Burushaski
[
bu??u?aski
] ar ett
sprak
som talas i
Karakorumbergen
i norra
Pakistan
av ungefar 100 000 manniskor. Det ar varken beslaktat med de angransande
indoariska
(
dardiska
) spraken
shina
och
khowar
, eller det i norr angransande
ostiranska
wakhi
. De flesta forskare anser att burushaski ar ett
isolerat sprak
, som inte ar beslaktat med nagot annat kant sprak i varlden.
Sprakets utbredning i orange
Burusho ? talarna av burushaski ? lever i den nordvastra delen av
Gilgitdistriktet
i norra Pakistan, i Hunza- och Nager-omradet pa bada sidor av floden
Hunza
och i Yasin-dalen, som ligger 100 kilometer darifran. Yasindialekten avviker tydligt fran Hunza-Nagar-dialekten (
fonetiskt
,
lexikaliskt
, delvis aven
morfologiskt
), men det rader full omsesidig forstaelse.
Det genetiskt isolerade spraket burushaski skiljer sig inte bara i sitt ord- och formbestand fran alla andra sprak i varlden, utan ar ocksa
spraktypologiskt
mycket egenartat, framfor allt i den komplexa
verbalmorfologin
och i
nominalmorfologin
. Forutom de gamla
lanorden
fran de angransande dardiska spraken (framfor allt fran shina, men aven fran khowar) och i nagra fall fran det sino-tibetanska
balti
nar numera allt fler
urduord
och
engelska
begrepp burushaski. Den mellersta generationen har redan forlorat en del av den gamla arvordskatten och de yngre beharskar ofta inte langre den komplexa morfologin och syntaxen. De bildade burusho beklagar sitt spraks forfall. Anda har antalet talare okat nagot igen under det senaste artiondet och installningen hos de flesta burusho till sitt sprak ar sammantaget positiv; de utgar fran att aven deras barn ska lara sig burushaski och fora det vidare.
[
1
]
De flesta burusho foredrar fortfarande modersmalet som kommunikationsmedel, och det ar barare av en ytterst livaktig muntlig berattarkultur, fastan manga burusho ar
flersprakiga
och aven beharskar khowar, shina eller urdu.
De forsta stationerna i utforskningen av burushaski ar arbetena av G. W. Leitner och J. Biddulph i slutet av 1800-talet. Nasta betydande bidrag var D. L. R. Lorimers
The Burushaski Language
1935-38. Det inneholl en stor
ordlista
och en
grammatik
over burushaski, som hade bestand i 60 ar. De avlagset viktigaste nyare arbetena kommer fran Hermann Berger, som har gjort omfattande analyser och framstallt grammatik och ordbok for Yasin-dialekten (1974) och for Hunza-Nagar-
dialekten
(1998).
Burushaski har ansetts och anses annu av sina viktigaste utforskare som ett
isolerat sprak
. Anda har det gjorts forsok, liksom med alla sprak som inte later sig inordnas i kanda
sprakfamiljer
, att forbinda burushaski med andra sprak eller sprakgrupper, i forsta hand med
baskiskan
och de nord
kaukasiska spraken
. En annu vidare ram drar till exempel B. Bla?ek och Bengtson (1995) med en inordning av burushaski i den hypotetiska
makrofamiljen
sino-kaukasiska sprak
eller
dene-kaukasiska sprak
, som forutom de
sinotibetanska spraken
omfattar sa att saga alla eurasiska restsprak, som
baskiska
,
kaukasiska
,
hurritiska
,
urarteiska
,
sumeriska
,
jenisejiska sprak
,
nahali
och burushaski, samt i en utvidgad version aven de nordamerikanska
Na-denespraken
. Ingen av dessa hypoteser har hittills fatt nagot allvarligt erkannande, da det lexikaliska material som anforts som bevis i de flesta forskares ogon inte klarar en allvarlig provning. Alltsa betraktas fortfarande burushaski oftast som ett isolerat sprak.
