Bly
Nummer 82 Tecken Pb Grupp 14 Period 6 Block p
Sn ↑ Pb ↓ Fl Tallium ← Bly → Vismut     [ Xe ] 4f 14 5d 10 6s 2 6p 2             82 Pb                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	207,2 u
Utseende	Blaaktigt vit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	11 340 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstand	Fast
Smaltpunkt	600,61 K (328 °C)
Kokpunkt	2 022 K (1 740 °C)
Molvolym	18,26 × 10 -6 m³ / mol
Smaltvarme	4,799 kJ / mol
Angbildningsvarme	177,7 kJ / mol
Atomara egenskaper
Atomradie	180 (154) pm
Kovalent radie	147 pm
van der Waalsradie	202 pm
Jonisationspotential	Forsta: 715,6 kJ/mol Andra: 1 450,5 kJ/mol Tredje: 3 081,5 kJ/mol Fjarde: 4 083 kJ/mol ( Lista )
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[ Xe ] 4f 14 5d 10 6s 2 6p 2
e ? per skal	2, 8, 18, 32, 18, 4
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstand	4, 2 ( amfoterisk )
Elektronegativitet	2,33 ( Paulingskalan )
Diverse
Kristallstruktur	kubisk (ccp)
Ljudhastighet	1 260 m/s m/s
Elektrisk konduktivitet	4,81×10 6 A /( V × m )
Mohs hardhet	1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Blyisotoper Nuklid NF t 1/2 ST SE (M eV ) SP 202 Pb {syn.} 52 500 ar α ε 2,598 0,050 198 Hg 202 Tl 204 Pb 1,4 % >1,4×10 17 ar α 2,186 200 Hg 205 Pb {syn.} 1,53×10 7 ar ε 0,051 205 Tl 206 Pb 24,1 % Stabil 207 Pb 22,1 % Stabil 208 Pb 52,4 % Stabil 210 Pb {syn.} 22,3 ar α β - 3,792 0,064 206 Hg 210 Bi
SI-enheter och STP anvands om inget annat anges.

Bly ar ett metalliskt grundamne . Som metall ar bly bestandigt mot luft och syror . Bly och alla dess foreningar har en tendens att lagras i manniskokroppen och kan genom blyforgiftning orsaka fosterskador, njurskador och bestaende skador pa det centrala nervsystemet. Langvarig lagdosexponering for bly via till exempel inandningsluft eller dricksvatten kan skada barns intellektuella utveckling redan vid laga doser. ^{[ 1 ]} Vid temperatur over 600 °C ar blyets angtryck storre an 1 mbar vilket ger en mycket giftig blyanga ^{[ 2 ]} .

Bly skarmar av mot joniserande stralning och ar sarskilt effektiv mot rontgenstralning. Darfor ar vaggar och tak i rontgenrum kladda med bly.

Pa latin heter bly plumbum , darav den kemiska beteckningen Pb.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Bly har anvants i tusentals ar trots att det inte ar allmant forekommande. Medelhalten i jordskorpan ar bara 16 g/ton. ^{[ 3 ]} Men bly ar latt att utvinna och latt att arbeta med. Bly forekommer i traditionella fargpigment som blyvitt och blymonja . Blymonja har framst anvants som rostskyddspigment sedan mitten pa 1800-talet. ^{[ 4 ]}

Bly ar en av de aldsta kanda metallerna och har framstallts metallurgiskt sedan tidig bronsalder i Egypten. Tidigt producerades bly i anslutning till de grekiska silvergruvorna dar avfallet fran silverframstallningen ? blyoxid (PbO) (som pigment bl.a. blyglete ) ? anvandes for framstallning av bly.

Gruvdrift for brytning av blymalm och blyframstallning i stor skala kannetecknar den romerska perioden, dar fyndigheter i provinserna Britannien och Spanien utnyttjades.

Blymetall var mycket latt att reducera direkt fran blymalmen, vanligen en sulfidmalm, eller fran avfallet fran silverframstallningen. Reduktionen gjordes antingen i oppna hardar eller i laga schaktugnar. I England overgick man med tiden till att anvanda flamugnar for blyreduktionen. I resten av Europa anvande man fortfarande schaktugnar .

Den tidiga anvandningen omfattade sannolikt byggnadskonst i forsta hand eftersom bly anvandes for att fasta styrjarn i kolonnskaft och andra fogningar i stenbyggandet. Bly anvandes aven i vattenledningar i hushallen i Grekland och i Rom. Under tidig europeisk medeltid borjade bly anvandas for taktackningsandamal.

