Brandforsvar

Brandforsvar ar atgarder mot brander .

Brandforsvaret bestar av brandskydd , som ar det forebyggande arbetet, och brandslackning , som gar ut pa att slacka brander som uppstatt. For att komplettera atgarder pa plats finns annan raddningstjanst.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

I stader har det varit stadsvakter eller motsvarande som haft ansvar att halla uppsikt over brand. Efter branden i London 1666 inrattades en sorts brandkar. Professionella brandkarer blev vanliga pa 1800-talet.

Brandforsvar i Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Kombinationsfordon vag-rals fran frivilliga brandkaren i Zams, Osterrike

Belgien [ redigera | redigera wikitext ]

Det belgiska brandforsvaret - Brandweer/Service d'Incendie - ar ett kommunalt ansvar som utovas genom egna eller gemensamma brandkarer. Det finns 589 kommuner och 251 brandkarer. De kommunala brandkarerna samarbetar inom ramen for regionala brandforsvarszoner. 70 % av brandmannen ar frivilliga. Endast i de storre staderna finns yrkesbrandkarer. Belgien hade 2012 000 frivilliga och 5 000 yrkesbrandman. ^[
1
]

De belgiska brandkarerna ar indelade i fyra kategorier:

Kategori Х: de fem storsta brandkarerna med enbart yrkespersonal.
Kategori Y: 25 storre stader har brandkarer som bade har yrkespersonal och frivillig personal.
Kategori Z: 122 brandkarer med enbart av frivillig personal har ocksa uppdrag utanfor den egna kommunen.
Kategori C: 79 brandkarer med enbart frivillig personal ansvarar enbart for den egna kommunen.. ^[
1
]

Se aven: Brandforsvarets grader i Belgien

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

Det danska brandforsvaret - Redningsberedskapet - ar ett kommunalt ansvar som utovas antingen genom egna brandkarer (med heltids- och deltidsanstalld personal) eller genom entreprenorer (2/3 av alla kommuner). Endast i de tidigare tyska delarna av Sønderjylland finns det frivilliga brandkarer. Overordnad statlig myndighet ar Beredskapsstyrelsen , som for storre insatser har fem statliga beredskapscentra (med varnpliktig personal) till sitt forfogande. I Danmark finns 3400 deltidsanstallda och 1700 heltidsanstallda brandman. Dartill kommer 1400 varnpliktiga, heltidsanstallda och frivilliga fran Beredskapsstyrelsen.

Estland [ redigera | redigera wikitext ]

I Estland utgjorde tidigare vart och ett av de 15 lanen jamte huvudstaden Tallinn en raddningsmyndighet - Maakonna paasteteenistus - med ansvar for ett lansomfattande brandforsvar. Dessa har nu ersatts av fyra regionala raddningsmyndigheter. Overordnad statlig myndighet ar det estniska raddningsverket - Paasteamet . Under detta lyder aven alarmcentralen, ammunitionsrojningstjansten och insatsstyrkan for internationella hjalpinsatser. ^[
2
]

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Det finlandska brandforsvaret - Raddningsvasendet - ar indelat i 22 raddningsomraden som tacker hela landets yta forutom Aland som har egen lagstiftning. I varje omrade finns ett raddningsverk som har ordinarie raddningspersonal samt avtalsbrandkarer (frivilliga- eller industribrandkarer) som tecknat avtal med omradets raddningsverk. Raddningsomradena sysselsatter ungefar 5000 personer i huvudsyssla samt 14 300 i bitjanst samt frivillig personal. Ar 2006 fanns det 635 frivilliga brandkarer och 135 industribrandkarer. Enligt raddningslagen ar andra myndigheter och organisationen skyldiga att samarbeta.

Overordnad statlig myndighet ar Inrikesministeriets raddningsavdelning , Raddningsvasendet .

Nodcentralsverket
Raddningsverken i Finland

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Raddningstjansten i Frankrike

Ryggraden i det franska brandforsvaret utgors av de frivilliga brandkarerna - sapeurs-pompiers volontaire (SPV) - med over 190 000 brandman. Det finns ocksa landstingskommunala yrkesbrandkarer - sapeurs-pompiers professionnel (SPP) med 30 000 brandman. Bagge typerna av brandkarer ingar i den lansvist organiserade brand- och raddningstjansten - Service Departemental d'Incendie et de Secours (SDIS) , som ocksa omfattar ambulanssjukvarden . I Paris svarar en militar brandforsvarsbrigad ur ingenjorstrupperna - Brigade des sapeurs-pompiers de Paris (BSPP) med 8 000 brandman for brandslackning och forebyggande brandforsvar. I Marseille svarar en militar brandforsvarsbataljon ur flottan - Bataillon de marins-pompiers de Marseille (BMPM) - med 2 000 brandman for samma uppgifter. Vid storre insatser, framforallt vid skogsbrander, naturkatastrofer och kemiska olyckor, bitrads brandforsvaret av tre raddningsbataljoner ur ingenjorstrupperna - Unites d'Instruction et d'Intervention de la Securite Civile (UIISC) . Overordnad statlig myndighet ar Inrikesministeriets forsvars- och befolkningsskyddsdirektion - Direction de la defense et de la securite civiles .

Italien [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Brandforsvaret i Italien

I Italien ar ansvaret for brandforsvaret statligt och utovas genom den statliga brandkaren - VV.F. - Corpo Nazionale dei Vigili del Fuoco , som bestar av bade heltidsanstalld personal och frivilliga. Den autonoma provinsen Sydtyrolen , ansvarar dock for sitt eget brandforsvar genom en yrkesbrandkar - Berufsfeuerwehr Bozen - och 305 frivilliga brandkarer. Den autonoma regionen Valle d'Aosta har en egen brandkar - Corpo Valdostano dei Vigili del Fuoco , som bestar av bade heltidsanstalld personal och frivilliga.