En intressant nyare tes kan man tolka som en del av den mer omfattande dene-kaukasiska hypotesen, men den ska anda inte forbli oomnamnd: van Driem (2001) hanvisar till en nara typologisk ? som skulle vara utan betydelse genetiskt ? men ocksa materiell slaktskap i verbalmorfologin (sarskilt personprefixen) mellan burushaski och
ket
, ett
jenisejsprak
. Han konstruerar ur detta en ’’karasuk’’-familj, som skulle besta av a ena sidan jenisejspraken, a andra sidan burushaski. Han ser sammanhang mellan denna hypotetiska lingvistiska enhet och en forhistorisk centralasiatisk kultur, ”karasuk-kulturen”. Som en foljd av motsatta vandringsrorelser under andra artusendet f.Kr. ska de nuvarande jenisejfolken ha kommit till Sibirien och burusho till Karakorum. Burushos forflyttning ska da under lang tid ha forlopt parallellt med den dardiska gruppen bland
indoarierna
, vilket kunde forklara de talrika tidiga lanorden ur de dardiska spraken. Darmed skulle burushaski inte vara ett sprak som talades fore de indoariska spraken i det indiska omradet. En invandring skulle ha skett parallellt i tiden med de indoariska invandringarna under andra artusendet f.Kr., och folket antas ha natt det nuvarande bosattningsomradet forst under forsta artusendet f.Kr. Lexikaliskt later sig en potentiell slaktskap mellan jenisejspraken och burushaski hittills knappast styrkas. De foreslagna morfologiska overensstammelserna ar inte heller oomstridda.
I juni 2012 slapptes ett uttalande av
Macquarie University
som havdar att det finns starka bevis for att overvaga att burushaski ar av indoeuropeiskt ursprung, med ursprung i
frygiskan
.
[
2
]
Ett nummer av
Journal of Indo-European Studies
(2012:40) agnas helt at dessa undersokningsresultat.
[
3
]
Vasentliga drag i burushaski ar ett
fyrklassystem
hos
substantiv
och en ytterst komplicerad
verbalmorfologi
med ett elvastalligt positionssystem (bada forklaras nedan). Foljande oversikt galler for Hunza-Nager-dialekten och ar baserad pa Hermann Bergers omfattande grammatik fran 1998.
Burushaskis
fonemuppsattning
ar relativt stor, men inte extrem (34
konsonanter
, 5
vokaler
). Det innehaller ? liksom de dardiska spraken ? aven
retroflexa
konsonanter (konsonanter som bildas med tillbakabojd tungspets mot den harda gommen, har betecknade med en understalld punkt, till exempel ?). Vokalerna ar /a, e, i, o, u/, som forekommer i korta och langa versioner, och vid de langa versionerna kan flera varianter urskiljas.
I burushaskis morfologi finns fyra
substantivklasser
(ungefar motsvarande
grammatiskt genus
):
- m
> manliga manskliga vasen, gudar och andar
- f
> kvinnliga manskliga vasen och andar
- x
> djur, "upprakneliga" foremal
- y
> abstrakta, vatskor, "oupprakneliga" foremal
Forkortningen "h" (human) anvands som sammanfattning av m- och f-klasserna, "hx" som sammanfattning av m-, f- och x-klasserna. Substantiv i x-klassen betecknar typiskt upprakneliga icke-manskliga vasen eller ting, till exempel djur, frukter, stenar, agg, mynt; substantiv i y-klassen daremot betecknar i regel oupprakneliga icke-manskliga vasen eller objekt, till exempel ris, vatskor, pulvriserade amnen, eld, vatten, sno, ull etc.
Dessa tilldelningar ar dock inte allmangiltiga, da aven upprakneliga objekt kan tillhora y-klassen, till exempel
ha
, "hus". Intressanta ar ocksa ord som med sma betydelseskillnader kan vara saval x som y, exempelvis betyder
bayu
i x-klassen "salt i stycken", i y-klassen ”salt i pulverform”. Frukttrad uppfattas som kollektivum och tillhor y-klassen, medan deras frukter daremot, som raknebara enheter, tillhor x-klassen. Samma foremal blir ibland behandlade som x eller y beroende pa vilket material de ar framstallda av. Exempelvis raknas sten och tra som x, metall och lader som y.
