Camera obscura ( latin , ’morkt rum’), aven benamnd halkamera ^{[ 1 ] [ 2 ]} eller nalhalskamera , ar ett ljustatt rum med ett litet hal i vaggen som fungerar som ett ljusobjektiv. Om det i ett morkt rum faller in ljus genom ett litet hal i vaggen kan det pa motsatta sidan av rummet uppsta en svag, uppochnedvand bild av det som finns utanfor halet. Camera obscura som princip ar en foregangare till de tidiga kamerorna .

Egenskaper [ redigera | redigera wikitext ]

Halkameran bestar i sin enklaste form av en lada med en liten oppning pa ena sidan. Fenomenet som kameran bygger pa kan upplevas i ett morkt rum dar ett ljusinslapp sker endast genom dorrens nyckelhal. En upp- och nedvand bild skapas da pa motsatta vaggen. Den lilla diametern hos halet ger en liten relativ oppning (ljusstyrka), ofta 1:400 ? 1:200. Darfor blir exponeringstiden hundratals ganger langre an vid anvandning av moderna kameraobjektiv .

Halets obetydliga storlek gor ocksa att de vanliga avbildningsfelen (till exempel aberration, astigmatism och distorsion) i optiska linser inte uppstar, i liknelse med en lins kan sagas att endast centrala stralar skapar bilden. Djupskarpan blir darfor oandlig. Bildens kvalitet forsamras dock av diffraktionsfenomen som uppstar i sjalva passagen genom det lilla nalhalet. Bilden upplevs darfor som diffus, men med djupskarpa i hela bilden.

Bilden blir ljussvag och inte sarskilt skarp. Forutom diffraktion, forekommer vinjettering och koma som avbildningsfel, beroende pa hur langt ut pa kanterna man vill utnyttja av den projicerade bilden.

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Ett speciellt anvandningsomrade dar kamerans egenskaper tidigare kommit till utnyttjande ar fotografering av till exempel stadsmodeller, dar bildvinklar valjs genom att kameran placeras i modellen och med sina bilder pa sa satt kan skapa upplevelsen av en redan byggd miljo. Motsvarande bilder skapas numera enklare genom bildbehandling i dator.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Antiken och medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under 400-talet fore Kristus beskrevs principen av den kinesiske filosofen Mozi . ^{[ 3 ]}

Principen beskrevs aven ar 1036 av den arabiske matematikern Ibn Al-Haitham i hans verk Boken om optik ( arabiska : Kit?b al-Man??ir , ???? ??????? ; latin : Opticae Thesaurus: Alhazeni Arabis ).

Aristoteles skrev redan 300 ar fore Kristus i sitt verk Problemata att solstralar som passerar en liten fyrkantig oppning ger upphov till en rund bild av solen oberoende av halets form. Redan vid 1000-talets borjan anvandes tekniken for astronomiska andamal, och en liknande variant av camera obscura uppfanns 1540 av Erasmus Reinhold i Nurnberg for att iaktta en solformorkelse.

Senare arhundraden [ redigera | redigera wikitext ]

Tekniken anvandes fran 1500-talet som hjalpmedel for konstnarer for att gora skisser , under 1600- och 1700-talet med hjalp av lins , till exempel av malarna Canaletto och Jan Vermeer . Jamfor centralperspektiv .

Bilden i en camera oscura var ljussvag och det var allmant kant att om oppningen forstorades sa minskade skarpan i bilden. Ljusstarkare bilder kunde skapas genom att man gjorde oppningen storre och satte in en bikonvex lins . Detta gjordes 1550 av Cardano , en forbattring som senare 1568 kompletterades av Daniel Barbaro med en blandare for att oka skarpedjupet . ^{[ 3 ]}

Forbattringen beskrevs 1558 av Giambattista della Porta i hans Magia naturalis . Detta var urtypen for den moderna kameran.

Genom att satta en ljuskanslig emulsion pa "vaggen" och sedan genom kemisk behandling fixera bilden som hade skapats genom fotokemiska reaktioner i emulsionen var principen for fotografering uppfunnen.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Camera lucida

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Camera obscura .
  Bilder & media