Lettland [ redigera | redigera wikitext ]

Ansvaret for brandforsvaret avilar i Lettland den statliga brandforsvars- och raddningstjansten - Valsts ugunsdz?s?bas un gl?b?anas dienests . Personalen bestar av militart organiserade yrkesbrandman med en reserv av frivilliga. Brandforsvaret ar organiserat i 27 brandkarer. ^[
3
]

Litauen [ redigera | redigera wikitext ]

Ansvaret for brandforsvaret avilar i Litauen den statliga brandforsvars - och raddningsdepartementet - Prie?gaisrin?s apsaugos ir gelb?jimo departamentas . Under departementet lyder 10 lansbrandkarer och 3 brandkarer for strategiska objekt (oljeraffinaderiet i Ma?eikiai , karnkraftverket Ignalina samt gas- och oljekraftverket i Elektr?nai ). ^[
4
]

Personalen utgors av 3 700 militart organiserade yrkesbrandman och 1 200 civilanstallda . ^[
5
]

Nederlanderna [ redigera | redigera wikitext ]

Det hollandska brandforsvaret - Brandweer - ar ett kommunalt ansvar som utovas genom egna brandkarer. De kommunala brandkarerna samarbetar inom ramen for 25 regionala brandkarer. 85 % av brandmannen ar frivilliga. Endast i de storre staderna finns yrkesbrandkarer. Nederlanderna har 22 000 frivilliga och 4 000 heltidsanstallda brandman.

Se aven: Brandforsvarets grader i Nederlanderna

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Det norska brandforsvaret - Brannvesenet - ar ett kommunalt ansvar, som huvudsakligen utovas genom egna eller interkommunala brandkarer med heltids- och deltidsanstalld personal. Overordnad statlig myndighet ar Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) . Till Direktoratets forfogande star ocksa det norska civilforsvaret - Sivilforsvaret som fatt en okad betydelse for den fredstida raddningstjansten genom frivilliga fredsinsatsgrupper .

Se aven: Civilforsvarets grader i Norge

Schweiz [ redigera | redigera wikitext ]

Brandforsvaret i Schweiz regleras genom kantonal lagstiftning. I de flesta kantoner finns en allman brandforsvarsplikt for man och kvinnor. Den som av olika skal inte kan tjanstgora i brandforsvaret betalar istallet en brandforsvarsskatt om ca 1 % av arsinkomsten. Ryggraden i det schweiziska brandforsvaret utgors av kommunalt organiserade milisbrandkarer - Milizfeuerwehr - bestaende av sadan brandforsvarspliktig personal. I vissa kantoner, som Zurich , Zug och Glarus ar man pa vag att ersatta milisbrandkarerna med frivilliga brandkarer. I de storre staderna finns yrkesbrandkarer. I Schweiz finns 119 000 brandman i milisbrandkarerna och de frivilliga brandkarerna. Antalet yrkesbrandman ar endast 1 400.

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudansvaret for brandforsvaret i Storbritannien avilar oberoende regionala brandmyndigheter - Fire Authorities , som till sitt forfogande har regionala brandkarer - Fire Services -med heltids- och deltidsanstalld personal. Overordnade statliga myndigheter ar Her Majesty's Fire Service Inspectorate (HMFSI) och Her Majesty's Fire Service Inspectorate for Scotland (HMFSI) . I England och Wales finns 35 500 heltidsanstallda, 15 000 deltidsanstallda och 1 500 frivilliga brandman. I bada lander brandkarer ar organiserade efter grevskap . I Skottland, sedan 2013 det finns ett enhetlig brandforsvar - Scottish Fire and Rescue Service - for hela landet. Nordirland ocksa har ett enhetlig brandforsvar, Northern Ireland Fire and Rescue Service .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Det svenska brandforsvaret - den kommunala raddningstjansten - ar ett kommunalt ansvar, som utovas genom egna eller interkommunala brandkarer med heltids- och deltidsanstalld personal. Overordnad statlig myndighet ar Myndigheten for samhallsskydd och beredskap .

Se aven: Stockholms brandforsvar

Se aven: Goteborgs brandforsvar

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

Brandforsvaret i Tyskland regleras genom delstatlig lagstiftning. Brandforsvaret ar en kommunal angelagenhet, men ryggraden i det tyska brandforsvaret utgors av 24 700 frivilliga brandkarer - Freiwillige Feuerwehr (FF) - med 1,3 miljoner brandman. Varje tatort och samhalle har sin egen frivilliga brandkar, som samordnas pa kommunal och hogre niva. Det finns ocksa 900 industribrandkarer - Werkfeuerwehr (WF) - med 30 000 brandman och 100 kommunala yrkesbrandkarer - Berufsfeuerwehr (BF) med 26 000 brandman.

Osterrike [ redigera | redigera wikitext ]

Brandforsvaret i Osterrike regleras genom delstatlig lagstiftning. Brandforsvaret ar en kommunal angelagenhet, men ryggraden i det osterrikiska brandforsvaret utgors av de frivilliga brandkarerna med 300 000 brandman. Varje tatort och samhalle har sin egen frivilliga brandkar. Yrkesbrandkarer finns bara i de sex storsta staderna. For effektivare insatser samarbetar de frivilliga brandkarerna genom delstatsbrandkommandon, lansbrandkommandon och avsnittsbrandkommandon.