Cadillac

	Cadillac
Sate	Detroit
Historik
Grundat	1902
Grundare	Henry M. Leland och Henry Ford
Webbplats	lank

Cadillac , etablerat 1903 och uppkallat efter den franske upptacktsresanden Antoine Laumet de La Mothe, sieur de Cadillac , mannen som 1701 grundlade Fort Detroit , ar ett amerikanskt bilmarke, som sedan 1909 ingar i General Motors .

De forsta aren [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta bilen stod klar i oktober 1902, med en encylindrig motor pa 10 hastkrafter konstruerad av Henry M. Leland . Bilen baserades pa en design av Henry Ford , som varit involverad i konstruktionsarbetet innan han startade Ford Motor Company . Den forsta Cadillacen var darfor nast intill identisk med 1903 ars A-Ford .

Henry Leland styrde tillverkningen av bilarna med fast hand. Kvalitet och precision var ledstjarnan vid tillverkningen. For att na detta mal, koptes den forsta kombinationsmattsatsen i USA fran mannen som kommit att kallas mattens mastare , svensken Carl Edvard Johansson fran Eskilstuna . Med mattsatsen som framsta hjalpmedel hojdes kvaliteten avsevart. Cadillac var fran och med 1908 ars modell standardiserad, vilket innebar att alla delar holl samma matt och att dessa inte behovde passas in for varje enskild bil. Cadillac borjar anvanda sloganen Standard of the World i sin marknadsforing.

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

Cadillac 6 1/2HP Tonneau 1903
Cadillac 8 1/4HP Surrey 1904
Cadillac 10HP Tonneau 1904
Cadillac 6 1/2HP Rear-entrance tonneau 1904
Cadillac 8 1/4HP Detachable-top limousine 1904
Cadillac 8 1/4HP Tonneau 1904
Cadillac 8 1/4HP Tonneau 1904
Cadillac 8 1/2HP Tonneau 1904
Cadillac 10HP Tonneau 1904
Cadillac 9HP Limousine

Cadillac fore andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Cadillac koptes 1909 av General Motors och markets marknadsinriktning andrades da radikalt. Fran att ha varit en av T-Fordens framsta konkurrenter om de stora massornas intresse, tog man nu steget in i lyxbilssegmentet. En vag av tekniskt nytankande och komforthojande innovationer tog sin borjan.

1910 kunde man som forsta biltillverkare erbjuda tackta vagnar. Alla tidigare bilar hade varit oppna.
1911 blev man den forsta tillverkaren som kunde salufora elektrisk startmotor .
1915 presenterade man den forsta masstillverkade V8 -motorn.
1926 introducerades det splittersakra sakerhetsglaset i bilens fonster.
1928 var man forst i varlden att erbjuda kunderna en synkroniserad manuell vaxellada med fran varandra separerade vaxellagen.
1926 anstalldes en ny bildesigner, Harley Earl , som snart borjade skissa pa en mindre bil, namligen LaSalle , som fick sitt namn fran en annan fransk upptacktsresande, Rene Robert Cavelier, Sieur de La Salle . Tillverkningen av detta bilmarke fortsatte fram till 1940.

Mellankrigstidens Cadillacs konkurrerade med framgang i den nedre delen av lyxbilssegmentet, som toppades av marken som Pierce-Arrow och Duesenberg . Under 1930-talet kunde man erbjuda bilar med V12 - och V16 -motorer. Dessa motorer blev omtalade for att de, samtidigt som de levererade hog effekt, hade en sammetslen motorgang och var, med den tidens matt, valdigt tysta.

Ar 1932 var Cadillac nara konkurs. Foretagets ekonomi led svart efter rekordlag forsaljning och anklagelser om diskriminering av svarta kopare i USA. Krisen var sa svar att man diskuterade nedlaggning. Vid ett odesdigert styrelsemote foresprakade Cadillacs styrelseordforande Nicholas Dreystadt att man skulle profilera sin marknadsforing mot svarta kunder. General Motors styrelse gav honom 18 manader att visa resultat. Ar 1934 gick Cadillac ater med vinst. Ar 1940 hade man okat forsaljningen med 1000 % jamfort med 1934. Detta raddade Cadillac fran nedlaggning.

I och med anfallet mot Pearl Harbor drogs USA in i andra varldskriget och tillverkningen av civila bilar upphorde till forman for produktion av krigsmateriel .

Cadillac efter andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Fenan och de raketinspirerade bakljusen pa en Cadillac Series 62 Coupe 1959

Liksom de ovriga amerikanska biltillverkarna, togs Cadillac pa sangen av krigsslutet 1945. De bilar som presenterades som 1946 ars modell var hastigt uppsnofsade 42:or. Alla de amerikanska tillverkarna ryckte dock upp sig i och med 1949 ars moderniserade vagnar, som av en slump inforde allihop pontonkarossen samtidigt. Dessutom kunde Cadillac tillsammans med General Motors-kollegan Oldsmobile , som forsta tillverkare i varlden erbjuda kunderna en V8 med toppventilsteknik ,en motor som bland vissa anses som starten pa hastkraftskriget . Aret fore, 1948, hade Cadillac infort en designtrend som skulle forsvinna forst 15 ar senare, namligen fenorna pa bakskarmarna, inspirerade av stridsflygplanet Lockheed P-38 Lightning . Fenorna var ett pafund av Harley Earl , som nu stigit i graderna till chefsdesigner. Under hela 1950-talet kom bilarna ar for ar att bli allt langre, bredare och lagre samtidigt som motoreffekten okade. Denna trend gallde inte bara Cadillac, utan var genomgaende for alla amerikanska tillverkare.

