한국   대만   중국   일본 
Burushaski ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Burushaski

Fran Wikipedia
Burushaski
Talas i Pakistan
Antal talare 100 000
Sprakfamilj Isolerat sprak
  • Burushaski
Sprakkoder
ISO 639 ?3 ?
SIL bsk

Burushaski [ bu??u?aski ] ar ett sprak som talas i Karakorumbergen i norra Pakistan av ungefar 100 000 manniskor. Det ar varken beslaktat med de angransande indoariska ( dardiska ) spraken shina och khowar , eller det i norr angransande ostiranska wakhi . De flesta forskare anser att burushaski ar ett isolerat sprak , som inte ar beslaktat med nagot annat kant sprak i varlden.

Sociolingvistisk situation [ redigera | redigera wikitext ]

Språkets utbredning i orange
Sprakets utbredning i orange

Burusho ? talarna av burushaski ? lever i den nordvastra delen av Gilgitdistriktet i norra Pakistan, i Hunza- och Nager-omradet pa bada sidor av floden Hunza och i Yasin-dalen, som ligger 100 kilometer darifran. Yasindialekten avviker tydligt fran Hunza-Nagar-dialekten ( fonetiskt , lexikaliskt , delvis aven morfologiskt ), men det rader full omsesidig forstaelse.

Det genetiskt isolerade spraket burushaski skiljer sig inte bara i sitt ord- och formbestand fran alla andra sprak i varlden, utan ar ocksa spraktypologiskt mycket egenartat, framfor allt i den komplexa verbalmorfologin och i nominalmorfologin . Forutom de gamla lanorden fran de angransande dardiska spraken (framfor allt fran shina, men aven fran khowar) och i nagra fall fran det sino-tibetanska balti nar numera allt fler urduord och engelska begrepp burushaski. Den mellersta generationen har redan forlorat en del av den gamla arvordskatten och de yngre beharskar ofta inte langre den komplexa morfologin och syntaxen. De bildade burusho beklagar sitt spraks forfall. Anda har antalet talare okat nagot igen under det senaste artiondet och installningen hos de flesta burusho till sitt sprak ar sammantaget positiv; de utgar fran att aven deras barn ska lara sig burushaski och fora det vidare. [ 1 ] De flesta burusho foredrar fortfarande modersmalet som kommunikationsmedel, och det ar barare av en ytterst livaktig muntlig berattarkultur, fastan manga burusho ar flersprakiga och aven beharskar khowar, shina eller urdu.

Forskningshistoria [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta stationerna i utforskningen av burushaski ar arbetena av G. W. Leitner och J. Biddulph i slutet av 1800-talet. Nasta betydande bidrag var D. L. R. Lorimers The Burushaski Language 1935-38. Det inneholl en stor ordlista och en grammatik over burushaski, som hade bestand i 60 ar. De avlagset viktigaste nyare arbetena kommer fran Hermann Berger, som har gjort omfattande analyser och framstallt grammatik och ordbok for Yasin-dialekten (1974) och for Hunza-Nagar- dialekten (1998).

Slaktskap med andra sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Den dene-kaukasiska hypotesen [ redigera | redigera wikitext ]

Burushaski har ansetts och anses annu av sina viktigaste utforskare som ett isolerat sprak . Anda har det gjorts forsok, liksom med alla sprak som inte later sig inordnas i kanda sprakfamiljer , att forbinda burushaski med andra sprak eller sprakgrupper, i forsta hand med baskiskan och de nord kaukasiska spraken . En annu vidare ram drar till exempel B. Bla?ek och Bengtson (1995) med en inordning av burushaski i den hypotetiska makrofamiljen sino-kaukasiska sprak eller dene-kaukasiska sprak , som forutom de sinotibetanska spraken omfattar sa att saga alla eurasiska restsprak, som baskiska , kaukasiska , hurritiska , urarteiska , sumeriska , jenisejiska sprak , nahali och burushaski, samt i en utvidgad version aven de nordamerikanska Na-denespraken . Ingen av dessa hypoteser har hittills fatt nagot allvarligt erkannande, da det lexikaliska material som anforts som bevis i de flesta forskares ogon inte klarar en allvarlig provning. Alltsa betraktas fortfarande burushaski oftast som ett isolerat sprak.

