C.V.A. Strandbergs gravvard pa Solna kyrkogard.
C.V.A. Strandberg
(eller
C.W.A.
),
Carl Vilhelm August Strandberg
(ibland stavad
Carl Wilhelm
),
pseudonym
Talis Qualis
, ibland stavad
Talis Qvalis
(
latin
: "jag ar sadan jag ar"), fodd
16 januari
1818
i
Stigtomta
, dod
5 februari
1877
i
Stockholm
, var en
svensk
forfattare
,
journalist
och
oversattare
, samt ledamot av
Svenska Akademien
fran 1862. Han var bror till operasangaren
Olof Strandberg
.
Strandberg var son till en prastman, som efter avlagd
teologisk examen
och forvarvad
filosofie magistergrad
vid utbrottet av kriget mot
Napoleon
ar 1813 bytte levnadsbana och gick in sasom fanrik i
pommerska
lantvarnet
. Samma ar avancerade fadern forst till
lojtnant
och sedan till
kapten
, men efter krigets slut atergick han till den prasterliga banan. Han blev 75 ar gammal och gifte sig tre ganger, senast vid 74 ars alder.
[
2
]
C.V.A. Strandberg borjade studera vid
Uppsala universitet
1837, men flyttade redan aret darpa till
Lunds universitet
tillsammans med sin aldre broder, den sedan sa beromde operasangaren Olle Strandberg, som kommit till universitetet for att studera till prast.
[
2
]
Samma ar gifte han sig.
Det var under studietiden i Lund som Strandberg blev medveten om sin skaldebegavning, och han kom att stanna i staden i nio ar. Han hade starka politiska intressen och gjorde sig tidigt kand som en svar "rabulist". Men nar
Oscar I
blev kung sag han, liksom flertalet
liberaler
, en ny dag gry.
[
2
]
Vid den fest som Lunds universitet holl i anledning av kungens kroning, agnade Strandberg honom ocksa en hyllningsdikt, som blev texten till "
Kungssangen
" (1844), egentligen inte framst av vordnad for kungahuset utan for att forma kungen till anfallskrig mot
Ryssland
i syfte att atererovra
Finland
. Strandberg saknade i sjalva verket inte
republikanska
och revolutionara sympatier. Hans radikalism var forenad med en lagande hanforelse for
skandinavismen
och ett glodande hat mot Ryssland.
[
2
]
Strandberg var en av de framsta
skalderna
i Sverige under efterromantikens tid. Hans forsta diktning bar
politisk
pragel, och var paverkad av "
det unga Tysklands
" politiska
poesi
. Det var som
student
i Lund han med kvaden gav ett uttryck at ungdomens frihetstrangtan och at den sympati for de fortryckta folken, som under 1840-talet var en utbredd kansla i Sverige, liksom at det da gangse hatet mot Ryssland.
Han fann sa smaningom sin egen svenska ton, och i likhet med
Runeberg
lyckades han att darfor skapa ett verklighetstroget, stundom drastiskt uttryck i en form, som utmarker sig for kack ursprunglighet och en viss knapphet. Hans forsta originaldikter, som utgavs under den krigiska titeln
Sanger i pansar
(1845), omfattade en mangd glodande, hansynslosa dikter, bland dem stycket "Vaticinium", som, i likhet med flera andra, utmanar till krig ("Finland, sa jag ville ropa") mot "varldens
Goliat
", den ryske grannen. Till denna samling hor ocksa den sedermera officiella svenska
Kungssangen
"Ur svenska hjartans djup en gang". Efter denna diktsamling foljde
Vilda rosor
, 1848 med flera.
Strandberg avlade 1847
kansliexamen
och lamnade Lund. Sa kom aret 1848 med
Danmarks kamp for Slesvig-Holstein
, och Strandberg engagerade sig nu med eld och lagor for broderlandets sak. "Sverige maste bista Danmark", skriver han till en van. "Har ar allmogen fanatiserad for Danmark. Jag reser omkring som en apostel. O, det ar en frojd att se passioner vakna hos vart forsoffade folk! Aldrig i varlden har det sa kokat i mitt inre som nu. Agde jag medel, skulle jag resa land och rike omkring, framfor allt till allmogen, och predika korstag."