Artikel
,
adjektiv
,
rakneord
och andra
attribut
kongruerar
med klassen hos det substantiv som de bestammer.
Substantivet i burushaski har tva
numerus
:
singular
och
plural
. Singular ar den omarkerade formen. Plural kannetecknas med
suffix
, som i regel ar avhangiga substantivets klass:
- h-klassen
> vanliga pluralsuffix: -ting, -aro, -daro, -taro, -tsaro
- h- och x-klasserna
> vanliga pluralsuffix: -o, -i?o, -ko, -iko, -juko; -ono, -u; -i, -ai; -ts, -uts, -muts, -umuts; -nts, -ants, -ints, -iants, -ingants, -ents, -onts
- y-klassen
> vanliga pluralsuffix: -ng, -ang, -ing, -iang; -eng, -ong, -ongo; -ming, -?ing, -i?ing, -mi?ing, -i?ang (Nagar-dialekt)
Vissa substantiv tillater tva eller tre olika pluralsuffix, medan andra forekommer enbart i plural utan sarskilt suffix, till exempel
bras
”ris”,
gur
”vete”,
bishke
”djurhar” (sa kallade
pluralia tantum
), och ytterligare andra har samma form i singular och plural: till exempel
hagur
”hast(ar)”. Adjektiv har sina egna pluralsuffix och deras anvandning ar avhangig klassen hos det substantiv som de bestammer, till exempel bildar
burum
”vit” x pl.
burum-i?o
, y pl.
burum-ing
.
Nagra exempel pa pluralbildning i burushaski
- waziir (m), pl. waziirting ”vesir, minister”
- hir (m), pl. hiri ”man” (accentforflyttning)
- gus (f), pl. gushingants ”fru” (accentforflyttning)
- dasin (f), pl. dasiwants ”flicka, ogift kvinna”
- huk (x), pl. hukai ”hund” (accentforflyttning)
- tili (x), pl. tili ”valnot”
- tili (y), pl. tileng ”valnotstrad”
Burushaski ar ett
ergativt sprak
. Det har fem
primara
kasus
:
| Kasus
|
Suffix
|
Funktion
|
| Absolutiv
|
omarkerad
|
Subjekt till intransitiva verb och direkt objekt till transitiva verb
|
| Ergativ
|
-e
|
Subjekt till transitiva verb
|
| Obliquus
|
-e
;
-mo
(f-kl.)
|
Genitiv
; basis for sekundara kasusandelser
|
| Dativ
|
-ar
,
-r
|
Dativ,
allativ
|
| Ablativ
|
-um
,
-m
,
-mo
|
Separativ (varifran?)
|
Kasussuffixen fogas vid pluralformer till
pluralsuffixet
, till exempel
Huseiniukutse
”Husseins folk” (ergativ plural). Genitivandelsen ar endast i singular av f-klassen /-mo/, annars alltid /-e/ (alltsa identisk med ergativandelsen). Dativandelsen /-ar/, /-r/ blir i singular av f-klass likasa pahangd pa obliquus, annars pa absolutiv. Exempel:
- hir-e
”mannens”,
gus-mo
”kvinnans”
- hir-ar
”at mannen”,
gus-mu-r
”at kvinnan”
Genitiven star fore det substantiv som den utgor bestamning till:
Hunzue tham
”emiren av Hunza”.
Andelserna for sekundara kasus bildas fran ett sekundart kasussuffix (ofta betecknat som ”infix”) och en av de primara andelserna /-e/, /-ar/ och /-um/. Har star /-e/ for
lokativ
(svarar pa fragan ”var?”), /-ar/ for
terminativ
(svarar pa fragan ”vart?”) och /-um/ for
ablativ-separativ
(svarar pa fragan ”varifran?”). Infixen och deras grundbetydelser ar
- /-ts-/ ”pa”
- /-ul-/ ”i”
- /-a?-/ ”pa, med”
- /-al-/ ”vid” (endast i Hunza-dialekten)
Darav resulterar foljande ”sammansatta” eller sekundara kasus:
| Infix
|
Lokativ
|
Terminativ
|
Separativ
|
| -ts-
|
-ts-e
”pa”
|
-ts-ar
”till”
|
-ts-um
”fran”
|
| -ul-
|
-ul-e
”i”
|
-ul-ar
”in i”
|
-ul-um
”ut ur”
|
| -a?-
|
-a?-e
”pa , med”
|
-a?-ar
”upp pa”
|
-a?-um
”ned fran”
|
| -al-
|
-al-e
”vid”
|
-al-ar
”bort till”
|
-al-um
”bort fran”
|
De regelbundna andelserna /-ul-e/ och /-ul-ar/ ar foraldrade och ersatts idag oftast med /-ul-o/ respektive /-ar-ulo/.