Den jenisejska hypotesen [ redigera | redigera wikitext ]

En intressant nyare tes kan man tolka som en del av den mer omfattande dene-kaukasiska hypotesen, men den ska anda inte forbli oomnamnd: van Driem (2001) hanvisar till en nara typologisk ? som skulle vara utan betydelse genetiskt ? men ocksa materiell slaktskap i verbalmorfologin (sarskilt personprefixen) mellan burushaski och ket , ett jenisejsprak . Han konstruerar ur detta en ’’karasuk’’-familj, som skulle besta av a ena sidan jenisejspraken, a andra sidan burushaski. Han ser sammanhang mellan denna hypotetiska lingvistiska enhet och en forhistorisk centralasiatisk kultur, ”karasuk-kulturen”. Som en foljd av motsatta vandringsrorelser under andra artusendet f.Kr. ska de nuvarande jenisejfolken ha kommit till Sibirien och burusho till Karakorum. Burushos forflyttning ska da under lang tid ha forlopt parallellt med den dardiska gruppen bland indoarierna , vilket kunde forklara de talrika tidiga lanorden ur de dardiska spraken. Darmed skulle burushaski inte vara ett sprak som talades fore de indoariska spraken i det indiska omradet. En invandring skulle ha skett parallellt i tiden med de indoariska invandringarna under andra artusendet f.Kr., och folket antas ha natt det nuvarande bosattningsomradet forst under forsta artusendet f.Kr. Lexikaliskt later sig en potentiell slaktskap mellan jenisejspraken och burushaski hittills knappast styrkas. De foreslagna morfologiska overensstammelserna ar inte heller oomstridda.

Den indoeuropeiska hypotesen [ redigera | redigera wikitext ]

I juni 2012 slapptes ett uttalande av Macquarie University som havdar att det finns starka bevis for att overvaga att burushaski ar av indoeuropeiskt ursprung, med ursprung i frygiskan . [ 2 ] Ett nummer av Journal of Indo-European Studies (2012:40) agnas helt at dessa undersokningsresultat. [ 3 ]

Sprakliga kannetecken [ redigera | redigera wikitext ]

Vasentliga drag i burushaski ar ett fyrklassystem hos substantiv och en ytterst komplicerad verbalmorfologi med ett elvastalligt positionssystem (bada forklaras nedan). Foljande oversikt galler for Hunza-Nager-dialekten och ar baserad pa Hermann Bergers omfattande grammatik fran 1998.

Burushaskis fonemuppsattning ar relativt stor, men inte extrem (34 konsonanter , 5 vokaler ). Det innehaller ? liksom de dardiska spraken ? aven retroflexa konsonanter (konsonanter som bildas med tillbakabojd tungspets mot den harda gommen, har betecknade med en understalld punkt, till exempel ?). Vokalerna ar /a, e, i, o, u/, som forekommer i korta och langa versioner, och vid de langa versionerna kan flera varianter urskiljas.

Nominalmorfologi [ redigera | redigera wikitext ]

Substantivklasser [ redigera | redigera wikitext ]

I burushaskis morfologi finns fyra substantivklasser (ungefar motsvarande grammatiskt genus ):

  • m > manliga manskliga vasen, gudar och andar
  • f > kvinnliga manskliga vasen och andar
  • x > djur, "upprakneliga" foremal
  • y > abstrakta, vatskor, "oupprakneliga" foremal

Forkortningen "h" (human) anvands som sammanfattning av m- och f-klasserna, "hx" som sammanfattning av m-, f- och x-klasserna. Substantiv i x-klassen betecknar typiskt upprakneliga icke-manskliga vasen eller ting, till exempel djur, frukter, stenar, agg, mynt; substantiv i y-klassen daremot betecknar i regel oupprakneliga icke-manskliga vasen eller objekt, till exempel ris, vatskor, pulvriserade amnen, eld, vatten, sno, ull etc.