I Sverige har blymalm brutits sedan medeltiden, men enbart for silverframstallning. Avfallet fran silverframstallningen togs inte tillvara forran pa 1800-talet da Sala silvergruva inriktade produktionen pa bly istallet for pa silver.

Blyanvandningen i svensk byggnadskonst har varit relativt begransad. Fransett taken pa vissa kyrkobyggnader (de flesta av danskt ursprung) har blymetall framst anvants for att gjuta fast jarn i stenkonstruktioner, som mellanlagg i kallmurade murverk av natursten och for infattning av fonsterglas och avtackning pa skorstenar.

Relativ atommassa [ redigera | redigera wikitext ]

Den relativa atommassan for bly ar inte konstant runt jorden utan beroende av hur stor andel som ytterst kommer fran de radioaktiva nukliderna 238 U , 235U och 232 Th . Darfor har IUPACs Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights, CIAAW 2021 tagit fram ett nytt spann fran 206,14 till 207,94. Nar man behover ett enskilt varde kan 207,2 ± 1,1 anvandas. ^{[ 5 ]}

Anvandningsomraden [ redigera | redigera wikitext ]

• Elektriska kablar. Legerat bly appliceras pa kablar som forlaggs i mark eller vatten da det utgor en utmarkt fuktsparr som varar i manga ar. Blyet appliceras med hjalp av en extruder som kontinuerligt applicerar ett somlost ror pa kabeln.
• Organiska blyforeningar har sedan 1920-talet anvants som antiknackmedel i motorbensin. ^{[ 6 ]} Forst under 2021 blev bensinen blyfri i det sista anvandarlandet (Algeriet) ^{[ 7 ]}
• Rorledningar.
• Skyddsutrustning, till exempel i form av forkladen vid arbete med radioaktiva amnen och vid rontgenundersokning .

• Legeringsamne i lodtenn .

• Bly och blyoxid ar vasentliga komponenter i bly/syra-batterier , som har vidstrackt anvandning i motorfordon och reservkraftsanlaggningar av allehanda slag.

• Blyplat anvands som bordsbelaggning vid laddningsstationer for blybatterier, eftersom det ar motstandskraftigt mot svavelsyra (batterisyra). En annan tillampning av blyplat ar som tackning av tegelskorstenars kron i stallet for forzinkad jarnplat, som inte star emot rokgaser.

• Om kopparlinor for askledare skulle anslutas direkt till forzinkad takplat eller stalmaster, skulle forbandet snabbt forstoras pa grund av galvanisk korrosion . For att motverka det anvands mellanlagg av blyplat och forblyade kabelskor med mera, som reducerar sprangen i kontaktpotentialen .

• Blyhagel anvands i hagelammunition vid jakt.

• Bly anvands i vapenammunition som karna pa grund av sin densitet eller i pistol- och luftvapenammunition som kula.

• Bly anvands i kolar pa segelbatar da bly har en hog densitet. Massan i en blykol utovar ett ratande vridmoment sa att en segelbat inte kapsejsar.

• Bly anvands i fiskesanken . Pa senare ar har dock diskussioner uppkommit om att forbjuda detta pa grund av giftigheten. ^{[ 8 ]}

• Bly har anvants vid stenarbeten antingen for att forankra och fasta dubbjarn eller racken i hal, eller som mellanlagg av blyplat som ska tata och ta upp rorelser som skulle kunna skada stenen.

• Blymetall anvands vid restaurering av aldre gjutjarnsskulpturer, som drev, for ilodning eller spackling av gjutfel, enligt traditionell metod.

• Blystopning har inom folkmedicinen anvants for att diagnostisera och bota sjukdomar.

Toxicitet [ redigera | redigera wikitext ]

Bly ar sarskilt giftigt for barn under 3 ar. Forgiftning ger diffusa symtom som trotthet och dalig aptit. Skadar de roda blodkropparna vilket kan ge blodbrist. Skadar nervsystemet. Aven langvarig lagdosexponering, som inte medfort nagra tydliga symtom har visat sig kunna skada barns intellektuella utveckling. Det finns inte nagon faststalld niva, vid vilken barns blodblyhalt kan anses vara oskadlig. ^{[ 1 ]} Gransvardet for bly i dricksvatten ar 10 mikrogram per liter . ^{[ 9 ]} Miljokvalitetsnormen (MKN) for bly i luft sattes 1998 till 0,5 mikrogram per kubikmeter. ^{[ 10 ]}

Bly i miljodebatten [ redigera | redigera wikitext ]

