulrika kom att visa ett stort intresse for hans konst. Slottsbygget och dess inredning kom att uppta storre delen av Adelcrantz tidiga verksamhet. 1750?51 sandes han av Harleman utomlands for att inhandla konst och skulpturer till slottet; resan gick genom Tyskland, Frankrike och Italien. Hans dagbok fran besok av italienska sevardheter finns annu bevarad. 1753 reste han ater utomlands; under denna resa inledde han forhandlingar med Pierre Hubert L'Archeveque om en anstallning som bildhuggare vid slottsbygget. Sedan Harleman avlidit fick Adelcrantz utokat sjalvstandigt ansvar for bygget under eftertradaren Carl Johan Cronstedt och blev 1757 formellt overintendent vid sidan av Cronstedt. Fram till dess han 1767 blev ensam overintendent var hans huvudsakliga verksamhet knuten till slottet. ^{[ 1 ]}

Ar 1766 upphojdes han i friherrligt stand. Ar 1777 adopterades hans bror vice presidenten vid Gota hovratt Emanuel Adelcrantz pa det friherrliga numret, men han dog fore Carl Fredrik Adelcrantz.

Kansliflygeln och Lejonbacken pa Stockholms slott slutfordes under Adelcrantz ledning. ^{[ 2 ]} Han ritade Adolf Fredriks kyrka , som invigdes 1774 och byggdes i gustaviansk stil med inslag av rokoko , och det Gustavianska operahuset vid Gustaf Adolfs torg (pa femtiokronorssedeln , bakom portrattbilden av Jenny Lind ses en del av hans sektionsritning genom scenen av detta operahus).

Nuvarande Kina slott i Drottningholms slottspark uppfordes mellan aren 1763 och 1769 efter ritningar av Adelcrantz och byggnaden stod klar 1769. Jean Eric Rehn ledde arbetet med inredningen. Arkitekturen ar i grunden fransk rokoko, men har en exotisk karaktar med kinesiska och orientaliska inslag som var hogsta mode.

Efter hans ritningar byggdes Drottningholmsteatern 1764?1766 och fransk rokoko . Den nya teatern anlades pa initiativ av drottning Lovisa Ulrika, och ritades av Adelcrantz. Scenmaskineriet ar utfort av Donato Stopani. Den nya teaterbyggnaden star pa samma plats som den 1762 nedbrunna. Frukostsalongen, Dejeunersalongen mot parken ar ritad av Louis Jean Desprez 1791. Byggnadsarbetena paborjades 1764 och avslutades 1766.

Ar 1753 inreddes Ulriksdals slottsteater eller Confidencen , som den ocksa kallas, av Adelrantz pa drottning Lovisa Ulrikas initiativ. Teatern ligger i Ulriksdals slottspark i nuvarande Solna kommun och ar Sveriges aldsta rokoko teater , och den har plats for drygt 200 askadare. Det var det gamla ridhuset som inreddes som teater och blev Confidencen, Ulriksdals slott . Aven vid Drottningholm vid Kina slott finns en paviljong som heter Confidencen, Kina slott .

Han stod for tillbyggnaden av Svartsjo slott samt, tillsammans med Jean Eric Rehn, huvudbyggnaden pa Sturehovs slott , som byggdes pa 1780-talet i gustaviansk stil. Adelcrantz ritade aven Tyska kyrkan (aven kallad Christinae kyrka ) i Goteborg och Valleberga kyrkas korsarmar .

Han lat aven bygga sina egna bostader, Adelcrantzka palatset pa Karduansmakargatan 8 i kvartetet Bjornen i Stockholm och sommarhuset Trangsunds gard vid Drevviken i Huddinge socken pa Sodertorn .

I Klaraomradet hade 1751 utbrutit en brand, Klarabranden 1751 , och stora delar av kvarteret vid Karduansmakargatan forstordes. Efter Klarabranden hade vicepresidenten i Kammarrevisionen Gustaf Samuel Ruuth kopt byggnaden ar 1753 och hans svager Adelcrantz fick pa 1750-talet i uppdrag att bygga om det brandskadade huset pa Karduansmakargatan. Ruuth blev byggherre till Adelcrantzka palatset 1755. Adelcrantz beholl fasaden men hojde huset en vaning och forsag det med ett hogt brutet tak. Portalen fick en helt ny klassicistisk omfattning. Interiort har byggnaden en av landets finaste rokokoinredningar . Pa grund av dalig ekonomi salde Adelcrantz 1758 huset i kvarteret Bjornen till generalmajoren Pontus Fredrik De la Gardie , som var generaladjutant hos kung Adolf Fredrik . Det Adelcrantzka palatsets huvudbyggnad ar bevarad och dess sidofasad ar vand mot gatan, medan kvarteret pa norra sidan domineras av ett kontorskomplex, som uppfordes i slutet pa 1970-talet i samband med att kvarterets gamla bebyggelse revs. Bland de nya kontorshusen ligger det Adelcrantzka palatset saledes kvar och ovanfor finns en av de tva gangbroarna over gatan.