Dessa tilldelningar ar dock inte allmangiltiga, da aven upprakneliga objekt kan tillhora y-klassen, till exempel ha , "hus". Intressanta ar ocksa ord som med sma betydelseskillnader kan vara saval x som y, exempelvis betyder bayu i x-klassen "salt i stycken", i y-klassen ”salt i pulverform”. Frukttrad uppfattas som kollektivum och tillhor y-klassen, medan deras frukter daremot, som raknebara enheter, tillhor x-klassen. Samma foremal blir ibland behandlade som x eller y beroende pa vilket material de ar framstallda av. Exempelvis raknas sten och tra som x, metall och lader som y. Artikel , adjektiv , rakneord och andra attribut kongruerar med klassen hos det substantiv som de bestammer.

Pluralbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Substantivet i burushaski har tva numerus : singular och plural . Singular ar den omarkerade formen. Plural kannetecknas med suffix , som i regel ar avhangiga substantivets klass:

  • h-klassen > vanliga pluralsuffix: -ting, -aro, -daro, -taro, -tsaro
  • h- och x-klasserna > vanliga pluralsuffix: -o, -i?o, -ko, -iko, -juko; -ono, -u; -i, -ai; -ts, -uts, -muts, -umuts; -nts, -ants, -ints, -iants, -ingants, -ents, -onts
  • y-klassen > vanliga pluralsuffix: -ng, -ang, -ing, -iang; -eng, -ong, -ongo; -ming, -?ing, -i?ing, -mi?ing, -i?ang (Nagar-dialekt)

Vissa substantiv tillater tva eller tre olika pluralsuffix, medan andra forekommer enbart i plural utan sarskilt suffix, till exempel bras ”ris”, gur ”vete”, bishke ”djurhar” (sa kallade pluralia tantum ), och ytterligare andra har samma form i singular och plural: till exempel hagur ”hast(ar)”. Adjektiv har sina egna pluralsuffix och deras anvandning ar avhangig klassen hos det substantiv som de bestammer, till exempel bildar burum ”vit” x pl. burum-i?o , y pl. burum-ing .

Nagra exempel pa pluralbildning i burushaski

  • waziir (m), pl. waziirting ”vesir, minister”
  • hir (m), pl. hiri ”man” (accentforflyttning)
  • gus (f), pl. gushingants ”fru” (accentforflyttning)
  • dasin (f), pl. dasiwants ”flicka, ogift kvinna”
  • huk (x), pl. hukai ”hund” (accentforflyttning)
  • tili (x), pl. tili ”valnot”
  • tili (y), pl. tileng ”valnotstrad”

Kasusbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Burushaski ar ett ergativt sprak . Det har fem primara kasus :

Kasus Suffix Funktion
Absolutiv omarkerad Subjekt till intransitiva verb och direkt objekt till transitiva verb
Ergativ -e Subjekt till transitiva verb
Obliquus -e ; -mo (f-kl.) Genitiv ; basis for sekundara kasusandelser
Dativ -ar , -r Dativ, allativ
Ablativ -um , -m , -mo Separativ (varifran?)

Kasussuffixen fogas vid pluralformer till pluralsuffixet , till exempel Huseiniukutse ”Husseins folk” (ergativ plural). Genitivandelsen ar endast i singular av f-klassen /-mo/, annars alltid /-e/ (alltsa identisk med ergativandelsen). Dativandelsen /-ar/, /-r/ blir i singular av f-klass likasa pahangd pa obliquus, annars pa absolutiv. Exempel:

  • hir-e ”mannens”, gus-mo ”kvinnans”
  • hir-ar ”at mannen”, gus-mu-r ”at kvinnan”

Genitiven star fore det substantiv som den utgor bestamning till: Hunzue tham ”emiren av Hunza”.