Nomen for kroppsdelar och slaktskapsbeteckningar upptrader i burushaski obligatoriskt med ett pronominal
prefix
. Man kan alltsa inte saga helt enkelt ”mor” eller ”arm” pa burushaski, utan bara ”min arm”, ”din mor”, ”hans far” etc. Till exempel betyder roten
mi
”mor”, men den kan inte upptrada isolerat, istallet heter det:
- i-mi
”hans mor”,
mu-mi
”hennes mor” (3f sg.),
u-mi
”deras mor” (3h pl.),
u-mi-tsaro
”deras mor” (3h pl.).
Pronominal- eller personprefixen rattar sig efter person,
numerus
och ? i tredje person ? efter nominalklass. En oversikt over grundformerna ges i foljande tabell over pronominalprefixen:
Person/
nominalklass
|
Singular
|
Plural
|
| 1. person
|
a-
|
mi-
,
me-
|
| 2. person
|
gu-
,
go-
|
ma-
|
| 3. person m
|
i-
,
e-
|
u-
,
o-
|
| 3. person f
|
mu-
|
u-
,
o-
|
| 3. person x
|
i-
,
y-
|
u-
,
o-
|
| 3. person y
|
i-
,
e-
|
Personliga pronomen i tredje person skiljer mellan en ”avlagsen” och en ”nara” form, till exempel
khin
”han, den har” (har i narheten) men
in
”han, den dar” (dar borta). I
obliquus
finns det dessutom sa kallade kortformer.
[
4
]
Talsystemet i burushaski ar
vigesimalt
, alltsa baserat pa enheten 20. Till exempel heter 20
altar
, 40
alto-altar
(2 ganger 20), 60
iski-altar
(3 ganger 20) etc. Grundtalen ar 1
hin
(eller
han
,
hik
), 2
altan
(eller
alto
), 3
isken
(eller
usko
), 4
walto
, 5
?undo
, 6
mishindo
, 7
thalo
, 8
altambo
, 9
huncho
, 10
toorumo
(aven
toorimi
och
turma
) och 100
tha
.
Exempel pa sammansatta tal:
11
turma-hin
, 12
turma-altan
, 13
turma-isken
osv., 19
turma-hunti
; 20
altar
, 30
altar-toorimi
, 40
alto-altar
, 50
alto-altar-toorimi
, 60
iski-altar
osv, 21
altar-hik
, 22
altar-alto
, 23
altar-iski
osv.
Burushaskis verbalmorfologi ar ytterst komplex och formrik, jamforbar med
sumeriskan
,
baskiskan
,
ket
eller vissa
nordkaukasiska sprak
. Manga ljudforandringar (
assimilationer
,
syneres
,
accentforskjutningar
) gor nastan varje verb
morfologiskt
unikt. Har kan endast nagra grundprinciper anges.
[
5
]
De
finita
verbformerna i burushaski bildar bland andra foljande kategorier:
| Kategori
|
Mojliga former
|
| tempus
/
aspekt
|
presens
,
futurum
,
imperfekt
,
perfekt
,
pluskvamperfekt
|
| modus
|
konditionalis
, tre
optativer
,
imperativ
,
konativ
|
| numerus
|
singular
,
plural
|
| person
|
1:a., 2:a och 3:e person (i imperativ endast 2:a person)
|
| nominalklass
|
de fyra nominalklasserna f, x och y (endast i 3:e person)
|
Hos manga
transitiva
verb kannetecknas forutom
subjektet
aven det (direkta)
objektet
, och rentav med pronominalprefix, som likasa uppvisar kategorierna numerus, person och ? i tredje person ? nominalklass. Alla verb har negerade former, och vissa intransitiva verb bildar morfologiskt sekundara transitiv-former. De
infinita verbformerna
- det innebar i burushaski absolutivum for forfluten tid och nutid (jamforbara med
particip
), perfekt particip och tva
infinitiver
? besitter alla kategorier hos de finita formerna utom tempus och modus. Infinita former bildar tillsammans med
hjalpverb
perifrastiska (sammansatta) former.