Organiska blyforeningar (tetraetylbly och tetrametylbly) tillsattes i motorbensin i USA med borjan 1921 som ett billigt satt att forbattra branslets antiknackegenskaper. ^{[ 6 ]} Innovationen ledde till utvecklingen av starkare bilmotorer, som kunde tillgodose forvantningarna hos de allt talrikare bilkoparna. Redan fran borjan sags blytillsatserna av medicinska experter i USA som ett potentiellt folkhalsoproblem. Bil- och oljeindustriernas halsoexpertis, daremot, efterlyste tydliga belagg for att det nya branslet skulle medfora halsorisker. ^{[ 11 ]} Under de foljande sextio aren kom pa det sattet tva konkurrerande riskvarderingar att skapa aterkommande akademiska tvister mellan forskargrupper och olika medicinska specialiteter ^{[ 12 ]} . Spridningen av avgasbly okade i takt med bilismens snabba tillvaxt forst i vastvarlden, men snart ocksa globalt. Under 1980-talet kom till slut industriargumenten for blybensinen som produkt att framsta som ohallbara i takt med att allt fler forskningsstudier kunnat visa hur barns intellektuella utveckling utsatts for allvarliga och bestaende skador ^{[ 13 ]} till foljd av kronisk lagdosexponering for miljoblyet. ^{[ 14 ]} Forst under 2021 skulle blybensinen komma att forbjudas i det sista aterstaende landet, Algeriet.

Allvarliga forgiftningar av smabarn, som fatt i sig flagor fran blyhaltig farg i bristfalligt underhallna bostader har lange varit ett omfattande halsoproblem i flera lander. Inte minst har problemet uppmarksammats i USA, dar blyhaltig farg forbjods forst i slutet av 1970-talet. I Sverige fasades blyvitt ut som farg for inomhusmalning redan mot slutet av 1800-talet, men farg med blypigment tillats for utomhusmalning anda fram till 1920-talet.

Aven i dricksvatten har blyfororeningar visat sig kunna vara ett allvarligt problem, eftersom aldre blyledningar fortfarande kan forekomma i vissa bostadsomraden i bl. a. USA och Storbritannien. Detta ar inte enbart ett historiskt problem. I staden Flint i Michigan beraknas 9 000 barn ha utsatts for halsofarliga blyhalter, sedan stadens myndigheter under 2014 beslot ta dricksvattnet fran den flod, som flyter genom Flint. Kemiska fororeningar i flodvattnet loste ut bly i de ledningar, som fanns i den aldre bebyggelsen och barnens blodblyhalter steg till alarmerande nivaer. Forst 2021 avslutades det rattsliga efterspelet, som ledde till kannbara juridiska pafoljder for de narmast ansvariga och ett skadestand till de boende pa mer an fem miljarder kronor. ^{[ 15 ]}

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet ar detsamma pa danska, norska och svenska, bly pa islandska, blyggja pa faroiska (uttal /pl?t??ː/, bly forekommer poetiskt), blie pa lagtyska eller lagsaxiska, blai pa luxemburgiska och blei pa tyska, men ovriga germanska sprak (de frisiska spraken, engelska, limburgska, nederlandska och afrikaans) anvander roten som forekommer i engelska lead.

Det nordgermanska bly gar tillbaka pa fornnordiskans bly, som i sin tur tros komma fran en urgermansk form *bl?wij? , med samma betydelse. Det urgermanska ordets ursprung ar okant, men kan vara urindoeuropeiskans hypotetiska *mleh₁y-, att vara svag, utmattad, trott, och ar i sa fall slakt med ordet blid , eller sa ar ursprunget ett sprakligt substrat (jamfor forngrekiska molubdos och latinska plumbum).

Den kemiska beteckningen Pb kommer fran det latinska namnet plumbum.

Alkemi [ redigera | redigera wikitext ]

I alkemilitteratur forekommer flera benamningar pa bly och dess foreningar:

• Aabam
• Saturnus
• Plumbum nigrum (men ibland har man darmed menat antimon )
• Med plumbum candidum avses tenn .
• Plumbum ustum ar blysulfid .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Periodiska systemet

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Materialguiden ? Rapport fran Riksantikvarieambetet 2013

v   ?   r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18   1   H He   2   Li Be B C N O F Ne   3   Na Mg Al Si P S Cl Ar   4   K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr   5   Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe   6   Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn   7   Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okanda kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Overgangsmetall Ovrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Adelgas

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85075435 ? GND : 4145879-5 ? BNF : cb119567697 (data) ? NDL : 00568006 ? NKC : ph123730 ? BNE : XX529699