Andelserna for sekundara kasus bildas fran ett sekundart kasussuffix (ofta betecknat som ”infix”) och en av de primara andelserna /-e/, /-ar/ och /-um/. Har star /-e/ for lokativ (svarar pa fragan ”var?”), /-ar/ for terminativ (svarar pa fragan ”vart?”) och /-um/ for ablativ-separativ (svarar pa fragan ”varifran?”). Infixen och deras grundbetydelser ar

  1. /-ts-/ ”pa”
  2. /-ul-/ ”i”
  3. /-a?-/ ”pa, med”
  4. /-al-/ ”vid” (endast i Hunza-dialekten)

Darav resulterar foljande ”sammansatta” eller sekundara kasus:

Infix Lokativ Terminativ Separativ
-ts- -ts-e ”pa” -ts-ar ”till” -ts-um ”fran”
-ul- -ul-e ”i” -ul-ar ”in i” -ul-um ”ut ur”
-a?- -a?-e ”pa , med” -a?-ar ”upp pa” -a?-um ”ned fran”
-al- -al-e ”vid” -al-ar ”bort till” -al-um ”bort fran”

De regelbundna andelserna /-ul-e/ och /-ul-ar/ ar foraldrade och ersatts idag oftast med /-ul-o/ respektive /-ar-ulo/.

Pronominalprefix och pronomen [ redigera | redigera wikitext ]

Nomen for kroppsdelar och slaktskapsbeteckningar upptrader i burushaski obligatoriskt med ett pronominal prefix . Man kan alltsa inte saga helt enkelt ”mor” eller ”arm” pa burushaski, utan bara ”min arm”, ”din mor”, ”hans far” etc. Till exempel betyder roten mi ”mor”, men den kan inte upptrada isolerat, istallet heter det:

  • i-mi ”hans mor”, mu-mi ”hennes mor” (3f sg.), u-mi ”deras mor” (3h pl.), u-mi-tsaro ”deras mor” (3h pl.).

Pronominal- eller personprefixen rattar sig efter person, numerus och ? i tredje person ? efter nominalklass. En oversikt over grundformerna ges i foljande tabell over pronominalprefixen:

Person/
nominalklass
Singular Plural
1. person a- mi- , me-
2. person gu- , go- ma-
3. person m i- , e- u- , o-
3. person f mu- u- , o-
3. person x i- , y- u- , o-
3. person y i- , e-

Personliga pronomen i tredje person skiljer mellan en ”avlagsen” och en ”nara” form, till exempel khin ”han, den har” (har i narheten) men in ”han, den dar” (dar borta). I obliquus finns det dessutom sa kallade kortformer. [ 4 ]

Rakneord [ redigera | redigera wikitext ]

Talsystemet i burushaski ar vigesimalt , alltsa baserat pa enheten 20. Till exempel heter 20 altar , 40 alto-altar (2 ganger 20), 60 iski-altar (3 ganger 20) etc. Grundtalen ar 1 hin (eller han , hik ), 2 altan (eller alto ), 3 isken (eller usko ), 4 walto , 5 ?undo , 6 mishindo , 7 thalo , 8 altambo , 9 huncho , 10 toorumo (aven toorimi och turma ) och 100 tha .

Exempel pa sammansatta tal:

11 turma-hin , 12 turma-altan , 13 turma-isken osv., 19 turma-hunti ; 20 altar , 30 altar-toorimi , 40 alto-altar , 50 alto-altar-toorimi , 60 iski-altar osv, 21 altar-hik , 22 altar-alto , 23 altar-iski osv.

Verbalmorfologi [ redigera | redigera wikitext ]

Allmant [ redigera | redigera wikitext ]

Burushaskis verbalmorfologi ar ytterst komplex och formrik, jamforbar med sumeriskan , baskiskan , ket eller vissa nordkaukasiska sprak . Manga ljudforandringar ( assimilationer , syneres , accentforskjutningar ) gor nastan varje verb morfologiskt unikt. Har kan endast nagra grundprinciper anges. [ 5 ]

De finita verbformerna i burushaski bildar bland andra foljande kategorier:

Kategori Mojliga former
tempus / aspekt presens , futurum , imperfekt , perfekt , pluskvamperfekt
modus konditionalis , tre optativer , imperativ , konativ
numerus singular , plural
person 1:a., 2:a och 3:e person (i imperativ endast 2:a person)
nominalklass de fyra nominalklasserna f, x och y (endast i 3:e person)