Ar 1953 introducerades Cadillac Eldorado , som kom att bli norm for den amerikanska lyxbilen. Det forsta aret tillverkades Eldoradon i en begransad serie pa blott 532 exemplar, samtliga i oppet utforande till priset av 7 750 dollar,vilket var nastan dubbelt sa mycket som en CoupeDeVille cab. Dessa bilar ar i dag enormt eftertraktde bland bilsamlare, och betingar numera ett varde pa flera miljoner kronor. Ar 1954 var modellen en egen modellserie med ett pris pa nastan 2 000 dollar mindre. Till 1956 ars modell beslots att det skulle tillverkas en oppen modell och en hardtop. For att skilja pa de bada gavs den oppna vagnen beteckningen Biarritz och den tackta Seville. De framsta konkurrenterna pa den amerikanska marknaden var nu det Fordagda market Lincoln samt Chrysler . Under resten av 1950-talet kom Cadillac att bli en symbol for den amerikanska drommen. Pa 1959 ars Cadillacs kulminerade designtrenden med fenor och markets bilar hade en formgivning som alltjamt anses vara en av bilvarldens mest extrema. Av samtiden ansags den snudd pa vulgar i USA men den har med tiden kommit att bli enormt uppskattad bland bilentusiaster.

I och med 1960-talets intag forsvann fenorna och bilarna fick en kantigare formgivning, men var fortfarande valdigt stora och erbjod kraftfulla motorer samt hog komfort. Mot slutet av artiondet paborjade man en forsiktig overgang till framhjulsdrift , och en bit in pa 1970-talet blev bilarna mindre i formatet samtidigt som motoreffekten sjonk betankligt. Detta var ett resultat av oljekrisen 1973 och de allt strangare miljokraven. Under 1990-talet borjade Cadillac arbeta pa att forandra sin image, da man ansag att en profilering mot yngre kopare var nodvandig. Flera sportiga modeller och SUV -bilar togs fram.

Den 6 februari 2006 rullade det forsta serietillverkade exemplaret av Cadillac BLS ut fran Saabs monteringsfabrik i Trollhattan och 1 oktober 2007 lamnade den forsta serietillverkade Cadillac BLS-kombin Saab-linan. I samband med General Motors kris under varen 2009 meddelades det att Cadillac kommer lamna den europeiska marknaden. Pa Internationella bilsalongen i Geneve 2010 presenterades dock nya modeller, och GM ska nu gora ett nytt forsok att etablera sig pa den europeiska marknaden. ^[
4
]

Indy Pace Car [ redigera | redigera wikitext ]

Cadillac har vid tre tillfallen, 1931, 1973 och 1992, haft det prestigefyllda uppdraget att vara pace car vid motortavlingen Indianapolis 500 .

Cadillac i musiken [ redigera | redigera wikitext ]

Cadillac ar utan tvekan musikhistoriens mest besjungna bil. Cadillac blev under 1950-talet en ikon inom rocken, en starkt bidragande orsak var en ung man fran Memphis, Tennessee vid namn Elvis Presley . Omedelbart efter att han slog igenom som artist kopte han en ny Cadillac av 1955 ars modell. Denna bil lackerades tamligen omgaende i en rosa kulor, nagot som foretagsledningen omedelbart tog fasta pa, och inforde i produktionen. Bruce Springsteen har en lat som heter just "Pink Cadillac". En annan man som flitigt skaldade om Cadillacs fortrafflighet var Chuck Berry . Aven det amerikanska bandet Good Charlotte sjunger om Cadillac i en av sina latar.

I Sverige ville man inte vara samre, popgruppen Hep Stars storsta hit hette just Cadillac (ursprungligen inspelad av Vince Taylor ). Aven bandet Broder Daniel spelade in en lat med denna titel som gavs ut pa deras debutalbum Saturday Night Engine (1995). En annan musiker som kanske inte besjong market, men daremot anvande en vit Coupe de Ville fran 1959 som turnebil, var dragspelsvirtuosen Carl Jularbo .

Aven senare har Cadillac forekommit i musiken. Modern Talking hade under 1980-talet en stor hit med laten Geronimo’s Cadillac .

Nagra Cadillacmodeller [ redigera | redigera wikitext ]

Cadillac Model A Runabout (1903)
Cadillac V16 (1930?1940)
Cadillac Sixty Special (1937?1976, 1987?1993)
Cadillac Eldorado (1953?2002)
Cadillac Seville (1975?2004)
Cadillac Fleetwood (1985?1996, 1998?1999)
Cadillac Escalade (1999?2000, 2002?)
Cadillac CTS (2003?2019)
Cadillac XLR (2004?2009)
Cadillac SRX (2004?2016)
Cadillac STS ( Seville Touring Sedan ) (2005?2013)
Cadillac BLS (2006?2010) (Tillverkades av SAAB i Trollhattan .)
Cadillac Lyriq (2022- )
Cadillac Celestiq (2023- )

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ hamtat fran: tjeckisksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ hamtat fran: fransksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] hamtat fran: engelsksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Cadillac gor nytt forsok i Europa Arkiverad 20 november 2010 hamtat fran the Wayback Machine ., Auto Motor & Sport 26 februari 2010

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

[3bf39867b037e8e494a8389ae8a03bad6825a7fc-1] tat fran: tjeckisksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}

[d4bd87b862b12d99d26e86472d44f26858dee639-2] tat fran: fransksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}

[fa278ebfc458360e5aed63d5058cca83c46134f1-3] [ a b ] hamtat fran: engelsksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}

[4] Cadillac gor nytt forsok i Europa Arkiverad 20 november 2010 hamtat fran the Wayback Machine ., Auto Motor & Sport 26 februari 2010

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]