Beta Cephei-variabel
, aven kand som
Beta Canis Majoris
-stjarna
, ar en
variabel stjarna
som har sma snabba variationer i
magnitud
pa grund av pulseringar i stjarnans yta, som antas bero pa de ovanliga egenskaperna hos
jarn
vid temperaturer pa 200 000 K i dess inre delar. Dessa stjarnor ar vanligtvis heta blavita stjarnor av spektralklass B och bor inte forvaxlas med
Cepheidvariabler
, som ar uppkallade efter
Delta Cephei
och ar ljusa
superjattestjarnor
.
Beta Cephei-variabler
ar stjarnor i
huvudserien
med massa pa mellan ca 7 och 20 ganger solens massa. Bland dem finns nagra av de ljusstarkaste stjarnorna pa himlen, som
Beta Crucis
och
Beta Centauri
.
Spica
ar ocksa klassificerad som en
Beta Cephei-variabel
men upphorde oforklarligt att pulsera ar 1970.
[
3
]
Vanligtvis forandras variablerna i magnitud med 0,01 till 0,3 magnituder med period pa 0,1 till 0,3 dygn (2,4?7,2 timmar).
[
3
]
Prototypen for dessa variabla stjarnor,
Beta Cephei
, uppvisar variation i skenbar magnitud fran +3,16 till +3,27 med en period pa 4,57 timmar. Tidpunkten for maximal magnitud intraffar nar stjarnan ar som minst och hetast. Variabeltypens variationer i magnitud ar mycket storre - upp till 1 magnitud - i
ultravioletta
vaglangder
.
[
4
]
Ett litet antal stjarnor har identifierats med en period av mindre an en timme, motsvarande 1/4 av den grundlaggande radiella pulseringsperioden och 3/8 av grundperioden. Dessa stjarnor har ocksa relativt liten
amplitud
och ett mycket snavt
spektrum
inom
spektraltyperna
B2-3 IV-V. De ar kanda som kortperiodgruppen.
[
5
]
[
6
]
Pulseringarna hos
Beta Cephei-variabler
drivs av
kappa-mekanismen
och p-modepulseringar. I ett skikt inne i stjarnan dar temperaturen nar 200 000 K rader ett overskott av jarn, vilket vid dessa temperaturer medfor en okad i stallet for minskad
opacitet
, vilket resulterar i en uppbyggnad av energi i skiktet. Detta resulterar i sin tur i ett okat tryck som for lagret tillbaka utat, en cykel som upprepas med en period av nagra timmar. Detta kallas Fe-stoten eller Z-stoten (Z star for stjarnans metallicitet).
[
7
]
De liknande, langsamma pulserande B-stjarnorna, visar g-modpulseringar som drivs av liknande forandringar i jarnopacitet, men i stjarnor med mindre massa och med langre perioder.
[
8
]
Amerikanska astronomen
Edwin Brant Frost
upptackte 1902 variationen i radiell hastighet av
Beta Cephei
, och drog inledningsvis slutsatsen att den var en
spektroskopisk dubbelstjarna
.
Paul Guthnick
var den forsta som 1913 upptackte en variation i magnitud.
[
9
]
Beta Canis Majoris
och
Sigma Scorpii
visade sig inte langt darefter vara variabler.
[
4
]
Vesto Slipher
noterade 1904 att
Sigma Scorpii
s radiella hastighet var variabel och R. D. Levee och
Otto Struve
konstaterade 1952 respektive 1955 att detta berodde pa stjarnans pulsering.
[
10
]
Dessa variabler kallades ofta
Beta Canis Majoris-variabler
eftersom
Beta Canis Majoris
var det mest studerade exemplet under forsta halften av 1900-talet, men dess lage pa den sodra himlen forsvarade dock observationerna.
[
11
]
Beta Cephei
var dock den forsta medlemmen i klassen som upptacktes och darfor kallas de i allmanhet
Beta Cephei-variabler
, trots likhet av namn (och risk for forvaxling) for Cepheid-variabler.
[
4
]
Cecilia Payne-Gaposchkin
och
Sergei Gaposchkin
katalogiserade 17 troliga medlemmar av klassen i sin
Variable Stars
, 1938, men klassificerade dem som
Delta Scuti-variabler
.
[
12
]
16 Lacertae
var en annan mycket studerad stjarna fore 1952
[
11
]
och antalet kanda stjarnor i klassen hade 1966 okat fran 18 till 41.
[
13
]
Otto Struve bedrev pa 1950-talet omfattande studier av dessa stjarnor, men observationerna avtog efter hans dod.
[
4
]
Christiaan L. Sterken och Mikolaj Jerzykiewicz klassificerade 1993 59 stjarnor som bestamda och 79 andra som misstankta
Beta Cephei-variabler
.
