Inom
zoologi
innebar
bipedalism
att ett djur forflyttar sig genom att ga pa tva ben.
Denna egenskap ar ett av de mest framtradande anatomiska sardragen hos manniskor jamfort med andra
primater
och de flesta andra daggdjur, som oftast ar fyrbenta.
Etymologiskt
sammansatts ordet av
latin
bi
= tva och
pedal
av latin
pedis
(
genitiv
av
pes
= fot),
fotens
, horande till foten.
[
1
]
Nagra kannetecken och fordelar med bipedalism
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Bipedalism innebar att organismen haller kroppen i en uppratt position nar den forflyttar sig. For manniskor har detta betytt frigorande av handerna for andra uppgifter, vilket har mojliggjort anvandning av verktyg och andra aktiviteter som kraver finmotorik.
Att ga pa tva ben ar mer energieffektivt for langa strackor an fyrbent gang, vilket kan ha varit en fordel i miljoer dar foda var utspridd over stora omraden.
[
kalla behovs
]
Att ga uppratt gav manniskans forfader ett battre synfalt sa att de kunde se over hogt gras och upptacka rovdjur pa langt hall, vilket ar en betydande fordel i oppna landskap.
Bipedalism minskar kroppens exponering for solens stralning och okar exponeringen for vind, vilket bidrar till effektivare kylning av kroppen.
[
kalla behovs
]
Bipedalism utvecklades tidigt i manniskans
evolutionara
historia. De aldsta kanda fossilen som visar tydliga tecken pa bipedalism tillhor slaktet
Australopithecus
, som levde for 4 till 2 miljoner ar sedan.
- ^
Elias Wessen:
Vara ord, deras uttal och ursprung,
Norstedts, Stockholm 1966