Bog eller segelsatt anger batens fardriktning i forhallande till vindens riktning.

Vid akterlig vind seglar baten pa lans och med vinden in snett akterifran kallas bogen for slor . Halvvind benamns bogen da vinden infaller mot batens sida och bidevind da vinden kommer snett forifran. Med vinden stick i stav ligger baten med fladdrande segel i det sa kallade vindogat .

De flesta ordinara segelbatar kan inte ga narmare vinden an cirka 30 grader, medan kappseglare som exempelvis R-yachter eller skargardskryssare klarar att segla en kurs, som ligger cirka 25 grader fran vindriktningen. Att ansatta en kurs sa nara den namnda, att minsta lovning medfor sadan vindturbulens i seglen att dragkraften i dessa markant minskas, kallas att segla dikt bidevind .

Da man har vinden in fran styrbord sags man segla for styrbords halsar och vid vind in fran babord for babords halsar .

Bog som del av en farkost avser farkostens framre sida, det vill saga partiet mellan forstaven och den bredaste punkten pa skrovet, eller pa segelfartyg , akterut till hojd med den framsta masten. Om ett foremal syns snett forover sags det befinna sig "pa styrbords bog" respektive "babords bog". Ett aldre uttryck ar "kranbalksvis om styrbord", eftersom kranbalken for att hissa ankaret satt monterad i bogen.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Sailing Theory and Practice, C.H. Marchaj, Adlard Coles Ltd, 1964.
• Bog i Nordisk familjebok (forsta upplagan, 1878)