한국   대만   중국   일본 
Bordetella pertussis ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Bordetella pertussis

Fran Wikipedia
Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras .
Motivering: Kallor finns, men fortfarande saknar en stor del av avsnittet Fenotyp kallor. Vidare saknar avsnitten Laboratoriediagnostik och Antibiotikakanslighet helt kallor (2023-03)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .
Bordetella pertussis
Systematik
Rike Bakterier
Bacterium
Stam Proteobacteria
Klass Betaproteobacteria
Ordning Burkholderiales
Familj Alcaligenaceae
Slakte Bordetella
Art B. pertussis
Vetenskapligt namn
§ Bordetella pertussis
Auktor (Bergey et al. 1923) Moreno-Lopez 1952

Bordetella pertussis ar en bakterie som orsakar klassisk kikhosta [ 1 ] medan de narbeslaktade arterna B. parapertussis och B. bronchiseptica ger lindrigare symtom.

Forekomst [ redigera | redigera wikitext ]

Kikhostebakterien forekommer i luftvagarna dar de faster och vaxer pa vavnader. Bakterien utsondrar ett gift, exotoxin , vilket paverkar symtomen. Smittsamheten ar mycket hog och sprids genom droppsmitta . Oftast ar i inkubationstiden en till tva veckor, men den kan uppga till tre veckor. [ 2 ]

Fenotyp [ redigera | redigera wikitext ]

Kikhostebakterien ar en aerob kapselforsedd oxidas - och katalaspositiv gramnegativ icke sporbildande liten (1-2 μm) kockoid stav bakterie . Dess sjukdomsorsakande formaga ( virulens , patogenes ) ar komplex varfor hanvisning sker till speciallitteratur, exempelvis Manual of Clinical Microbiology . [ 3 ]

Kort kan sammanfattas att bakterien forekommer i fyra faser, I-IV, dar fas I ar den mest virulenta och fas IV ar ej sjukdomsframkallande. Under senare ar aven beteckning "mode X", "mode I" respektive "mode C" kommit att anvandas pa analogt satt. Da bakterien fran en sjuk patient odlas in vitro pa exempelvis agarplatta overgar den successivt fran fas I till fas IV, vilket bland annat har haft betydelse vid kartlaggning av virulensfaktorer for vaccinforskning under 1910 till 1930-talen.

Laboratoriediagnostik [ redigera | redigera wikitext ]

Laboratoriediagnostiken bygger pa provtagning av luftvagssekret for odling eller PCR for att direkt pavisa bakterien alternativt med blodprov, "serologi", for indirekt immunologisk undersokning dar antikroppar mot bakterietoxin pavisas. Finns bakterierna i luftvagssekretet, ar PCR den snabbaste och diagnostiskt sakraste metoden medan odling kraver sarskild hantering av provet under flera dygn. Nackdelen med dessa metoder ar att bakterierna forsvinner fran luftvagarna efter nagra veckorsjukdom trots kvarstaende hosta. Serologiska undersokning kraver dels att kroppens immunforsvar mot bakterien har kommit igang i den utstrackning att laboratoriemetoderna kan detektera antikroppsforekomsten, vilket tar nagra veckor och dels ar tolkningen av de erhallna resultaten ofta osaker.

Epidemiologi [ redigera | redigera wikitext ]

Manniska [ redigera | redigera wikitext ]

Manniskor, sarskilt barn som inte tidigare har vaccinerats mot eller har haft kikhosta ar kansliga och koloniseras aven av sma mangder kikhostebakterier och loper upp mot 90 procents risk att insjukna. [ 4 ] Vid vaccination med moderna kikhostevaccin kvarstar immuniteten mot symtom 5?10 ar och efter genomgangen infektion cirka 15 ar for att sedan gradvis avta. Vaccinationen har daremot mer begransad effekt pa forekomsten av bakterier i luftvagarna och darfor finns risk for mer eller mindre langt bararskap och smittrisk fran framfor allt vuxna symtomfria personer.

I Sverige rapporteras att 12 personer, framfor allt spadbarn har avlidit i kikhosta mellan aren 1996 och 2014. [ 5 ] I lander med samre socioekonomiska forhallanden och samre vaccinationstackning ar dodligheten betydligt hogre.

Djur [ redigera | redigera wikitext ]

Det har alltsedan 1910-talet och fram till senare ar varit en kontroversiell fraga, om djur som koloniseras med B. pertussis kan insjukna i kikhosta eller ej. [ 6 ] [ 7 ] Under 1930-talet upptacktes att bakterierna forlorade sin virulens nar de upprepade ganger stacks om pa agarmedier , vilket forklarade de varierande resultat som erholls vid inokulationsforsok [ 8 ] men den allmanna osakerheten kvarstod.