Egendomen Trangsunds gard hade 1761 inkopts av vicepresidenten Gustaf Samuel Ruuth, ^{[ 3 ]} som redan 1762 overlat den till sin svager Carl Fredric Adelcrantz. Adelcrantz lat omgaende paborja bygget av den herrgard som skulle bli hans och svagerns Ruuths familjs framtida sommarnoje . Trangsunds herrgard byggdes pa 1760-talet i gustaviansk stil. Mangardsbyggnaden uppfordes i korsvirkesteknik och blev ett tvavaningt kubiskt hus med sateritak i tidig gustaviansk stil . Herrgarden Trangsunds gard har i traditionen kallats "Drevvikens parla". I drygt 25 ar bodde han pa Trangsunds gard. Han bebodde garden tillsammans med sin svager och hans familj samt ett hov bestaende av nio ensamstaende damer inom slakten, vilka han saknade utrymme for i sin vaning pa Karduansmakargatan. Alla ankor och ogifta kvinnor var vid den har tiden omyndiga och stod under ett manligt formyndarskap, i regel var det en nara slakting. Adelcrantz tvingades pa grund av svarhanterliga lan salja Trangsund 1789 till en god van och vid tiden for sin dod bodde han utfattig i ett enkelt hem pa Gotgatan. ^{[ 4 ]}

Han var en betydelsefull person vid hovet och blev hovjunkare 1744, hovintendent 1750, overintendent for Kongliga Ritarakademien (nuvarande Konstakademin ) 1757, direktor for " franska spektaklet " 1753, direktor for hovkapellet 1764 och friherre 1766. 1754 invaldes han som ledamot nummer 143 av Kungliga Vetenskapsakademien . Den 20 mars 1786 blev Adelcrantz hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien . ^{[ 5 ]} Han var kommendor av Nordstjarneorden.

Efter Gustav III:s italienska resa borjade Adelcrantz hamna i bakgrunden. Kungens smak hade forandrats, och Adelcrantz borjade bli gammal och han motte ett ointresse hos kungen att ordna med hans forsorjning pa alderns host. Han fortsatte att verka som hovintendent anda fram till 1795. Han dog aret darpa utfattig i ett enkelt hem pa Gotgatan efter att ha varit tvungen att salja Trangsund. Adelcrantz forblev ogift och atten slots med honom. ^{[ 1 ] [ 6 ]} Carl Fredrik Adelcrantz' gravvard finns pa Katarina kyrkogard i Stockholm. Adelcrantz finns representerad vid bland annat Nationalmuseum ^{[ 7 ]} i Stockholm.

Ritningar i urval [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Kina slott , 1763.
• 
  Gustav III:s operahus , 1775.
• 
  Sturehov , 1780-tal.
• 
  Vasa hovratt 1788.

Byggnader i urval [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Drottningholms slottsteater .
• 
  Sturehovs slott .
• 
  Trangsunds herrgard .
• 
  Adolf Fredriks kyrka .

Verk i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Stig Fogelmarck (1957). Carl Fredrik Adelcrantz, artkitekt . http://www.stockholmia.stockholm.se/bocker.php?author=165&sprak=svenska  
• Carl Fredrik Adelcrantz : ett Gustavianskt Konstnarsode av Stig Fogelmarck (Natur & Kultur 1995)
• Chambers & Adelcrantz av John Harris m.fl. (Nationalmuseum 1997)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Bedoire, Fredric (2018). Adelcrantz och karleken till konsterna . Stockholm: Bokforlaget Langenskiold i samarbete med Kungliga Akademien for de fria konsterna. Libris 21879534 . ISBN 978-91-88439-17-8  
• Chambers & Adelcrantz . Nationalmusei utstallningskatalog, 0585-3222 ; 596. Stockholm: Nationalmuseum. 1997. sid. 77f. Libris 8370185 . ISBN 9171005382   , Olausson, Magnus (katalogredaktor): Magnus Olausson] ; Granath, Olle, Harris, John, Olausson, Magnus och Fogelmarck, Stig; oversattning: Naylor, Martin N. och Olausson, Magnus; foto: Cornelius, Erik.
• Wennberg, Thure Gustaf (1797). Minne af friherre Carl Fredric Adelcrantz, ofver-intendent ... Forfattadt af Thure Wennberg. Uplast for kongl. malare- och bildhuggare-academien den 1 februarii 1797. Stockholm, tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1797. . Stockholm. Libris 2417473  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Carl Fredric Adelcrantz .
  Bilder & media
• Carl Fredrik Adelcrantz, friherre i Nationalmuseums samlingar