Hos manga transitiva verb kannetecknas forutom subjektet aven det (direkta) objektet , och rentav med pronominalprefix, som likasa uppvisar kategorierna numerus, person och ? i tredje person ? nominalklass. Alla verb har negerade former, och vissa intransitiva verb bildar morfologiskt sekundara transitiv-former. De infinita verbformerna - det innebar i burushaski absolutivum for forfluten tid och nutid (jamforbara med particip ), perfekt particip och tva infinitiver ? besitter alla kategorier hos de finita formerna utom tempus och modus. Infinita former bildar tillsammans med hjalpverb perifrastiska (sammansatta) former.

De finita verbformernas 11 positioner [ redigera | redigera wikitext ]

Alla verbformer later sig beskrivas genom ett komplicerat, men regelbundet, positionssystem. Berger urskiljer sammanlagt 11 positioner (aven kallade ”slots”), som dock inte alla kan vara besatta i en enskild verbform. Vissa positioner uppvisar alternativa besattningsmojligheter (nedan kannetecknade med A/B/C). Verbalstammen besatter position 5. Dessforinnan finns det alltsa fyra positioner for prefix , och darefter sex positioner for suffix . Foljande tabell ger en oversikt. Sarskilt viktiga positioner framhalls.

  • Verbformernas positioner (slots) i burushaski
Position Affix och deras betydelse
1 Negationsprefix a-
2a/b d-prefix (bildning av intransitiver) / n-prefix (absolutprefix)
3 Pronominalprefix : Subjekt for intransitiva verb, objekt for transitiva verb
4 s-prefix for bildning av sekundara transitiver
5 VERBALSTAM
6 Pluralsuffix -ya- pa verbalstammen
7 Presensstamtecken -?- (eller ? , ts ..) for bildning av presens, futurum, imperfekt
8a/b Pronominalsuffix for 1:a sg. -a- (subjekt) / bindevokal (utan betydelse)
9a m-suffix: bildar m-particip och m-optativ fran den enkla stammen /
9b m-suffix: bildar futurum och konditionalis fran presensstammen /
9c n-suffix for kannetecknande av absolut (jfr. position 2) /
9d ?-suffix for bildning av ?-optativ och -i?-infinitiv /
9e infinitivandelse -as , -aas / optativsuffix -aa (direkt pa stammen)
10a pronominalsuffix for 2:a och 3:e person och 1:a pl. (subjekt. Se nedan for former) /
10b Imperativandelser (till den rena stammen) /
10c Former av hjalpverbet ba- for bildning av presens, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt
11 Nominala flexionsandelser och partiklar

Bildning av tempus och modus [ redigera | redigera wikitext ]

Bildningen av tempus och modus sker med anvandning av de olika positionerna eller slotsen pa ganska komplicerade satt. Preteritum , perfekt , pluskvamperfekt och konativ bildas da fran den enkla stammen ; presens , imperfekt , futurum och konditionalis fran presensstammen , som uppstar genom en utvidgning av den enkla stammen i position 7 (oftast med -?-). Direkt fran stammen avleds optativ och imperativ . Sammantaget framgar foljande schema:

Bildning av tempus och modus av exempelverbet her "grata", utan prefix:

