Carl Erik Mannerheim , fodd 14 december 1759 pa Nisshyttans bruk i Dalarna, dod 15 januari 1837 i Abo, var en finlandsk greve , ambetsman och politiker .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Mannerheim domdes till doden for medverkan i Anjalaforbundet men benadades. Han var da major vid Abo lans infanteri , men lamnade krigstjansten nagot ar senare. Mannerheim var darfor civilist under Finska kriget till dess att han intradde i rysk tjanst. Ar 1809 blev han krigsrad i Finland, darefter geheimerad , statsrad och ledamot av regeringskonseljen i Finland. Ar 1816 blev Mannerheim landshovding i Abo och Bjorneborgs lan , och 1826 vice ordforande i Finlands senat och chef for senatens ekonomiedepartement 1822?1826. Han blev greve i Finland 1824.

Carl Erik Mannerheim var son till friherren och oversten Johan Augustin Mannerheim och Helena Maria Soderhielm , dotter till Lorentz Niclas Soderhielm och Althea Maria Cederberg och Bureattling . Han var gift med Wendela von Willebrand vars mor tillhorde atten von Wright . Deras ena son var Carl Gustaf Mannerheim som var farfar till president Gustaf Mannerheim .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Attar-taflor

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• ”Mannerheim, Carl Erik” . Biografiskt lexikon for Finland . Helsingfors: Svenska litteratursallskapet i Finland . 2008?2011. URN:NBN:fi:sls-4457-1416928957063