Alla verbformer later sig beskrivas genom ett komplicerat, men regelbundet, positionssystem. Berger urskiljer sammanlagt 11 positioner (aven kallade ”slots”), som dock inte alla kan vara besatta i en enskild verbform. Vissa positioner uppvisar alternativa besattningsmojligheter (nedan kannetecknade med A/B/C). Verbalstammen besatter position 5. Dessforinnan finns det alltsa fyra positioner for
prefix
, och darefter sex positioner for
suffix
. Foljande tabell ger en oversikt. Sarskilt viktiga positioner framhalls.
- Verbformernas positioner (slots) i burushaski
| Position
|
Affix och deras betydelse
|
| 1
|
Negationsprefix
a-
|
| 2a/b
|
d-prefix (bildning av intransitiver) / n-prefix (absolutprefix)
|
| 3
|
Pronominalprefix
: Subjekt for intransitiva verb, objekt for transitiva verb
|
| 4
|
s-prefix for bildning av sekundara transitiver
|
| 5
|
VERBALSTAM
|
| 6
|
Pluralsuffix
-ya-
pa verbalstammen
|
| 7
|
Presensstamtecken
-?-
(eller
?
,
ts
..) for bildning av presens, futurum, imperfekt
|
| 8a/b
|
Pronominalsuffix
for 1:a sg.
-a-
(subjekt) / bindevokal (utan betydelse)
|
| 9a
|
m-suffix: bildar m-particip och m-optativ fran den enkla stammen /
|
| 9b
|
m-suffix: bildar futurum och konditionalis fran presensstammen /
|
| 9c
|
n-suffix for kannetecknande av absolut (jfr. position 2) /
|
| 9d
|
?-suffix for bildning av ?-optativ och -i?-infinitiv /
|
| 9e
|
infinitivandelse
-as
,
-aas
/ optativsuffix
-aa
(direkt pa stammen)
|
| 10a
|
pronominalsuffix
for 2:a och 3:e person och 1:a pl. (subjekt. Se nedan for former) /
|
| 10b
|
Imperativandelser (till den rena stammen) /
|
| 10c
|
Former av hjalpverbet
ba-
for bildning av presens, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt
|
| 11
|
Nominala flexionsandelser och partiklar
|
Bildningen av tempus och modus sker med anvandning av de olika positionerna eller slotsen pa ganska komplicerade satt.
Preteritum
,
perfekt
,
pluskvamperfekt
och
konativ
bildas da fran den
enkla stammen
;
presens
,
imperfekt
,
futurum
och
konditionalis
fran
presensstammen
, som uppstar genom en utvidgning av den enkla stammen i position 7 (oftast med -?-). Direkt fran stammen avleds
optativ
och
imperativ
. Sammantaget framgar foljande schema:
Bildning av tempus och modus av exempelverbet
her
"grata", utan prefix:
- Tempus fran den enkla stammen
Grammatisk
kategori
|
Bildning
|
Form och oversattning
|
| konativ
|
stam + personsuffix
|
her-i
"han kommer snart att grata"
|
| preteritum
|
stam [+ bindevokal] + m-suffix + personsuffix
|
her-i-m-i
"han grat"
|
| perfekt
|
stam [+ bindevokal] + hjalpverb i presens
|
her-u-ba-i
"han har gratit"
|
pluskvam-
perfekt
|
stam [+ bindevokal] + hjalpverb i preteritum
|
her-u-ba-m
"han hade gratit"
|
- Tempus fran presensstammen = stam + presenstecken
Grammatisk
kategori
|
Bildning
|
Form och oversattning
|
| futurum
|
stam + presenstecken [+ bindevokal + m-suffix] + personandelse
|
her-?-i-m-i
”han kommer att grata”
|
| presens
|
stam + presenstecken + bindevokal + hjalpverb i presens
|
her-?-u-ba-i
”han grater”
|
| imperfekt
|
stam + presenstecken + bindevokal + hjalpverb i preteritum
|
her-?-u-ba-m
”han grat (ofta)”
|
| konditionalis
|
stam + presenstecken + bindevokal + m-suffix (utom 1:a pl.) +
?e
|
her-?-u-m-?e
”... skulle grata”,
|
| konditionalis
|
stam + presenstecken + bindevokal + andelse 1:a pl. +
?e
|
her-?-an-?e
”vi skulle grata”
|
Grammatisk
kategori
|
Bildning
|
Form och oversattning
|
| aa
-optativ
|
stam +
aa
(i alla personer)
|
her-aa
”... ska.. grata”
|
| m
-optativ
|
stam + [bindevokal] + m-suffix
|
her-u-m
”... ska.. grata”
|
| ?