  • Tempus fran den enkla stammen
Grammatisk
kategori
Bildning Form och oversattning
konativ stam + personsuffix her-i "han kommer snart att grata"
preteritum stam [+ bindevokal] + m-suffix + personsuffix her-i-m-i "han grat"
perfekt stam [+ bindevokal] + hjalpverb i presens her-u-ba-i "han har gratit"
pluskvam-
perfekt
stam [+ bindevokal] + hjalpverb i preteritum her-u-ba-m "han hade gratit"
  • Tempus fran presensstammen = stam + presenstecken
Grammatisk
kategori
Bildning Form och oversattning
futurum stam + presenstecken [+ bindevokal + m-suffix] + personandelse her-?-i-m-i ”han kommer att grata”
presens stam + presenstecken + bindevokal + hjalpverb i presens her-?-u-ba-i ”han grater”
imperfekt stam + presenstecken + bindevokal + hjalpverb i preteritum her-?-u-ba-m ”han grat (ofta)”
konditionalis stam + presenstecken + bindevokal + m-suffix (utom 1:a pl.) + ?e her-?-u-m-?e ”... skulle grata”,
konditionalis stam + presenstecken + bindevokal + andelse 1:a pl. + ?e her-?-an-?e ”vi skulle grata”
  • Optativ och imperativ
Grammatisk
kategori
Bildning Form och oversattning
aa -optativ stam + aa (i alla personer) her-aa ”... ska.. grata”
m -optativ stam + [bindevokal] + m-suffix her-u-m ”... ska.. grata”
? -optativ stam + (i)? + personandelse her-?-an ”de ska grata”
imperativ
singular
stam [+ e vid andelsebetonade verb] her ”grat!”
imperativ
plural
stam + in her-in ”grat!”

Kannetecknande av subjekt och objekt [ redigera | redigera wikitext ]

Kannetecknandet av verbformens subjekt och objekt sker genom pronominala prefix och suffix i positionerna 3, 8 och 10 pa foljande satt:

Affixtyp Position Funktion
Prefix 3 direkt objekt vid transitivt verb, subjekt vid intransitivt verb
Suffix 8/10 subjekt vid transitivt och intransitivt verb

Personprefixen ar identiska med pronominalprefixen vid nomen (obligatoriska vid kroppsdelar och slaktskapsbeteckningar, se ovan). Formerna av prefixen (position 3) och suffixen (positionerna 8 och 10) ar forenklat sammanfattade i de foljande tabellerna:

  • Pronominalprefix (position 3)
Person/
nominalklass
Singular Plural
1:a person a- mi-
2:a person gu- ma-
3:e person m i- u-
3:e person f mu- u-
3:e person x i- u-
3:e person y i-
  • Pronominalsuffix (positionerna 8 och 10)
Person/
nominalklass
Singular Plural
1./2:a person -a -an
3:e person m -i -an
3:e person f -o -an
3:e person x -i -ie
3:e person y -i

Har foljer nagra exempel pa konstruktioner i preteritum av det transitiva prefigerande verbet phus ”binda” for forklaring av samspelet av prefix och suffix:

  • i-phus-i-m-i > han band honom (besatta positioner: 3-5-8-9-10)
  • mu-phus-i-m-i > han band henne
  • u-phus-i-m-i > han band dem (pl. hx)
  • mi-phus-i-m-i > han band oss
  • i-phus-i-m-an > vi band / ni band / de band honom
  • mi-phus-i-m-an > ni band / de band oss
  • i-phus-i-m-a > jag band / du band honom
  • gu-phus-i-m-a > jag band dig

Pronominalaffixen anvands ocksa nar substantiv intar subjektets eller objektets roll, till exempel hir i-ir-i-mi ”mannen dog”. Vid intransitiva verb kan subjektfunktionen vara markerad bade genom ett prefix och ett suffix ? alltsa dubbelt. Exempel:

  • gu-ir-?-u-m-a ”du kommer att do” (futurum)
  • i-ghurts-i-m-i ”han sjonk” (preteritum)

Pronominalprefix upptrader inte vid alla verb och i alla tempus. Vissa verb anvander aldrig personprefix, andra alltid, ater andra endast under bestamda omstandigheter. Pronominala prefix uttrycker vid intransitiva verb ofta en avsiktlig verksamhet av subjektet, medan icke-prefigerade former betecknar en handling som inte sker med subjektets vilja. Exempel:

  • huru?-i-m-i ”han satte sig” (frivillig handling utan prefix)
  • i-ir-i-m-i ”han dog” (ofrivillig handling med prefix)
  • ghurts-i-mi ”han gick under vatten frivilligt: han dok” (utan prefix)
  • i-ghurts-i-m-i ”han gick under vatten ofrivilligt: han sjonk” (med prefix)

d-prefixet [ redigera | redigera wikitext ]

En rad verb upptrader ? vid sidan av sin grundform ? med ett d-prefix (position 2), som fore konsonant utvidgas med en ”harmonisk” vokal. Den exakta semantiska funktionen av denna d-bildning har inte forklarats. Till primara transitiver bildar d-prefixet, alltid utan pronominalprefix, reguljara intransitiver. [ 6 ] Exempel:

  • i-phalt-i-mi ”han brot upp det” (transitiv)
  • du-phalt-as ”brytas upp, explodera“ (intransitiv)

Ytterligare enskildheter i verbalmorfologin och andra delar av grammatiken finns att hamta i den angivna litteraturen (framfor allt H. Berger 1998).

