Byggnadssten ar sten som bryts ur berggrunden och anvands for byggnader och anlaggningar. I byggnader forekommer natursten i husfasader, golv, trappor samt inredningsdetaljer som koksbankar och oppna spisar. Inom anlaggningsarbeten forekommer natursten i broar, kajer, stodmurar och gatubelaggningar.

Rastenen bryts i dagbrott , sagas i skivor och ytbearbetas genom polering, hyvlingens, mattslipning, sandblastring eller branning. Olika behandlingsmetoder och olika skarningsriktningar ger olika utseenden.

Stenar som anvands som byggnadssten anvands vanligen ocksa som ornamentsten .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Bergarter har bearbetats for att anvandas som byggmaterial i artusenden.

I Sverige har losa stenar, foretradesvis av granit , sedan stenaldern anvants i stenstrangar , kallmurar , gravhogar , ganggrifter , domarringar , skeppssattningar och som runstenar . Nastan alla runstenar ar naturliga granitblock. Huggen sten och stenbrott verkar daremot inte ha forekommit pa Sveriges fastland fore 1000-talet, med undantag av bildstenar pa Gotland . Fran 1000-talet finns hallkistor i huggen kalksten .

Skandinaviens aldsta stenbyggnad ar Sankt Clemens kirke i Roskilde . Den aldsta pa Skandinaviska halvon ar Dalby heligkorskyrka i Dalby utanfor Lund, som paborjades omkring 1060. Omkring 1070 borjade Nidarosdomen byggas i sten, men den nuvarande byggnaden i taljsten paborjades forst pa 1140-talet. S:t Clemens kyrka i Visby borjade byggas omkring 1100. S:t Olofs kyrka i Visby paborjades 1102.

Under 1100-talet borjade det byggas kyrkor och kloster av huggen kalksten och sandsten pa flera hall i landskapen i Gotaland. Kunnig arbetskraft for att hugga sten och uppfora stenbyggnader fick till en borjan hamtas Tyskland och langre bort i Europa. Lunds domkyrka ar byggd i hoorsandsten och invigdes 1145. Alvastra klosterkyrka byggdes mellan 1143 och 1185 i borghamnskalksten . ^{[ 1 ]}

De varldsliga byggnaderna i sten ar nagot yngre an de kyrkliga. Linkopings slott , som var biskopens borg fram till reformationen, har delar som daterats till 1100-talets borjan. I Visby byggdes Kruttornet strax efter 1151. Det ingar nu i Visby ringmur , som ar fran 1200-talet. Vadstena kungsgard paborjades i mitten av 1200-talet och ar byggd i tegel med detaljer i kalksten.

Murtegel har en lang tradition i de aldsta civilisationerna i Mellanostern, det romerska riket och genom hela medeltiden i Italien, men var en nyhet i Skandinavien och Tyskland nar Roskilde domkyrka borjade byggas i tegel pa 1170-talet. Tegel ar starkare och mer mattsakert an naturstenen, och det ar som alternativ till den teglet gor sitt intag efter drygt hundra ar av stenbyggande i Skandinavien.

Fran 1200-talet utvecklades tekniken for stenbyggnad och storre byggen som Linkopings domkyrka kom igang. Stenhuggarna borjade satta sina marken pa de renhuggna stenarna, och detta ar till hjalp i dateringen av aldre byggnader.

Byggnads- och ornamentstenar i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Urval av enskilda svenska byggnadsstenar [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Att lasa vidare [ redigera | redigera wikitext ]

• Urban Nilsson och Hedvig Schonbeck: Dekorativ fasadsten pa Stockholms malmar - en bergarts - och skadeinventering , Stockholms stadsmuseum 1993, ISBN 91-85238-74-0
• Sten - Svenska Turistforeningens arsskrift 1990
• Gunilla Gardelin, En varld av sten : Stenhuggarnas organisation i medeltidens Ostergotland (2006), licentiatavhandling vid Lunds universitet , ISBN 91-22-02152-3 .