-optativ
|
stam +
(i)?
+ personandelse
|
her-?-an
”de ska grata”
|
imperativ
singular
|
stam [+
e
vid andelsebetonade verb]
|
her
”grat!”
|
imperativ
plural
|
stam +
in
|
her-in
”grat!”
|
Kannetecknandet av verbformens
subjekt
och
objekt
sker genom pronominala
prefix
och
suffix
i positionerna 3, 8 och 10 pa foljande satt:
| Affixtyp
|
Position
|
Funktion
|
| Prefix
|
3
|
direkt objekt vid transitivt verb, subjekt vid intransitivt verb
|
| Suffix
|
8/10
|
subjekt vid transitivt och intransitivt verb
|
Personprefixen ar identiska med pronominalprefixen vid nomen (obligatoriska vid kroppsdelar och slaktskapsbeteckningar, se ovan). Formerna av prefixen (position 3) och suffixen (positionerna 8 och 10) ar forenklat sammanfattade i de foljande tabellerna:
- Pronominalprefix
(position 3)
Person/
nominalklass
|
Singular
|
Plural
|
| 1:a person
|
a-
|
mi-
|
| 2:a person
|
gu-
|
ma-
|
| 3:e person m
|
i-
|
u-
|
| 3:e person f
|
mu-
|
u-
|
| 3:e person x
|
i-
|
u-
|
| 3:e person y
|
i-
|
- Pronominalsuffix
(positionerna 8 och 10)
Person/
nominalklass
|
Singular
|
Plural
|
| 1./2:a person
|
-a
|
-an
|
| 3:e person m
|
-i
|
-an
|
| 3:e person f
|
-o
|
-an
|
| 3:e person x
|
-i
|
-ie
|
| 3:e person y
|
-i
|
Har foljer nagra exempel pa konstruktioner i preteritum av det transitiva prefigerande verbet
phus
”binda” for forklaring av samspelet av prefix och suffix:
- i-phus-i-m-i
> han band honom (besatta positioner: 3-5-8-9-10)
- mu-phus-i-m-i
> han band henne
- u-phus-i-m-i
> han band dem (pl. hx)
- mi-phus-i-m-i
> han band oss
- i-phus-i-m-an
> vi band / ni band / de band honom
- mi-phus-i-m-an
> ni band / de band oss
- i-phus-i-m-a
> jag band / du band honom
- gu-phus-i-m-a
> jag band dig
Pronominalaffixen anvands ocksa nar substantiv intar subjektets eller objektets roll, till exempel
hir i-ir-i-mi
”mannen dog”. Vid intransitiva verb kan subjektfunktionen vara markerad bade genom ett prefix och ett suffix ? alltsa dubbelt. Exempel:
- gu-ir-?-u-m-a
”du kommer att do” (futurum)
- i-ghurts-i-m-i
”han sjonk” (preteritum)
Pronominalprefix upptrader inte vid alla verb och i alla tempus. Vissa verb anvander aldrig personprefix, andra alltid, ater andra endast under bestamda omstandigheter. Pronominala prefix uttrycker vid intransitiva verb ofta en
avsiktlig verksamhet
av subjektet, medan icke-prefigerade former betecknar en handling som inte sker med subjektets vilja. Exempel:
- huru?-i-m-i
”han satte sig” (frivillig handling utan prefix)
- i-ir-i-m-i
”han dog” (ofrivillig handling med prefix)
- ghurts-i-mi
”han gick under vatten frivilligt: han dok” (utan prefix)
- i-ghurts-i-m-i
”han gick under vatten ofrivilligt: han sjonk” (med prefix)
En rad verb upptrader ? vid sidan av sin grundform ? med ett d-prefix (position 2), som fore konsonant utvidgas med en ”harmonisk” vokal. Den exakta semantiska funktionen av denna d-bildning har inte forklarats. Till primara transitiver bildar d-prefixet, alltid utan pronominalprefix, reguljara intransitiver.