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Backstrom 1992
  2. ^ Cracking the code on the origins of a new European language Arkiverad 20 juni 2012 hamtat fran the Wayback Machine ., Macquarie University 17 juni 2012
  3. ^ ”Journal of Indo-European studies 2012:40 - index” . http://www.jies.org/docs/jies_index/Vol40.html . Last 3 januari 2017 .  
  4. ^ For detaljer se H. Berger 1998.
  5. ^ Utforligare framstallning finns i Hermann Berger 1998, Grammatik, 103-173.
  6. ^ Berger 1998:I:110

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Peter C. Backstrom: Burushaski. i: Languages of Northern Areas. Sociolinguistic Survey of Northern Pakistan. Bd 2. Islamabad 1992, 2002 (Repr.).
  • Hermann Berger: Die Burushaski-Sprache von Hunza und Nager. 3 Bde. 1. Grammatik. 2. Texte mit Ubersetzungen. 3. Worterbuch. Harrassowitz, Wiesbaden 1998, ISBN 3-447-03961-2
  • Hermann Berger: Das Yasin-Burushaski (Werchikwar). Grammatik, Texte, Worterbuch. Harrassowitz, Wiesbaden 1974. ISBN 3-447-01625-6
  • Vaclav Blazek: Lexica Dene-Caucasia . Central Asiatic J. vol. 39, s. 11-50, 161-164, 1995. (Lexikala jamforelser av burushaski med baskiska, kaukasiska och jenisejska sprak, sino-tibetanska sprak och na-denesprak)
  • Ernst Kausen: Burushaski. Gießen 2005. (Se aven webblank.)
  • David Lockhart Robertson Lorimer: The Burushaski Language. Bd 1. Introduction and Grammar. Bd. 2 Histories, Bd. 3: Dictionary. Aschehoug, Oslo 1935.
  • George van Driem: The Languages of the Himalayas. Brill, Leiden 2001. ISBN 90-04-10390-2
  • Yves Charles Morin, Etinne Tiffou: Dictionnaire complementaire du bouroushaski de Yasin . Etudes bouroushaski 2, SELAF # 304, Peeters/SELAF, Paris 1989. (Erganzung zu Berger und Tiffou)
  • Etienne Tiffou, Jurgen Pesot: Contes du Yasin - Introduction au bourou du Yasin , Etudes bouroushaski 1, SELAF # 303, Peeters/SELAF, Paris 1989. (Weiterfuhrung aufbauend auf Grammatik von Berger)
  • Stephen R. Willson: Basic Burushaski Vocabulary. Studies in Languages of Northern Pakistan. Bd 6. Islamabad 1999.
  • Stephen R. Willson: A Look at Hunza Culture. Studies in Languages of Northern Pakistan. Bd 3. Islamabad 1999.
  • ?a?ule, Ilija. 2003b. "Evidence for the Indo-European Laryngeals in Burushaski and Its Genetic Affiliation with Indo-European". Journal of Indoeuropean Studies. 31/1-2 : 21-86.
  • ?a?ule, Ilija. 2004. "Burushaski-Phrygian Lexical Correspondences in Ritual, Burial, Myth and Onomastics". Central Asiatic Journal. 48/1: 50-104.
  • ?a?ule, Ilija. 2009. "Burushaski Shepherd Vocabulary of Indo-European Origin". Acta Orientalia. 70: 147-195.
  • ?a?ule, Ilija. 2009. Burushaski as an Indo-European "Kentum" language. Languages of the World 38. Lincom GmbH