[
14
]
Stankov listade 93 medlemmar av klassen i en katalog 2005, plus 77 misstankta och 61 tveksamma eller uteslutna stjarnor.
[
15
]
Sex stjarnor, namligen
Jota Herculis
,
53 Piscium
,
Ny Eridani
,
Gamma Pegasi
, HD 13745 (V354 Persei) och
53 Arietis
har visat sig uppvisa bade Beta Cephei och SPB-variabilitet.
[
16
]
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Beta Cephei variable
,
3 juni 2019
.
- ^
Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P..
”Variable Star Type Designations in the VSX”
(pa engelska).
AAVSOs hemsida
. American Association of Variable Star Observers
.
http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
. Last 4 februari 2020
.
- ^
”Variability types, General Catalogue of Variable Stars”
(pa engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland
.
http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt
. Last 4 februari 2020
.
- ^ [
a
b
]
BSJ (16 juli 2010).
”The Beta Cephei Stars and Their Relatives”
(pa engelska).
Variable Star of the Season
. American Association of Variable Star Observers
.
http://www.aavso.org/vsots_betacep
. Last 2 augusti 2015
.
- ^ [
a
b
c
d
]
Lesh, Janet Roundtree; Aizenman, Morris L. (1978). ”The Observational Status of the β Cephei Stars”.
Annual Review of Astronomy and Astrophysics
16: sid. 215?240.
doi
:
10.1146/annurev.aa.16.090178.001243
.
- ^
Bezdenezhnyi, V. P. (2001). ”On the Periods of the β Cephei Stars” (pa engelska).
Odessa Astronomical Publications
14: sid. 118.
- ^
Good, Gerry A. (2003). ”Pulsating Variable Stars”.
Observing Variable Stars
. sid. 57?95.
doi
:
10.1007/978-1-4471-0055-3_4
.
ISBN 978-1-85233-498-7
- ^
LeBlanc, Francis (2010).
An Introduction to Stellar Astrophysics
. John Wiley and Sons. sid. 196.
ISBN 978-0-470-69957-7
.
https://books.google.com/books?id=jAe4P3GIZRoC&pg=PT217&lpg=PT217&dq=Z+bump+iron#v=onepage&q=Z%20bump%20iron&f=false
- ^
Miglio, A. (2007).
”Revised instability domains of SPB and β Cephei stars”
.
Communications in Asteroseismology
151: sid. 48?56.
doi
:
10.1553/cia151s48
.
ISSN
1021-2043
.
https://arxiv.org/abs/0706.3632
.
- ^
Guthnick, P. (1913). ”Nachweis der Veranderlichkeit des kurzperiodischen spektroskopischen Doppelsternsβ Cephei mittels photoelektrischer Messungen.”.
Astronomische Nachrichten
196 (26): sid. 357?364.
doi
:
10.1002/asna.19131962602
.
ISSN
0004-6337
.
- ^
Tkachenko, A.; Aerts, C.; Pavlovski, K.; Degroote, P.; Papics, P. I.; Moravveji, E.; Lehmann, H.; Kolbas, V.;
et al
. (2014).
”Modelling of Scorpii, a high-mass binary with a Cep variable primary component”
.
Monthly Notices of the Royal Astronomical Society
442 (1): sid. 616?628.
doi
:
10.1093/mnras/stu885
.
https://arxiv.org/abs/1405.0924
.
- ^ [
a
b
]
Struve, Otto (1952). ”The present state of our knowledge of the β Canis Majoris or β Cephei Stars”.
Annales d'Astrophysique
15: sid. 157.
- ^
Payne-Gaposchkin, Cecilia; Gaposchkin, Sergei (1938). ”Variable stars”.
Cambridge
5.
Omtryckt i
Payne-Gaposchkin, Cecilia; Gaposchkin, Sergei (1942).
”On the Dimensions and Constitution of Variable Stars”
.
Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A.
28 (11): sid. 490?495.
doi
:
10.1073/pnas.28.11.490
.
PMID 16578062
.
- ^
Percy, John R. (1967). ”The Beta Cephei Stars”.
Journal of the Royal Astronomical Society of Canada
61: sid. 117.
- ^
Sterken, Christiaan (1993). ”Beta Cephei stars from a photometric point of view”.
Space Science Reviews
62 (1?2): sid. 95?171.
doi
:
10.1007/bf00208707
.
ISSN
0038-6308
.
- ^
Stankov, Anamarija; Handler, Gerald (2005).
”Catalog of Galactic β Cephei Stars”
.
The Astrophysical Journal Supplement Series
158 (2): sid. 193?216.
doi
:
10.1086/429408
.
ISSN
0067-0049
.
https://arxiv.org/abs/astro-ph/0506495
.
- ^
Percy, John R. (1967). ”The Beta Cephei Stars”.
Journal of the Royal Astronomical Society of Canada
61: sid. 117.