Under sommaren 1985 insjuknade schimpanserna och gorillorna i Kolmardens djurpark pa vad som kliniskt i hog grad liknade kikhosta hos manniska och provtagning gjordes pa schimpanser men ej pa gorillorna av tekniska skal. Bakterier pavisades vid odling och aven serologiska undersokningar var positiva for Bordetella pertussis. [ 9 ] Senare undersokningar visar att bland andra babianer ar kansliga for infektionen och far sjukdomen. [ 10 ] Sedan lang tid tillbaka har manga djurparker vaccinerat mot kikhosta. [ 11 ]

Laboratorieverifierade uppgifter om kikhosta hos vilda djur ar osakra, men kikhosta anges i bland annat Mamals of Africa som sjukdom hos gorilla. [ 12 ] Andra djur an apor kan atminstone under experimentella forhallanden insjukna i luftvagsinfektion med hosta, men det kraver en stor inokulationsdos bakterier och ar osakert om det sker i det vilda.

Antibiotikakanslighet [ redigera | redigera wikitext ]

In vitro ar B. pertussis kanslig for ett brett spektrum antibiotika som penicilliner , makrolider ( erytromycin m. fl.), kinoloner , tetracykliner , kloramfenikol och trimetoprim-sulfa men ej for flertalet perorala cefalosporiner . Till skillnad fran flertalet andra bakteriella infektioner ar sambandet mellan farmakokinetiken och farmakodynamiken daligt kand for kikhostebakterien och darfor ar kunskaperna om kliniska antibiotikaeffekter begransade. Erfarenhetsmassigt vet man att erytromycin har god effekt att doda bakterierna in vivo , aven om resistens kan forekomma.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Bordetella pertussis, kikhostebakterie (Antikroppsbestamning) ? Folkhalsomyndigheten” . www.folkhalsomyndigheten.se . https://www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/laboratorieanalyser-och-tjanster/analyskatalog/antikroppsbestamning/bordetella-pertussis/ . Last 27 mars 2023 .  
  2. ^ ”Sjukdomsinformation om kikhosta ? Folkhalsomyndigheten” . www.folkhalsomyndigheten.se . https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/kikhosta-/ . Last 27 mars 2023 .  
  3. ^ von Konig CHW, Riffelmann M, Coenye T: Bordetella and Related Genera; in Versalovic J et al. (eds): Manual of Clinical Microbiology. 10th ed. vol 1. ASM Press, Washington 2011;1:739-750. ISBN 978-1-55581-463-2
  4. ^ Mattoo S, Cherry JD: Molecular pathogenesis, epidemiology, and clinical manifestations of respiratory infections due to Bordetella pertussis and other Bordetella subspecies. Clin. Microbiol. Rev. 2005, 18:326?382.
  5. ^ Folkhalsoinstitutet. [www.fhi.se ”Sjukdomsinformation om kikhosta”] . www.fhi.se . Last 29 mars 2015 .  
  6. ^ Inaba I: Uber den Bordet-Gengouschen Keuchhustenbacillus Ubertragungsversuches des Keuchenhustens auf Tiere. Z Kinderheilkd 1912;4:252-264
  7. ^ Bachamn W, Burghard E: Der Nachweis der Bordet-Gengouschen Bacillen und ihre aetiologische Bedeutung fur den Keuchenhusten. Z Kinderheildk 1925;39:465-483
  8. ^ Shibley GS, Hoelscher H: Studies on whooping cough. J Exp Med 1934;60:401-418
  9. ^ Gustavsson OEA, Roken BO, Serrander R: An Epizootic of Whooping Cough among Chimpanzees in a Zoo. Folia Primatol 1990;55:45-50
  10. ^ Warfel JM, Merkel TJ. The baboon model of pertussis: effective use and lessons for pertussis vaccines. Expert Rev Vaccines. 2014 Oct;13(10):1241-52. doi: 10.1586/14760584.2014.946016. Epub 2014 Sep 3.
  11. ^ Loomis MR: Immunoprofylaxis in infant great apes; in Graham CE, Bowen JA, (eds): Monographs in Primatology. Vol 5: Clinical Management of Infant Great Apes, sidd. 107-112. Liss, New York, 1985
  12. ^ Butynski TM et al. (eds.): Mammals of Africa vol. II: Primates, sid 51. Bloomsbury Publishing, London, 2013. ISBN 978-1-4081-2252-5

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bordetella_pertussis&oldid=52279238 ”