[
6
]
Exempel:
- i-phalt-i-mi
”han brot upp det” (transitiv)
- du-phalt-as
”brytas upp, explodera“ (intransitiv)
Ytterligare enskildheter i verbalmorfologin och andra delar av grammatiken finns att hamta i den angivna litteraturen (framfor allt H. Berger 1998).
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
tysksprakiga Wikipedia
.
- Peter C. Backstrom:
Burushaski.
i:
Languages of Northern Areas.
Sociolinguistic Survey of Northern Pakistan. Bd 2. Islamabad 1992, 2002 (Repr.).
- Hermann Berger:
Die Burushaski-Sprache von Hunza und Nager.
3 Bde. 1. Grammatik. 2. Texte mit Ubersetzungen. 3. Worterbuch. Harrassowitz, Wiesbaden 1998,
ISBN 3-447-03961-2
- Hermann Berger:
Das Yasin-Burushaski (Werchikwar). Grammatik, Texte, Worterbuch.
Harrassowitz, Wiesbaden 1974.
ISBN 3-447-01625-6
- Vaclav Blazek:
Lexica Dene-Caucasia
. Central Asiatic J. vol. 39, s. 11-50, 161-164, 1995. (Lexikala jamforelser av burushaski med baskiska, kaukasiska och jenisejska sprak, sino-tibetanska sprak och na-denesprak)
- Ernst Kausen:
Burushaski.
Gießen 2005. (Se aven webblank.)
- David Lockhart Robertson Lorimer:
The Burushaski Language.
Bd 1. Introduction and Grammar. Bd. 2 Histories, Bd. 3: Dictionary. Aschehoug, Oslo 1935.
- George van Driem:
The Languages of the Himalayas.
Brill, Leiden 2001.
ISBN 90-04-10390-2
- Yves Charles Morin, Etinne Tiffou:
Dictionnaire complementaire du bouroushaski de Yasin
. Etudes bouroushaski 2, SELAF # 304, Peeters/SELAF, Paris 1989. (Erganzung zu Berger und Tiffou)
- Etienne Tiffou, Jurgen Pesot:
Contes du Yasin - Introduction au bourou du Yasin
, Etudes bouroushaski 1, SELAF # 303, Peeters/SELAF, Paris 1989. (Weiterfuhrung aufbauend auf Grammatik von Berger)
- Stephen R. Willson:
Basic Burushaski Vocabulary.
Studies in Languages of Northern Pakistan. Bd 6. Islamabad 1999.
- Stephen R. Willson:
A Look at Hunza Culture.
Studies in Languages of Northern Pakistan. Bd 3. Islamabad 1999.
- ?a?ule, Ilija. 2003b. "Evidence for the Indo-European Laryngeals in Burushaski and Its Genetic Affiliation with Indo-European". Journal of Indoeuropean Studies. 31/1-2 : 21-86.
- ?a?ule, Ilija. 2004. "Burushaski-Phrygian Lexical Correspondences in Ritual, Burial, Myth and Onomastics". Central Asiatic Journal. 48/1: 50-104.
- ?a?ule, Ilija. 2009. "Burushaski Shepherd Vocabulary of Indo-European Origin". Acta Orientalia. 70: 147-195.
- ?a?ule, Ilija. 2009. Burushaski as an Indo-European "Kentum" language. Languages of the World 38. Lincom GmbH