[
3
]
Han ville att studenterna i Lund skulle uppratta en
frikar
, och i en dikt, tillagnad dem, uppmanade han de unga att ga ut i striden for Danmarks sak.
[
3
]
De narmaste aren blev for Strandberg en hard kamp for brodfodan. Hans tvingades trala under oket for tidningars och tidskrifters rakning. Men hans gamla frihetskarlek lagade lika stark som i ungdomens var. Da det pa
1856 ars riksdag
var fraga om att upphava
tryckfrihetsforordningens
karaktar av
grundlag
, skrev han den ljungande gensagan "Vart fria ord", dar han utropade:
[
3
]
| ”
|
Ve den hand, som avskar tungan
pa det folk, som en gang haft en rost!
Ve den, som med vilja sarar lungan
i offentlighetens breda brost!
|
?
|
Strandbergs diktning utvecklade sig senare till mera mognad; det lidelsefulla, ohejdade gav vika for det mera formbeharskade; hans skaldskap foretedde da slaktskap med
realismen
hos Runeberg. Bland hans senare dikter marks sadana stycken som "Mitt doda barn", "Fanny" och "De sma nattvardsbarnen". Som oversattare har han bland annat med var litteratur inforlivat
Lord Byrons
berattande dikter (
Don Juan
;
Poetiska berattelser
).
Som oversattare lade Strandberg en ovanlig begavning i dagen, och
Svenska Akademien
visade honom sin bevagenhet med gratifikationer och resebidrag. Ar 1862 blev den tidigare fruktade "rabulisten" sjalv invald som ledamot i akademien.
[
3
]
Det var en sinnebild av den forandring som Strandbergs politiska askadning vid denna tid genomgick. Han borjade nu bekampa de skandinaviska ideal som han i sin ungdom sa lidelsefullt svarmat for.
[
4
]
I den diktsamling, som han mot slutet av sitt liv forberedde, hade han amnat utelamna
Sanger i pansar
. Och da det ar 1863 blev fraga om att ater gora allvar av den skandinaviska hanforelsen, upptradde den eldige skandinaven fran 1848 i tidningspressen mot krigsivrarna. Da blaste det upp en storm av valdsam forbittring mot diktaren, som ansags ha svikit sin ungdoms ideal.
[
4
]
Hans sista ar fordystrades ytterligare av en plagsam sjukdom.
[
4
]
Han avled 1877 sittande vid sitt skrivbord och eftertraddes i Akademien av
Viktor Rydberg
, som 1895 avled pa samma satt.
- Baath-Holmberg, Cecilia (1889).
"Frihetens sangar-att" i Sverige pa 1840-talet: Gustaf Lorenz Sommelius, Johan Nyblom, C. W. A. Strandberg, Wilhelm v. Braun, O. P. Sturzen-Becker : literaturhistoriska studier
. Stockholm: Bonniers. sid. 193?250.
Libris
1623402
.
https://runeberg.org/cbhfsis/0202.html
- Ekelund, Theodor (1878).
C.V.A. Strandberg (Talis Qualis).: en literaturhistorisk studie
. Stockholm.
Libris
2628766
- Hultin, Gustaf (1922).
Genombrottet i Strandbergs ungdomsdiktning
. Meddelanden fran Goteborgs hogskolas litteraturhistoriska seminarium ; 2 Goteborgs hogskolas arsskrift, 99-0161311-6 ; 28:1. Goteborg.
Libris
1484939
- Lyth, Arne (1973).
C.V.A. Strandberg (Talis Qualis) som teaterkritiker i Stockholms Dagblad 1853?1864
. Stockholm: Stockholms universitet.
Libris
14649569
- Mortensen, Johan (1905).
Fran Aftonbladet till Roda rummet: stromningar i svensk litteratur 1830?1879
. Stockholm: Bonniers. sid. 228?234.
Libris
11458
.
https://runeberg.org/mortfatrr/0232.html
- Tarschys, Bernhard (1949).
Talis Qualis : studentpoeten : miljo- och idehistoriska studier
. Stockholm: Norstedt.
Libris
12736798
.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74766